Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Syftet med denna studie är att undersöka vad handledarna inom handeln har för synpunkter på den handledarutbildning som skolorna erbjudit dem. Jag ska även undersöka om behovet av en handledarutbildning finns och hur stort det är samt att ta reda på hur utbildningen kan göras mer attraktiv så att den lockar fler handledare att genomföra den. Som avslutning är tanken att ta reda på hur utbildningen kan utvecklas så att den är anpassade efter branschen och skolans krav så att bästa utbyte mellan dem uppstår. Metoden som studiens resultat baseras på är individuella intervjuer av tio handledare i olika butiker i Växjö. Intervjun bestod av tio huvudfrågor med tillhörande följdfrågor.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskolan. Med inspiration från fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolor. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande? Resultatet påvisar att den fysiska inomhusmiljön är en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen så tas utgångspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur teknik tas tillvara i vardagen, är det i ögonblicket eller är det i de iscensatta aktiviteterna? Enligt läroplan för förskolan Skolverket (2010) bör barnen utmanas i aktiviteter och i lek men samtidigt locka och utmanas i sitt lärande som även främjar barns lärande och utveckling inom teknik. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på sex olika förskolor i Mellansverige. Vi transkriberade intervjusvaren tillsammans, och läste sedan svaren vid flera tillfällen och kodade innehållet. Vi använde oss av olika nyckelord så som förhållningssätt, tekniska verktyg, olika åldrar, material, miljö, pedagogisk dokumentation.

I dagens samhälle växer sig internethandeln starkare och starkare för varje år. Det är ett bekvämt sätt för kunderna att handla på, de kan sitta hemma och få sina produkter skickade till sig. För att ett företag ska kunna vara konkurrenskraftig och locka till sig kunder, är det därför viktigt att de har en sajt som de kan sälja sina varor ifrån. Och att denna försäljningssajt också är lockande för kunderna, så att de väljer den framför andra försäljningssajter är någonting mycket viktigt, för att ett företag ska växa och tjäna pengar. För att underlätta skapandet utav försäljningssajter, så kommer jag i den här uppsatsen ta reda på vilka funktioner som kunderna förväntar sig hitta på en försäljningssajt.

Under de senaste två decennierna har flertalet tidningar bytt format. Det stora broadsheetformatet byts ut mot det mindre tabloidformatet. Ett steg många valt att ta då upplagesiffrorna under flera år dalat. Formatförändringen är tänkt att ge rum för ett nytänkande, ändra förutsättningarna för tidningsmakarna och förhoppningsvis locka nya läsare.I denna uppsats har Svenska Dagbladets och Dagens Nyheters inrikessidor studerats för att finna eventuella likheter eller skillnader av tabloidiseringens effekter för dessa två tidningar.Det som studerats är andelen redaktionellt material av totala satsytan i respektive tidning fyra dagar före och efter formatbytet. Även antalet nyheter på inrikessidorna under perioden har räknats.

Projektet behandlar utvecklingen av ett handledsskydd anpassat för snowboardåkare. Den primära målsättningen är att med hjälp av optimerad design för komfort och användarvänlighet kunna erbjuda ett högkvalitativt och funktionellt skydd. Det senare uppnås med hjälp av material som med hänsyn till skadebilden hos utövarna här anses vara den bästa lösningen. Val av material gjordes efter en ingående litteraturstudie över handledsskyddets funktion och mekanismerna bakom handledsskador. Studien, i kombination med en rad andra metoder för informationsinhämtning, låg även till grund för designprocessen och den slutgiltiga produkten. Lösningar på befintliga problem hos existerande handledsskydd har applicerats på slutprodukten. Användarvänlighet och passform har tillgodosetts genom att frångå det traditionella systemet med kardborrelås, till produktanpassning av ett etablerat snörsystem.

Idrottsmarknaden har gått igenom stora förändringar de senaste årtiondena, vilket har lett till en på många sätt ökad internationell konkurrens. Från en tid när även många av de stora stjärnorna sågs som glada amatörer har professionalismen inom idrotten ökat och allt fler utövare försörjer sig på sitt idrottande. På lagidrottsområdet spelar ländernas interna regler stor roll för klubbarnas konkurrenskraft då de påverkar möjligheten att erbjuda löner och villkor som kan locka de stora stjärnorna. Med hänsyn till att harmoniseringen på skatteområdet är högst begränsad inom EU kan de regionala skillnaderna i skattesystemen variera avsevärt, varför det finns anledning att se närmare på hur dessa samspelar med idrotten.Utövare inom de individuella idrotterna har större möjlighet att själva välja sin bosättning än vad lagidrottarna har, eftersom de förstnämndas idrottande inte på samma sätt är bundet till en viss plats eller land. För dessa utövare är praktiska skäl ofta huvudorsaken vid val av bosättning, men även ett lands skatteregler är något som många gånger tas hänsyn till.

Människans välbefinnande och hälsa påverkas positivt av grönska och natur, särskilt om den finns nära bostaden och upplevs som lätt att nå. Oavsett kulturell bakgrund upplever vi den på liknade sätt. En stor utmaning för planerare och gestaltare av offentlig miljö är därför att tillgängliggöra naturen i staden och att skapa övergångar från den urbana miljön till naturen så den upplevs nåbar. Syftet med det här arbetet är att skapa ett gestaltningsförslag som visar hur denna utmaning kan hanteras i en del av Linköping. Här möter naturreservatet Tinnerö eklandskap de urbana, södra stadsdelarna Garnisonsområdet, Berga och Vidingsjö.

Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen.

Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårerarbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:? Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna avungdomar idag?? Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna skafortsätta spela när kulturskolan är över?? Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ettresonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades uttill alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Denstörsta delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet medkulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder påatt både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ettsamarbete.Slutsatserna som dras är:? För att musikkårerna inte ska ?växa ur tiden? är det troligen nödvändigt attett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas.

Teater Västmanland har på senaste tiden inte kunnat fylla sinaföreställningar med publik, som förr i tiden. Detta har medfört attteatern har tänkt över vilka möjligheter som finns för dem. Att söka sig till nya kundgrupper var en av möjligheterna, mer specifikt handlar denna uppsats om företag i Västerås som en potentiell kundgrupp för Teater Västmanland.Syftet med denna uppsats är att ta reda på ifall företag i Västerås ärpotentiella kunder för vår uppdragsgivare Teater Västmanland. Vi ska ta reda på orsakerna till varför företagen inte besöker teatern närföretagen arrangerar personaltillställningar, samt vad som skulle kunna få dem att besöka teatern.Vi kontaktade de 50 största företagen i Västerås via telefon. Av dessa 50 företag bokades 20st för intervjuer, varav 17 intervjuer till slutgenomfördes.

Vårt intresse för detta arbete grundade sig i vår uppfattning att restauranger i allmänhet inte har stor medvetenhet om direktmiljöns påverkan på restauranggäster och att restaurangchefer i allmänhet sällan gör förändringar i direktmiljön. Syftet med detta arbete var att undersöka hur restaurangchefer i Göteborg arbetar med direktmiljön i restaurangen de driver.Genom kvalitativa intervjuer med restaurangchefer på åtta olika restauranger i centrala Göteborg undersökte vi hur de jobbade med förändringar i direktmiljön. Frågorna rörde också restaurangernas koncept och hur de arbetar med färg- och ljussättning, ljud och akustik, materialval, doft och även hur restaurangcheferna tror att man kan påverka gästernas köpbeteende med miljöfaktorer.Resultatet visade att medvetenheten i allmänhet var hög vad gäller hur lokalen är utformad och vilka fördelar och problem som fanns i miljön ut mot gästen. Man använder sig av lokalen i marknadsföringssyfte och försöker locka sin tilltänkta målgrupp genom att förmedla sitt koncept via direktmiljön. Många har även tagit hjälp utifrån av exempelvis inredningsarkitekter och färgsättare.