Bakgrund och problem: I och med införandet av IAS 40 har svenska bolag fått möjlighet attvärdera sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Denna redovisningsteknik innebär viden första anblick en bättre värderelevans. Hur bra denna värderelevans är i praktiken äremellertid intressant att studera.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur redovisningens värderelevans, dvs. kopplingenmellan redovisningen och aktiekursen, påverkas av att förvaltningsfastigheter numeravärderas till verkligt värde i enlighet med IAS 40.Avgränsningar: Vår undersökning omfattar endast bolag som varit börsnoterade sedan år2005 (då IAS 40 blev tillämplig)Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie, där vi med hjälp av en enkel regressionsanalyshar undersökt sambandet mellan det egna kapitalet och aktiemarknadens värdering avfastighetsbolag.Resultat och slutsatser: Uppsatsen visar att det råder ett värderelevant samband mellanaktiekursutvecklingen och förändringar i eget kapital då värdering av förvaltningsfastighetersker till verkligt värde. Vidare visar uppsatsen att värderelevansen är bättre då värdering skertill verkligt värde än när värdering sker till anskaffningsvärde om sambandet studeras under12 och 24 månader samt att värderelevansen ökar över tiden.

I denna studie har funktionen hos sju anlagda våtmarker för behandling av avloppsvatten i Sverige jämförts över tid med avseende på avskiljning av kväve, fosfor och BOD. Syftet var att undersöka våtmarkernas långsiktiga funktion, skötselåtgärder och relaterade kostnader. Våtmarkerna (1,6 - 28 ha stora) har varit i drift olika länge, mellan 7 och 17 år, och befintliga övervakningsdata samt intervjuer med ansvariga för respektive våtmark användes som grund för studien. Resultaten visade att våtmarkernas reningsfunktion generellt sett varit god utan någon tendens till en försämrad funktion över tid. Våtmarkerna belastades med 1100 - 9900 kg N/ (ha·år) och avskiljde mellan 420 och 2400 kg N/ (ha·år), beräknat som ett medelvärde per anläggning.

Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal.

Det är en stor variation mellan länders ekonomiska tillväxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer är att länderna har olika nivåer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med både positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivåer är några av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan på ett lands ekonomiska tillväxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie är att undersöka hur korruption påverkar ekonomisk tillväxt.Den empiriska metod som används i denna tvärsnittsstudie är en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika länder där 28 länder tillhörde OECD medan resten var länder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjära regressionsmodellen så fann författaren att korruption hade en positiv påverkan på ekonomisk tillväxt, men då fler kontrollvariabler inkluderades blev påverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.

Bakgrund: Denna studie kan vara av intresse för ledande beslutsfattare inom samhället och näringslivet samt andra intressenter i ämnet.Företag har hittills inte prioriterat att arbeta fram en god bedömningsgrund av hur känsliga de är för makroekonomiska förändringar. En enkel anledning är att sammankopplingen mellan ekonomi och företagsledning inte lyckats kombinerats helt i undervisningen på universitet och affärsskolor. Alltför många chefer och företagsledare förlitar sig blint på redovisningssystemen som information för att se hela sanningen (Oxelheim & Wihlborg, 2008). Den svenska marknaden är en mycket öppen marknad, där exporten utgör en tredjedel av den svenska BNP:n. Det innebär även att svenska exportföretag är känsligt för omvärldsförändringar och påverkas av makroekonomiska förändringar.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Bakgrund: Många företag arbetar idag i virtuella team eftersom det ger en möjlighet att samla kompetens utspridd på flera platser utan att behöva spendera tid och pengar på resor. Virtuella team ger också möjligt att arbeta med en uppgift över hela dygnet. Genom att en arbetsuppgift flyttas mellan tidszoner under dygnets timmar. Även om virtuella team har sina fördelar så finns det problem. Dessa inkluderar sämre teamsammanhållning, arbetsglädje, tillit, samarbetsbeteende, social kontroll och engagemang i att nå teamets mål.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter:Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla.

Syfte: Syftet med studien ?r att ta reda p? huruvida m?ngden sjukn?rvaro skiljer sig mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter. Syftet ?r ocks? att ?ka kunskapen om huruvida det finns samband mellan organisatoriska f?ruts?ttningar och sjukn?rvaro inom m?nniskon?ra verksamheter. Fr?gest?llningar: Finns det skillnader i sjukn?rvaro mellan olika typer av m?nniskon?ra verksamheter? & Finns det samband mellan sjukn?rvaro och a) n?rvaroincitament, b) n?rvarokrav, och c) anpassningsutrymme i m?nniskon?ra verksamheter? Metod & material: Det empiriska materialet utg?rs av resultatet fr?n G?teborgs Stads medarbetarunders?kning som genomf?rdes ?r 2025, d?r resultatet presenteras per arbetsplats.

Vad innebär det att tillhöra en subkultur och har det någon påverkan på ungdomars attityder idag? Är det lika utpräglat som under 70-talet när punken var som störst och man visade sin tillhörighet genom klädsel och en viss musiksmak? Eller har mainstreamkulturen tagit över genom olika medier som TV, film och internet? Studiens syfte är att undersöka om attityd till skolan kan härledas till subkultur. Frågeställningen är följande: Går det att härleda elevers attityd till skolan till deras subkultur? I hur stor utsträckning förekommer subkulturer idag? Finns det ett samband mellan subkultur och geografiskt/sociokulturellt område? Som metod valde vi att göra en enkätundersökning genom ett bekvämlighetsurval. Studien omfattade ungdomar som gick sitt första år på gymnasiet. 171 ungdomar besvarade enkäten i fyra skilda områden i stockholmsregionen. Vi analyserade materialet med hjälp av regressionsanalys och frekvenstabeller.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

I den här uppsatsen undersöks hur hälsa påverkar sambandet mellan social bakgrund och utbildning. Att förstå hur delar av människors liv påverkas av deras ställning i samhället är endast en del av ledet i vetenskapens försök att förstå fenomen som reproduktionen av social klass. Andra delen i ledet är att undersöka hur dessa faktorer (som till exempel hälsa) själva hjälper till att förstärka reproduktionen. Angreppssättet kan bidra till en djupare förståelse för hur social klass påverkar och påverkas.Studien utgår från frågeställningen: Påverkar mäns psykiska och fysiska hälsa sambandet mellan deras sociala bakgrund och deras utbildningsnivå?Det empiriska material som används är delar ur Stockholm Birth Cohort, som bygger på såväl registerdata som surveyundersökningar.

I Sverige började användandet av incitamentsprogram under 1980-talet. Sedan dess har formerna för incitamentsprogram utvecklats och de har kommit att bli allt vanligare och allt mer omfattande. Efter ett antal ?bonusskandaler? under början av 2000-talet blev det vanligare att koppla incitamentsprogrammen till någon form av motprestation. Det var våra funderingar kring hur kopplingen hänger ihop som ledde oss fram till problemformuleringen om det finns något samband mellan vd:ns rörliga ersättning och bolagets aktiekurs.