Sök:

Sökresultat:

2557 Uppsatser om Loglinjär modellen - Sida 53 av 171

Risker vid kreditgivning för investeringar i mjölkproduktion : beslutsfattande och risktagande

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste Ären varit i en pressad situation. AvrÀkningspriset pÄ mjölk pÄverkas stÀndigt av vÀrldsmarknadspriset pÄ mjölkpulver samt konsumenternas instÀllning till mjölk. Samtidigt pÄgÄr det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag Àr för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan pÄverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstÄ vid en investering för lantbrukaren, men Àven indirekt för banken.

Valutakursrisker : BestÀmningsfaktorer för svenska företags anvÀndning av finansiella instrument vid hantering av valutakursrisker.

NÀr ett företag importerar eller exporterar varor och tjÀnster i utlÀndsk valuta kan de exponera sig mot valutakursrisker. VÀrdet pÄ en valuta idag Àr kanske inte densamma imorgon vilket kan bÄde gynna och missgynna företag verksamma inom handel. VÀrldsekonomin utsattes för chocker och en av de vÀrsta finansiella kriser upplevdes under 2009/2010. Eftereffekterna kan fortfarande ses av lÀnder exempelvis lokaliserade i EuroomrÄdet. Valutakurser pÄverkas av makrorelaterad information vilket kan orsaka stora volatila fluktuationer av kurser som kan leda till enorm ekonomisk skada eller stor ekonomisk vinst för företag.

En studie om spridning av modeller inom produktkalkylering

Syftet med vÄr studie Àr att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att anvÀnda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillÀmpar ?traditionell? produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

LÄngsiktsplanering med geografiska hÀnsyn : en studie pÄ BrÀcke arbetsomrÄde, SCA Forest and Timber

skogsföretagens lÄngsiktigt strategiska planering sker idag i de flesta fall med Indelningspaketet (IPAK). För överföringen frÄn strategisk till operativ och objektsorienterad planering finns ingen vedertagen rutin. Syftet med denna studie, som initierats och finansierats av SCA Forest and Timber, har varit att utveckla en rutin för lÄngsiktig operativ planering. Kravet var att planeringsrutinen skulle vara kraftfull nog att implementeras pÄ ett stort skogsinnehav, i detta fall ca 90'000 ha. Planeringsrutinen omfattar ÄtgÀrderna slutavverkning och gallring.

TillvÀxt av solceller i fastighetsbranschen : Investeringar i smÄskaliga solcellsanlÀggningar ur ett nÀtverksperspektiv

AnvÀndningen av solceller har haft global exponentiell tillvÀxt sedan 2000-talet och mÄnga experter menar att solceller har stor potential att utvecklas. PÄ den svenska elmarknaden bidrar solceller dock med en försumbar andel pÄ endast 0,01 %. En av fördelarna med solceller Àr att de kan nyttja ytor effektivt genom att appliceras pÄ eller integreras i byggnader, vilket har skapat ett intresse hos fastighetsÀgare. Denna studie avser att studera samspelet mellan aktörerna i processen bakom solcellsinvesteringar samt hur interaktionen skapar vÀrde för involverade aktörer. Detta studeras för att utreda vilka faktorer som kan pÄverka tillvÀxten av solceller pÄ den svenska elmarknaden.

Fotbollens regler i skolans kontext

Uppsatsen handlar om huruvida dagens styrdokument för grundskolan medger en disciplinmodell som grundar sig pÄ fotbollens spelregler. Uppsatsen bygger pÄ textanalys, dÄ den undersöker vad lÀroplan, skollag och övriga styrdokument sÀger om upprÀtthÄllandet av regler och dess konsekvenser i skolan. För att kunna jÀmföra upprÀtthÄllandet av regler i en skolkontext och en fotbollskontext valde jag ut fyra omrÄden som Äterfinns i de bÄda kontexterna: demokrati, makt, trygghet och nolltolerans. Resultatet av undersökningen visar att det finns utrymme i de rÄdande dokumenten för att tillÀmpa Frisk-modellen, som jag kallar min disciplinmodell..

Spare part split levels: a standard model to use when
breaking down spare parts at Atlas Copco Underground Rock
Excavation

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den sÄ kallade köpnivÄn, skiljer markant mellan olika maskiner och Àven inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sÀtta köpnivÄer pÄ reservdelar utifrÄn ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestÄtt av intervjuer och workshops med en stor mÀngd intressenter i Sverige, Kanada och USA.

Spare part split levels: a standard model to use when breaking down spare parts at Atlas Copco Underground Rock Excavation

Atlas Copco saknar i dag tydliga riktlinjer för hur man skall bryta ner sina reservdelar. Detta har medfört att antalet reservdelar som erbjuds till en komponent, den sÄ kallade köpnivÄn, skiljer markant mellan olika maskiner och Àven inom en maskin. Syftet med examensarbetet var att hitta en modell för hur man skall sÀtta köpnivÄer pÄ reservdelar utifrÄn ett kund- och lönsamhetsperspektiv. Författarna har valt att dela upp arbete i fyra faser. Undersökningen har till stor del bestÄtt av intervjuer och workshops med en stor mÀngd intressenter i Sverige, Kanada och USA. Respondenterna bestÄr av kunder, leverantörer, och personer inom Atlas Copco som direkt berörs av vilken köpnivÄ företaget erbjuder.

Revisorns oberoende och analysmodellen - skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄer

Bakgrund:PÄ senare Är har revisionsbyrÄernas och revisorernas arbete blivit alltmer uppmÀrksammat, frÀmst pÄ grund de senaste Ärens redovisningsskandaler. I samband med det började oberoendelagstiftningen att ifrÄgasÀttas och 1/1 Är 2002 infördes en ny revisorslag i Sverige. Syfte:UtifrÄn intervjuer med revisorer pÄ regionala och globala revisionsbyrÄer vill vi undersöka hur revisorns oberoende tolkas, vilken instÀllning byrÄerna har till rÄdgivning och kombiuppdrag, vilka hot byrÄerna upplever samt hur analysmodellen anvÀnds och uppfattas. Avsikten Àr att utreda om det finns skillnader och om dessa skillnader beror pÄ om byrÄerna Àr globala eller regionala. Problemformulering:Skillnader mellan globala och regionala revisionsbyrÄers uppfattning avseende: ? Hur tolkas begreppet oberoende?? Hur ser byrÄerna pÄ förÀndringsarbetet och anvÀndningen av analysmodellen i samband med dess införande?? Vilken instÀllning har byrÄerna till revisionsnÀra och fristÄende rÄdgivning samt kombiuppdrag?? Vilka hot mot oberoendet, relaterade till analysmodellen, upplever byrÄerna? Slutsats: De globala byrÄerna anser att en gemensam tolkning av begreppet oberoende bör finnas, vilket de regionala inte sÀger nÄgot om.

Livscykelkostnadsanalys för belÀggningar i containerterminaler : en förstudie för bÀttre beslutsunderlag vid investeringar i terminalytor

Pontarius AB har tillsammans med Göteborgs Hamn AB identifierat behovet av en utvecklad holistisk modell för bedömning av investeringar i terminalytor. För detta har en första ansats gjorts med den interna livscykelkostnadsanalysmodellen Total Cost of Ownership and Operations (TCOO). Livscykelkostnadsanalys (LCCA) Àr ett verktyg för att handskas med ett projekts totala kostnader vid investeringsbeslut och bedömning av alternativ. Generella livscykelkostnads-modeller Àr svÄra att ta fram, varför istÀllet utförliga modeller vanligen skapas för specifika omrÄden. För vÀgbelÀggningar, och tillviss del flygplatsbelÀggningar, finns utförliga sÄdana metoder, men för belÀggningar i containerterminaler saknas det.För att fortsÀtta utveckling mot en bÀttre bedömningsmodell för terminalytor syftade studien till att identifiera kostnadsparametrar som sett ur ett livscykelperspektiv pÄverkar kostnaderna för containerhamnterminalytor.

Sjuksköterskans skiftbytesrapportering : fick jag med allt nu?

BakgrundVarje dag överförs stora mÀngder viktig information mellan vÄrdpersonal inom hÀlso- och sjukvÄrden, bland annat i form av överrapportering. Skiftbytesrapporten Àr en del utav det stÀndiga informationsflödet och sker normalt sett mellan sjuksköterskor tre gÄnger dagligen. NÀr information ska förmedlas frÄn en sjuksköterska till en annan Àr det oerhört viktigt att ingenting av relevans gÄr förlorat. Den huvudsakliga orsaken till att vÄrdskador uppstÄr Àr bristande kommunikation och informationsöverföring. Idag finns det ett flertal olika kommunikationsmodeller vars syfte Àr att skapa struktur för den information som förmedlas.

Kapitalflöden till skatteparadis : En modelskapande undersökning av finansiella offshorecentra och ekonomisk brottslighet

Finansiella offshorecentra, eller skatteparadis som de ocksÄ kallas i dagligt tal, utvecklades som ett alternativ till mellankrigstidens hÄrt reglerade finansiella marknader. Skatteparadisen har ansetts utgöra rÀddningen för vÀlbÀrgades rikedomar genom lÄga/avsaknad av skatter och en stark banksekretess, medan andra betraktar dem som platser dÀr brottslingar och terrorister tillÄts tvÀtta pengar och finansiera sin verksamhet genom förvaringsplats av kapital. Efter terroristattackerna mot USA den elfte september 2001 tillsammans med stora företagsskandaler som Enron och Parmalat har ett omfattande internationellt arbete med att stÀnga skatteparadis pÄbörjats med USA som initiativtagande nation.För att undersöka hur skatteparadisen fungerar och vilka incitament som kan finnas för att anvÀnda skatteparadis har jag stÀllt frÄgan: Vilka faktorer kan pÄverka kapitalflöden till skatteparadis och vilka konsekvenser kan dessa fÄ?Vid besvarade av denna frÄga har studien syftet att för det första utforma en modell över vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka kapitalflöden till skatteparadis. DÀrefter Àmnar studien undersöka modellen för att se hur det ser ut i verkligheten.Med hÀnsyn till kunskapssynen kritisk rationalism har jag anvÀnt en multistrategisk metod, bestÄende av intervjuer och fallstudie tillsammans med kvantitativa skattesatser, för att besvara problemstÀllningen.

Potential för solcellsanvÀndning i Karlskrona

Denna rapport ska verka till Karlskrona kommuns kvantifiering av potentialen för solcellsanvÀndning. Med litterÀra studier och fallstudieunderlag sÄ har en modell för att berÀkna möjligt solenergiupptag samt livscykelkostnader utformats. Med modellen som underlag och i samrÄd med SMHI sÄ har Karlskronas möjliga solenergiupptag berÀknats till ca 1100 kWh/(m2*Är) för en horisontell yta. Med en verkningsgrad hos kristallina kiselbaserade solcellsmoduler pÄ 15 % sÄ skulle det dÀrmed behövas en yta av ca 370 ha för att tÀcka Karlskrona kommuns elbehov. Livscykelkostnaden med solcellsmodulerna kan enligt fallstudierna till mer Àn 90 % kopplas till anskaffning.

Underlag för bedömning av energibrunnar inom vattenskyddsomrÄde

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Differentieringsgradens inverkan pÄ KriminalvÄrdens platsbehov : en simuleringsstudie

KriminalvÄrdsverket Àr det statliga verk som har hand om kriminalvÄrd i Sverige. Vid Ärsskiftet 2003/2004 finns det 4 571 nominella anstaltsplatser fördelade pÄ mÀn och kvinnor. Ett stort problem idag Àr att antalet anstaltsplatser inte rÀcker till, samtidigt som ekonomin inte tillÄter nÄgra större utbyggnationer. Simuleringen speglar en önskad vÀg genom svensk kriminalvÄrd för att pÄ sÄ sÀtt utnyttja platserna som finns pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Utdata frÄn simuleringen kan inte tolkas exakt eftersom det inte fanns statistik att tillgÄ inom alla omrÄden.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->