I denna studie görs en ansats i att analysera hur loggbok bidrar till elevers reflektioner. Studien genomförs i en hermeneutisk anda och bygger på kvalitativ metod. Eleverna har i anslutning till en lektionsserie skrivit loggböcker utifrån frågor ställda i en låg grad av struktur. Där frågorna utgår från en grundtanke vilken berör lärande. Alexanderssons och Deweys teorier om olika nivåer och faser avseende reflektion ligger till grund för hur elevernas texter tolkas i olika nivåer av reflektion.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats.

The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation.

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student?s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever.De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna..

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Individuell planering och dokumentation är ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsätter tolkning av läroplans- och kursmål. Dokumentation har ett nära samband med utvecklingssamtal, åtgärdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lärande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lärande. Arbetet har även avsett att utvärdera ett projekt inom området dokumentation och titta på vilka lärdomar som tagits.

Syftet var att undersöka om man med hjälp av geobrädet i de senare åren vid grundskolan kan göra främst geometri men även bråkräkning intressantare. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever i år sju. Eleverna har fått arbeta med olika laborativa övningar under totalt fem tillfällen under min sju veckor långa praktikperiod. Jag har under det att eleverna arbetat med geobrädet observerat hur de arbetat, samt fört loggbok. Jag har även genomfört intervjuer med 5-6 elever i början och slutet av praktiken.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker.

Arbetes syfte var att eleverna med hjälp av våra symboler och självreflektion skulle få ökad förmåga att se var de stannar upp i sitt lärande och ta sig vidare efteråt. Slutmålet var att de skulle lära sig att lära och i förlängningen kunna uppnå bättre studieresultat. Arbetet genomfördes vid en gymnasieskola i Norrbotten. Vi utgick från forskningen som menar att alla elever är utvecklingsbara och själva kan påverka sitt lärande. Stödet för genomförandet av utvecklingsarbetet fanns i läroplanen som vill få eleverna att tro på sina egna möjligheter att utvecklas.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens självförtroende påverkades då eleverna fick möjlighet att träna sig i att tala inför såväl större som mindre grupper. Vår undersökning genomfördes i en åk 5 där vi med hjälp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade både i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utläsa om någon förändring skett. Eleverna skrev loggbok en gång i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gå från enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framträdande inför grupp, en så kallad soloredovisning.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.

SYFTE: Jag har i mitt yrke erfarit att många elever upplever skolan som stressande. Studier stöder denna iakttagelse och visar att för många tonåringar är skolan den i särklass största stressfaktorn. Vidare ökar stressrelaterade sjukdomar bland vuxna kraftigt. Detta gav mig en ide att inom skolans ram försöka agera preventivt och inspirerad av coachning och kognitiv beteendeterapi satte jag samman en kurs. Här undersökte jag huruvida träning i mental kompetens; kunskap om kroppens känslosystem, språk för känslor, stresshantering och problemlösningsstrategier, skulle kunna ge elever större känsla av beredskap för att hantera livet i ett modern komplext samhälle och därmed en högre livskvalitet.