Fler och fler människor bosätter sig i eller i närheten av större städer och storstadsregionernas inflytande på samhället växer sig hela tiden starkare. I dag bor hälften av den svenska befolkningen i någon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka på efterkälken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet Fjärde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovärdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad räknas regionen som den fjärDe största i Sverige med lite mer än 400 000 invånare.

Detta arbete ligger i gränssnittet mellan landskapsarkitektur och konst. Det riktarsig främst till landskapsarkitekter. Syftet har varit att undersöka hur man utifrånkonstnären Olafur Eliassons och landskapsarkitekten Stig L. Anderssons tankarkan skapa artificiella naturupplevelser i en stadsmiljö. En artificiellnaturupplevelse är något som känns som en upplevelse av natur men som ärgenererad av en konstruktion i en byggd miljö.

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft.Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade.

Lastbilsindustrin är idag en komplex industri där marknaden präglas av stor konkurrens aktörerna emellan. För att utnyttja den fria marknaden och entreprenörens drivande krafter för en lyckad affär har Scania valt att tillämpa DOS-standarder för sina återförsäljare. Syftet med denna studie är att kartlägga de poster som försvårar en entreprenörs möjligheter att starta som återförsäljare för Scania. Studien har för avsikt att ligga till grund för vidare diskussioner och skapa en förståelse för vilka kostnader som påverkar entreprenören i startfasen. Kostnader som kan vara direkt avgörande vad det gäller att hitta lönsamhet i verksamheten. Direktiv från EU har fått Scania att skapa standarder bland sina återförsäljare.

Hastighet är den största enskilt bidragande orsaken till att personer dödas och skadas i trafiken den är också en stor bidragande orsak till att olyckor inträffar. I åtgärder mot detta och i ett led mot nollversionen har staten satt upp trafiksäkerhetskameror längs ett antal av våra vägar. Detta för att få ner hastigheten och på så vis göra trafikmiljön säkrare.Vilken verkan har dessa kameror, som stat påtvingat medborgarna, i verkligheten? Enligt undersökningen verkar de flesta anpassa sitt beteende när det finns en uppenbar risk att kameran ser dem. När de är utom blickfånget för kameran är det många som gasar upp för att sedan bromsa inför nästa kamera.

Med detta examensarbete är tre års studier vid Byggnadsingenjörprogrammet med inriktning mot arkitektur och miljöanalys vid Högskolan i Gävle fullbordade. Tyngdpunkten under arbetet läggs på arkitekturutformningen samt energihushållningen och därmed presenteras examensarbetet i två huvudkapitel, Arkitektur och Energi.Uppdragsgivaren Mats Mattson, en eldsjäl i Gästrike Hammarby, har under lång tid haft funderingar på att uppföra ett lågenergihus i den gamla bruksorten Gästrike Hammarby. Mattsson tror på en levande landsbygd och förhoppningarna är att ett naturnära boende ska locka yngre generationer till att bosätta sig i Gästrike Hammarby. På uppdrag ska ett lågenergihus projekteras och genom detta skapas ett attraktivt boende i en vacker miljö, som bidrar till den framtida utvecklingen av denna bruksidyll.En av utmaningarna var att detta hus skulle passa in i den redan befintliga miljön. Den arkitektoniska omgivningen är till stor del skapad av den världsberömda arkitekten Ralph Erskine.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Aktuell forskning indikerar att antalet köpcenter växer för varje år som går, vilket grundar sig i att detaljhandelsindustrin under de senaste decennierna expanderat allt mer. Mycket av köpcentrens succé har att göra med dess bekvämlighetsfaktor, vilket resulterat i att denna detaljhandelsform snabbt hittat hem hos gemene man. Detta eftersom de erbjuder ett smidigt och effektivt shoppingalternativ jämfört med den klassiska gatan kantad av butiker. Dess placering tenderar även att vara lättillgänglig från både bostad och jobb vilket ökar attraktionsvärdet för köpcentret som i sin tur också har att göra med den ökande betydelsen av en välbalanserad hyresgästmix. Det vill säga den sammansättning av butiker som gallerian har.

Jag argumenterar att det finns en massmedial diskurs som skapar en bild av invandrarkillar som förknippade med kriminalitet, våld och som ett hot mot svenska normer. Denna diskurs innehar en maktaspekt eftersom det har lett till stereotypifieringar som i sin tur kan begränsa vad som är möjligt och vad som inte är möjligt för dessa killar i sina manliga identifikationsarbeten. Syftet är att få en inblick i hur invandrarkillar konstruerar sina manliga identiteter, både för att bättre förstår hur processen går till samt för att kunna klargöra om en eventuell begränsning finns. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktivism samt i diskursanalys. Följande frågeställningar har använts: Vilka faktorer påverkar ungdomarnas identitetskonstruktion ? dvs.

Införandet av en ny upplåtelseform, ägarlägenheter kommer förmodligen att ske den 1 april 2009. Många intressanta frågor har väckts kring den nya upplåtelseformen och en av dessa frågor handlar om ägarlägenheter kan bidra till att minska segregationen i de mest utsatta områdena i landet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö. Utgångspunkten är att förstå segregationsproblematiken i staden och hur ägarlägenheter eventuellt skulle kunna påverka detta. Studien grundar sig på en kvalitativ metod då vi har genomfört sex strukturerade intervjuer med personer som på olika sätt är engagerade i bostadsfrågor i Malmö. Vi har den deduktiva ansatsen som utgångspunkt då hypotesen Ägarlägenheter kan minska segregationen i Malmö skapats för att besvara vår huvudfrågeställning.

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen.

De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud.Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat.Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet.I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum.

Det finns få studier kring hur organisationer gör när de sätter sina priser på tjänster, därför är det aktuellt med en studie kring just detta. Samtidigt finns det alltjämt ett växande intresse och en ökad uppmärksamhet kring olika och nya hälsotrender med olika dieter och träningsformer, där allt fler väljer att bli medlemmar vid olika gymanläggningar. Därför har denna uppsats följande problemformuleringar:Vad karaktäriserar strategier och prissättningsprocesser hos lokala gym?Vilka prismodeller tillämpas och hur bidrar de till att realisera strategi och mål? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lokala gym går till väga när de sätter sina priser, hur priserna i sin tur påverkar verksamheten och hur de bidrar till att realisera sina strategier. Detta genom att i denna uppsats använda oss av semistrukturerade intervjuer för att undersöka och jämföra två gym i Visby.

Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

I övergången från industrialism till post-industrialism förändras städernas ekonomiska förutsättningar och ökar konkurrensen. Städer som tidigare haft en god tillväxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens från länder som tillhandahåller billigare arbetskraft. I den här situationen väljer många städer att satsa på att stärka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invånare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi är att satsa på kultur och evenemang. Värdskapet för evenemang kan vid första anblick framstå som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, något som gagnar staden med alla dess invånare samt även regionen och landet som helhet.