Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar även vilka osäkerheter som råder vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har även behandlat olika styrsystem såsom Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts på Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och slutsatser är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vården uppnår god effektivitet eller inte. Kvalitet är något som inom den offentliga sektorn fått större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger här på att öka kvaliteten inom samhällsvård. Det har också skett ett skifte i vår marknadsanpassade värld från traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus läggs i denna studie, som i ett led av detta, på individen och dennes betydelse i organisationen..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det går att förutse vilka företag som kommer att bli uppköpta. Anledningen till detta är att investerare då kan använda denna vetskap och investera i de företagen och därigenom maximera sin vinst. Vi har med hjälp av Datastream samlat finansiell data om 132 bolag på Stockholmsbörsen. Därefter har en multipel logistisk regression gjorts, som underlag för att bedöma prognostiserbarheten för uppköp. Utgångspunkt har främst tagits i liknande studier genomförda utomlands.

Allt fler företag byter VD allt oftare. Många av dessa byten kan dessutom ses som ofrivilliga och orsaken till ett byte kan därför antas vara att få till en förändring för att öka företagets effektivitet. Enligt situationsteorin är det avgörande för ett företag ha en överensstämmelse med sin omgivning för att kunna uppnå effektivitet. När omgivningen som ett företag verkar inom snabbt förändras och förutsägbarheten är låg så ökar också behovet av förnyelse och förändring för att företaget för att bibehålla eller öka sin effektivitet. Frågan som denna studie vill försöka besvara är om ett VD-byte kan betyda en förbättring för företagets effektivitet.

Syftet med studien är att undersöka varsels effekter för företags effektivitet och produktivitet under lågkonjunktur. Vår studie bygger på intervjuer med både chefer och anställda från företaget Water Jet Sweden AB. Studiens resultat är att personal påverkas av företags beslut om varsel om uppsägning genom att arbeta mindre effektivt. Detta är så för att varslet sänker arbetsmotivationen och tryggheten vilket gör att personalen underpresterar, detta påverkar hela företaget negativt..

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionstorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionstorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

AbstractForskning visar att verksamheter ställs inför omfattande arbetsrelaterade problem därverksamheter förlitar sig på team för en effektiv problemlösning. Grunden för effektivitet iteamen föds då teammedlemmarna delar samma vision om det arbete som måste utföras.Studiens syfte är att få en ökad förståelse för skapandet av delade mentala modeller, genomatt undersöka teammedlemmarnas enskilda upplevelse av delade mentala modeller samtcentrala processer som gemensam meningsstruktur och kommunikation i teamets arbete medatt uppnå effektivitet. I föreliggande fenomenologiska uppsats har ett team om treteammedlemmar observerats och sedan intervjuats om deras individuella upplevelse avskapandet av delade mentala modeller. Resultaten visar att delade mentala modeller upplevssom viktig och där faktorer som aktivt deltagande, kommunikation och interaktion har storpåverkan..

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter..

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget..

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgängliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer påfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal även ger ettsamstämmigt resultat för en udda bransch. Med utgångspunkt frånbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning på investerat kapital som indikatorer på finansiell kris.Avkastning på investerat kapital överensstämmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvärt emot jämfört medtidigare studier..

På sistone har allt mer kritik riktats mot forskning inom klassificering. Trots att forskningen har resulterat i en uppsjö av klassificeringsmetoder finns det de som menar att den har varit ett misslyckande och pekar på det faktum att ingen klassificeringsmetod anses vara systematiskt bättre än den andra eller ens rena gissningar. Detta leder till att valet av klassificeringsmetod i många fall vilar på individuella preferenser snarare än på vetenskaplig grund. Enligt litteraturen bottnar detta faktum i ett underliggande samband mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och egenskaperna som karaktäriserar datamaterialet.Uppsatsen tar avstamp från denna problematik och syftar till att undersöka kopplingen mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och datamaterialets egenskaper. Denna intention uppnår vi genom att tillämpa logistisk regression, elastic net och boosting tillämpat på klassificeringsträd på sex verkliga datamaterial med varierande statistiska egenskaper.Resultatet visar att den relativa klassificeringsförmågan varierar med datamaterialen.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression.

Ekonomisk information kan ses som ett instrument för att höja medvetenheten och motivationen hos anställda under förutsättning att den kan förstås och är relevant. Vilken betydelse har samspelet mellan ekonomichefen/controllern och produktionsavdelningen i tillverkande företag? Hur förmedlas ekonomiinformationen? Muntligt, via möten, face-to-face, skriftliga rapporter eller på annat sätt? Förmedlas informationen över huvudtaget? Vilken betydelse har ekonomiinformation för företagens effektivitet? Kan vi bidra till att bekräfta att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet? Syftet är att undersöka om sättet att förmedla den information som kommer från ekonomistyrsystemet i form av rapporter och/eller andra sätt att förmedla informationen på, kan tänkas påverka förståelse och motivation hos individer i syfte att öka företagens effektivitet. Vi kan med vår studie visa att det finns ett samband mellan spridning av ekonomiinformation och effektivitet i organisationer, där faktorerna kommunikation, kognition och motivation spelar en avgörande roll i sammanhanget.

I uppsatsen har jag undersökt om och hur mycket olika bakgrundsfaktorer hos patienter påverkar hur nöjda de är med vårdkvalitén. Uppsatsen begränsar sig till läkarbesök inom den offentliga Primärvården (Närhälsan) i VGR. Vi har använt oss av två olika metoder för att analysera data från Nationell Patientenkät från hösten 2011. Dessa är Binär logistisk regression och LASSO logistisk regression. Vi har valt logistisk regression därför att den beroende variabeln inte har intervallskala.