Denna uppsats analyserar företagens förändrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrån två hypoteser där den primära av de två hävdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundära hypotesen hävdar att reformen har påverkat större företags taxerade inkomst i större utsträckning än för mindre företag. Samtliga beräkningar är inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjälp av en deflator.Med hjälp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.

Det är vanligt förekommande att företag låter sig leverantörsfinansieras med handelskrediter. Den internationella forskningen är omfattande rörande vilka egenskaper och förhållanden sommotiverar leverantörsfinansiering. Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som är bestämmande för användandet av handelskrediter i svenska små och medelstora företag. Undersökningen inriktas på att studera vilket samband lönsamhet och skuldsättning har till handelskrediter. Företags ålder och storlek studeras också i förhållande till handelskrediter.Studien genomförs med en multipel regressionsanalys där den beroende variabelnhandelskrediter representeras av leverantörsskulder.

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online ? en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad.

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag.

Syfte: Studien undersöker om det finns ett samband mellan ekonomiska indikatorer och den årliga aktieavkastningen ett år framåt på den svenska marknaden för företag som genomfört nyemission och jämförs med en benchmark som består av företag som inte genomfört nyemission.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ undersökning där multipel regressionsanalys används för att undersöka sambandet mellan indikatorer och aktieavkastningen vid nyemissioner under tidsperioden 2002 ? 2010.Slutsats: Utifrån resultaten kunde vissa signifikanta samband konstateras mellan indikatorerna och totalavkastningen för nyemissionsgruppen. Det visade att totalavkastningen sjunker det året företag genomför nyemission jämfört med totalavkastningen året innan nyemissionen. Det kunde konstateras att marknaden är ineffektiv till en viss utsträckning i samband med nyemissioner. För benchmark kunde resultaten dock inte säkerställas på grund av att statistisk felkälla förekom i regressionsmodellen..

Syftet med denna studie var att undersöka hur de anställda inom bemanningsbranschen upplever den psykosociala arbetsmiljön med fokus på frågor om socialt stöd, kontroll, arbetskrav, och rollförväntningar. Bakgrunden till varför arbetsmiljön ter sig annorlunda för den uthyrde inom dessa områden är många gånger den uthyrdes särskilda ?ställning? då denne i flera perspektiv tillhör två organisationer; kundföretaget och bemanningsföretaget. I enkätundersökningen deltog totalt 29 personer från ett bemanningsföretag i Sydsverige, varav 3 kvinnor och 26 män. Den deskripitva statistiken visade att respondenterna upplever arbetsmiljön förhållandevis positivt.

Syftet med den här studien är att undersöka om faktorer i arbetslivet och inkomst utgör en del av villkoret för BMI och psykosomatiska symptom. Vi kan se ett växande fettförakt som blivit normerande i det västerländska samhället, men förändrar det villkoren på arbetsmarknaden? Efter att ha studerat tidigare relevant forskning i ämnet formulerades tre hypoteser: Hypotes 1 Det finns samband mellan BMI och inkomstnivå. Hypotes 2 Det finns samband mellan BMI och chefsansvar, utbildningsnivå och yrkeserfarenhet. Hypotes 3 Det finns skillnader i psykosomatiska symptom beroende på inkomstnivå och BMI.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

Under den senaste tiden har hård kritik riktats mot de svenska bankerna för de höga marginalerna på bolån. Bolåneräntorna har inte sänkts i samma omfattning som reporäntan och övriga riskfria räntor. I lågkonjunktur ger reporäntesänkningen inte samma sänkning av bolåneräntan, då bankerna har för avsikt att öka sina nettomarginaler i syfte att öka det egna kapitalet. Med anledning av detta undersöker denna uppsats hur spreaden mellan bolåneräntan och de riskfria räntorna varierar med konjunkturen. Vidare utreds relationen mellan den reala räntekostnaden ex post och konjunkturläget då denna är den mest väsentliga räntan för bolånekunder.

Syftet med vår studie är att studera förhållandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vi ämnar också studera effekten av analytikernas uttalanden på företagens aktiekurser. Därmed undersöker vi indirekt hur marknaden som helhet utvecklas med koppling till analytikernas vinstprognoser. Vi använder en kvantitativ studie, där vi genom regressionsanalys undersöker sambandet mellan analytikernas prognosvarians och variansen i aktieavkastning i nära anslutning till rapportsdagen. Vidare användes ?Event study? metoden och finansiell marknadsdata för att möjliggöra undersökningen.

I detta arbete är syftet att undersöka vilka faktorer i allmänhetsom påverkar en maltwhiskys pris och i synnerhetvarumärkets påverkan. Data samlades in från SystembolagetABs sortiment och manipulerades för att passa arbetetsbehov. Variabler som analyserades var maltwhiskynsålder, alkoholhalt, märke, ursprungsland och, om det varen skotsk maltwhisky, skotska ursprungsregionen.En teoretisk modell togs fram och denna specificeradestill tre olika huvudmodeller som skiljer på märke, ursprungslandoch skotska regioner. För att bestämma vilkaoberoende variabler som skulle inkluderas i varje huvudmodellberäknades Akaike Information Criterion corrected(AICc) för varje delmängd av huvudmodellen. Modellernamed lågt AICc och hög signifikans hos de oberoende variablernavaldes till de slutgiltiga modellerna.

Denna rapport ger en bakgrundsbeskrivning av datainsamlingsföretaget Norstat och hur de genomför en tracking-undersökning med panel via internet. Vidare analyseras samband mellan variabler som beskriver personer som ingår i undersökningen och hur dessa personer besvarar undersökningen. I rapporten tas också reda på hur länge en undersökning behöver vara igång och om inkomna svar skiljer sig åt beroende på när en person har svarat. En ingående beskrivning av bearbetning och de variabler som ingår i det använda datamaterialet kommer också att ges. Tidigare forskning med anknytning till paneler och webbundersökningar tas upp för att ge läsaren en nyanserad bild av för- och nackdelar med webbundersökningar.Logistiska regressionsmetoder har använts för att utreda vilka variabler som påverkar om en person besvarar undersökningen eller ej, samt vilka variabler som gör att en person besvarar undersökningen tidigt eller sent.

Syftet med uppsatsen är att undersöka olika modellers förmåga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan Affärsvärldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians på den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens känslighet för olika riskfaktorer, skattningarna används för att skapa en varians-kovariansmatris. Utvärdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj beräknas med hjälp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

 Tidigare forskning inom studentliv och studenternas framgång är ett väl undersökt område. Könsskillnader, känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd är några av de faktorer som har visats påverka studenternas akademiska self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka relationen mellan kön, KASAM, socialt stöd och studenternas akademiska self-efficacy. 124 högskolestudenter i Mellansverige deltog genom att svara på en enkät bestående av College Academic Self-efficacy Scale, Social Support Questionnaire 6 (SSQ6) samt Sense of Coherence scale (SOC-13). Materialet analyserades med Pearsonkorrelation, regressionsanalys och t-test.