Sökresultat:
2557 Uppsatser om Loglinjär modellen - Sida 55 av 171
Metodutveckling för modularisering av stombaserade delsystem
I byggbranschen idag Àr varje projekt skild frÄn varandra och nÀstan ingen information om konstruktionslösningar ÄteranvÀnds mellan dem. Genom att dela upp en byggnad i olika moduler Àr det möjligt att inom de modulerna effektivisera projekteringen och ÄteranvÀnda erfarenheter frÄn tidigare utförda projekt. För modulariserade produktfamiljer anvÀnds normalt konfiguratorer. Examensarbetet fokuserar pÄ att identifiera en metod för att utveckla konfiguratorer och undersöka metodens tillÀmpbarhet för stombaserade delsystem. En fallstudie har genomförts för att testa den metoden och har begrÀnsats till att endast undersöka delsystemet opÄlade betongfundament.
Den svenska modellen : en skola för alla - en dekonstruktion
Forskningsarbetets fokus ligger pĂ„ begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov. Syftet Ă€r att dekonstruera begreppen en skola för alla och elever med sĂ€rskilda behov med hjĂ€lp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vĂ€nds mot varandra för att finna de binĂ€ra motsatserna i den svenska skolan. Ăven nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien anvĂ€nds en kvalitativ metod bestĂ„ende av fokusgrupper omfattande nio lĂ€rare frĂ„n en svensk högstadieskola.
Marknadsföring av religiös turism i Sverige
Till följd av den globala finanskrisen som startade under 2008 implementerade Riksbanken flertalet extraordinĂ€ra Ă„tgĂ€rder med syfte att dĂ€mpa konjunkturnedgĂ„ngen och sĂ€kra ett vĂ€l fungerande betalningssystem. Dylika Ă„tgĂ€rder kan ge allvarliga följder och problem i ekonomin sĂ„som exempelvis förtroendeproblem för de finansiella och penningpolitiska myndigheterna, hyperinflation mm. Det Ă€r dĂ€rför av intresse att undersöka huruvida de genomförda Ă„tgĂ€rder lett till mĂ„luppfyllelse eller ej, givet den problematik som prĂ€glar ekonomin under anormala tidsperioder.Genom uppsatsen har författarna anvĂ€nt sig av The 3-equation New Keynesian Model, Ă€ven kallad IS-PC-MR modellen med Taylorregeln som rĂ€nteregel samt IS-LM modellen för beskrivande av likviditetsfĂ€llan. Empirin baseras pĂ„ data frĂ„n Riksbanken, Konjunkturinstitutet, SCB m.fl. Ăven en del intervjuer har genomförts via mail med anstĂ€llda pĂ„ Riksbanken för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fördjupa insynen i problematiken.
Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?
Ett stort problem som mÄnga företag och avdelningar lider av idag Àr hög personalomsÀttning med kunskapsförluster och brist pÄ kunskap hos ny personal som konsekvens. Hos företag med hög personalomsÀttning Àr det viktigt att fÄ in ny personal snabbt och effektivt, samtidigt som denna nya personal behöver tillrÀckligt hög kunskapsnivÄ för att kunna hantera arbetsuppgifterna. En avdelning som detta problem Àr aktuellt för Àr kundserviceavdelningen pÄ Swedbank Babs, ett företag som arbetar med kortinlösen. För att förbÀttra förhÄllandet mellan anstÀllningstid och utbildningstid koncentrerar sig denna undersökning pÄ att förbÀttra kunskapsnivÄn och förkorta utbildningstiden.Bakgrunden har gett en frÄgestÀllning som lyder: ?Hur förbÀttras kunskapsnivÄn trots en förkortning av grundutbildningen?? För att kunna besvara frÄgestÀllningen har information sökts i teorin inom omrÄden som utbildning, inlÀrning och kunskap.
Stabilisering av höga trÀhus via centralt placerat hisschakt
I Sverige finns det inte mÄnga höga trÀhus, trots den enorma tillgÄngen pÄ material och det faktum att de allra flesta villor/smÄhus Àr byggda av just trÀ. Att trÀ Àr ett lÀtt byggmaterial, Àr vÀl lÀmpat för prefabricering samt Àr Ätervinningsbart i stor utstrÀckning medför att det Àr vÀldigt konkurrenskraftigt. SÄ varför utnyttjas inte detta byggmaterial oftare? En av anledningarna till det ligger i de konservativa regelverk som tidigare funnits i Sverige, de har inte tillÄtit att bygga högre Àn tvÄ vÄningar med bÀrande stomme av trÀ. NÄgot som Àndrades vid Ärsskiftet 93/94 dÄ en ny norm, BBR 94, kom som gjorde det möjligt för trÀ att anvÀndas i stommar.
Modellering av vattenutbytet i Stockholms innerskÀrgÄrd och fosfortillförseln till KanholmsfjÀrden
I Stockholms innerskÀrgÄrd, som strÀcker sig frÄn MÀlarens utlopp i vÀster till TrÀlhavet i nordost, Àr miljögifter och eutrofiering tvÄ av de största vattenmiljöproblemen. Situationen har förbÀttrats i takt med reningsverkens antal och effektivitet men för att uppnÄ en ?god vattenstatus? krÀvs fortfarande ÄtergÀrder. NÀr det gÀller effekten av föroreningar Àr det av stor vikt att kÀnna koncentrationen dÄ denna ofta Àr avgörande för hur stor pÄverkan blir. Genom att kvantifiera vattenutbytet mellan kÀlla och recipient möjliggörs prediktion av miljögifters och andra intressanta Àmnens koncentration.Syftet med detta examensarbete var att hitta den lÀmpligaste indelningen av innerskÀrgÄrdens fjÀrdar och med hjÀlp av dynamisk massbalansmodellering kvantifiera vattenutbytet mellan olika omrÄden i Stockholms innerskÀrgÄrd.Den konstruerade modellen har berÀknat vattenutbytet för fyra sammankopplade bassÀnger med hjÀlp av massbalansen för salt (Knudsens relationer).
Motiv och hinder för samarbete mellan nÀringsliv och högskola
I ett konkurrenskraftigt samhÀlle mÄste mÄnga företag fundera över hur de kan stÀrka sin position pÄ marknaden. Kunskap Àr idag en stor konkurrensfaktor och nya innovationer Àr en viktig del i jakten pÄ framgÄng. Företag har lÀnge bildat olika typer av nÀtverk som hjÀlper dem fÄ fler fördelar i den allt snabbare, vÀxande marknaden och pÄ senare tid har ocksÄ andra typer av nÀtverk vÀxt fram. Samarbete mellan universitet/högskolor och nÀringsliv Àr ett exempel. En fungerande samverkan mellan högskolor och nÀringsliv Àr vÀldigt fördelaktigt för företagen dÄ detbland annat kan generera i bÀttre forskningsmöjligheter och rekryteringstillfÀllen vilket pÄ sikt kan ge enhÄllbar utveckling i regionen.
Hemuppgift i Àmnet idrott och hÀlsa: kan man utveckla en
fungerande modell för hemuppgifter i idrott och hÀlsa?
Syftet med detta arbete var att undersöka om man kan utveckla en praktiskt anvÀndbar modell för att införa hemuppgifter i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 6 pÄ en skola i LuleÄ kommun, dÀr vi inriktade oss mot de elever som var minst fysiskt aktiva pÄ fritiden. Vi arbetade med enkÀter, loggböcker och samtal för att ta reda pÄ och dokumentera elevers upplevelser och instÀllning till hemuppgifterna. Resultatet visar att det Àr möjligt att införa hemuppgifter i Àmnet idrott och hÀlsa. Det vi sÄg var att om vi hade hemuppgifter som eleverna upplevde som roliga sÄ var de mer motiverade till att utföra uppgifterna.
Hur ska svenska fotbollsklubbar bli framgÄngsrika i Europa?
Syftet med denna uppsats Àr att genom vÄr analys formulera vilka faktorer som ligger till grund för att lyckas att skapa konkurrenskraftiga fotbollsklubbar i Sverige gentemot Europa. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn relevant fakta inom strategi för att djupare gÄ in pÄ ?Key Success Factors?-modellen. Empiri: Vi har erhÄllit data frÄn elva intervjuer som hÄllits med nyckelpersoner inom fotbollsbranschen. Resultat: Fotboll som underhÄllning kommer alltid att vara beroende av moderna anlÀggningar och en uppdaterad kompetens för att kunna erbjuda sina publik det den vill ha och pÄ sÀtt nÄ framgÄngar..
FE-analys av krökningsproblematik vid varmvalsning av band i
förparet
MEFOS Àr en samarbetspartner i EU-projektet AwiCCo (Advanced Width and Camber Control) dÀr ett av delmÄlen Àr att konstruera ett nytt inledarsystem som förhindrar krökning av varmvalsade band. Under november 2006 kommer MEFOS att sÀtta upp en prototyp av detta inledarsystem i sin försökshall dÀr utförliga tester kommer att genomföras. Prototypen bestÄr av sex rulledare som pÄ ingÄngssidan mÀter de krafter som krÀvs för att förhindra Àmnets förflyttning i sidled. UtifrÄn dessa mÀtningar försöker man förhindra krökningen av Àmnet genom att momentant justera valsskevningen. MÄlet med mitt examensarbete har varit att skapa en FEM modell som simulerar valsning av band med denna prototyp som inledare och att med denna modell undersöka relationen mellan krökning och valsskevning och vilka krafter som rulledarna utsÀtts för.
Leasing ? FrÄn ekonomiskt Àgandebegrepp mot kontraktbaserad redovisning
Leasing Ă€r en viktig finansieringskĂ€lla för företag och dĂ€rför Ă€r det viktigt att redovisning av leasingavtal ger anvĂ€ndare av finansiella rapporterna en fullstĂ€ndig och begriplig bild av företagets leasingverksamhet. Under ett flertal Ă„r har normgivare och andra intressenter debatterat kring att redovisningen av leasingavtal mĂ„ste förbĂ€ttras. Den nuvarande standarden, IAS 17, har kritiserat för dess komplexitet, bristen pĂ„ jĂ€mförbarhet mellan enheter samt att den inte uppfyller anvĂ€ndarnas informationsbehov. Ă
r 2010 publicerade IASB ett förslag till ersÀttning av befintlig redovisningsstandard, gÀllande leasingavtal. Reaktionerna var mÄnga och 786 stycken remissvar inkom pÄ förslaget, varav 206 stycken frÄn företag och organisationer inom Europa.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka de huvudsakliga Äsikterna och attityderna i de remissvar som inkommit frÄn företag och organisationer inom Europa pÄ det förslag som IASB publicerat.
Black & Scholes vs. Marknaden
Uppsatsen behandlar frÄgan huruvida det existerar nÄgot samband mellan storleken pÄ terminspremien och inflationsförÀndringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks dÀrigenom hur föregÄende perioders inflation pÄverkar terminspremien mellan den svenska tremÄnaders- och ettÄriga statsskuldvÀxeln. I uppsatsen konstrueras tvÄ modeller utifrÄn förvÀntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nÄs slutsatsen, att modellerna inte kan pÄvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförÀndringar i Sverige existerar.
KartlÀggning av byggprocessen hos Peab med hjÀlp av SCOR
Detta Àr ett examensarbete utfört pÄ Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) i Norrköping som Àr en del av Linköpings Universitet i samarbete med Peab som intressent.Historiskt sett har byggbranschens intresse för logistik varit svalt vilket har lett till att logistiken inom denna bransch har halkat efter i förhÄllande till övriga branscher. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett logistiskt synsÀtt tillhandahÄlla anpassningsförslag till SCOR-processerna ?Make? och ?Return? sÄ att dessa stÀmmer bÀttre överens med byggbranschen i allmÀnhet samt finna förbÀttringsförslag kopplade till byggprocessen och returflöden av material hos Peab utifrÄn ett logistiskt hÀnsynstagande.För att kunna göra detta kommer examensarbetet avhandla hur byggbranschen passar in i SCOR-modellen i dagslÀget med avseende pÄ Make och Return. DÀrefter kommer exjobbet att komma med olika anpassningsförslag som framkommit lÀngs med arbetets gÄng. Ett sÄdant förslag Àr att införa en nivÄ 4 i SCOR för Produce and Test (sM3.4) som ska gÄ in lite djupare i detalj pÄ hur de olika byggnationsmomenten gÄr till och vad som ingÄr i dessa.
Vad Àr vÀrdskap? : En studie om vÀrdskapets olika sidor inom turismbranschen
I inledningen av vÄra uppsatsstudier fann vi ingen tydlig definition av vÀrdskap.Engelskans hospitality Àr alltför vid för att kunna förklara vÀrdskapets betydelse inom turismbranschen.Vi har i vÄr uppsats belyst samt försökt förklara: Vad Àr vÀrdskap? Vidare ville vi ocksÄ se eventuella kulturella skiljaktigheters pÄverkan pÄ vÀrdskap. VÄrt forskningsbidrag Àr dÀrför en vÀrdskapsmodell för att tydliggöra Àmnet. Modellen beskriver rumsliga dimensioners pÄverkan pÄ vÀrdskap. Vi har ocksÄ valt att genomföra kvalitativa intervjuer, dels med forskare och dels med utövare inom resebranschen, för att fÄ en mer djupgÄende förstÄelse för om och hur det arbetas med vÀrdskap i praktiken..
Redovisning enligt regel eller princip? : En studie om nÀr och varför ett Àgarlett mindre aktiebolag bör övervÀga att redovisa enligt regelverket K3
TillÀmpningen av de nya K-regelverken blev tvingande frÄn och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar Àr publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrÄdan, intressenter samt bolagets finansiella stÀllning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har dÀremot framkommit om nÀr K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.