Examensarbetet har utförts på Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvästlig riktning från Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en väggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen är nyskapande och innehåller innovativ teknik. Möjligheten att använda dioder som ljuskälla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och målgruppen för försäljningen, arkitekter.

Sättet man skriver recensioner på är väldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den här uppsatsen är att studera hur olika teaterrecensioner är uppbyggda ? vad som står, på vilket sätt man skrivit och i vilken utsträckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har påvisat att det är skådespelarna och handlingsreferaten som får den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder på att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte ändrats särskilt mycket jämfört med dem som skrevs för hundra år sedan. Det är vad som ska undersökas och benas ut i den här studien.

Syfte och frågeställningUppsatsens syfte är att utifrån ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för två fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess består av och vad de respektive stegen innehåller. Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer där respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon väljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. ResultatOrganisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade från ett nuläge till önskeläge. Fem stycken övergripande processteg identifieras.  Stegen är generella för studien då de är gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning. Det första steget benämns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mål. Andra steget benämns definiera relation och handlar om att konsulten säkerställer en förståelse hos de inblandade om hur han/hon tänker arbeta och vad detta innebär för de inblandade i konflikthanteringen.

Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.

Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hårdare, både från andra butiker men även från e-handeln, vilket sätter press på fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsätter handla i butiken. Ett tillvägagångssätt för att möta den hårdnande konkurrensen är att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som är utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsätter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och därmed butikens konkurrenskraft. En avgränsning gjordes till klädbutiker, då klädbutiker är bland de butikstyper som är mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlägga hur kundernas behov överensstämmer eller skiljer sig från handlarnas uppfattning om deras behov.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar på det nya mobiltelefonsystemet 3G som många kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frågan utifrån olika synvinklar. De olika perspektiv som vi ämnar anlägga på det empiriska objektet är kalkylmässiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: Två av de ben uppsatsen vilar på är kalkyler och scenarieanalys.

"Hur kan man få människor som aldrig bryr sig om växter att kunna ha växter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hälsoeffekter?"Så lyder min frågeställning i detta projekt.Det finns studier som visar att människor som exponeras för växtlighet lever längre, mår bättre och är mindre sjukskrivna än andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter på sjukhus tillfrisknar snabbare med växtlighet i rummet - det räcker till och med om de kan se själva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde också färre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvär efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) påverkas människor till det bättre av växter, oavsett kulturell bakgrund.

Den här rapporten utgör dokumentationen av ett examensarbete som genomfördes inom Kandidatpåbyggnadslinjen vid Jönköpings tekniska högskola. Inom det jubileumsår som Nässjö stad firar i samband med stadens 100-årsdag var det Nässjö Järnvägsmuseums mål att ta fram en temporär kulturutställning i en tågvagn, vilken ska stå vid Nässjö tågstation under jubileumsårets gång. Genom projektledare hos Nässjö kommun kom museet i kontakt med en designstudent från Jönköpings tekniska högskola, vilken erhöll uppgiften att utveckla den temporära kulturutställningen.Syftet med projektet var att undersöka hur en temporär kulturutställning kan se ut för att locka till sig besökare och intresse från önskade målgrupper. För att konkretisera syftet konkritiserades de till en frågeställning som handlade om hur temporära kulturutställningar och deras grafiska kommunikation kan te sig för att locka till sig önskade målgrupper. Därtill togs fyra konkreta målsättningar fram, vilka specificerade att projektet ska leda till designen av en utställning, tillhörande grafisk kommunikation, skyltning för Nässjö järnvägsmuseum samt ett kompendie där den grafiska kommunikationen visades upp.För att exemplifiera hur en temporär kulturutställning kan te sig och infria målsättningarna inleddes arbetet med undersökningar observationer och intervjuer vid olika kulturutställningar.

Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor.

Sociala medier används allt oftare som en plattform för små företag för att nå ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lättare för konsumenterna att nå de sociala medierna vart man än är, vilket gör det lättare för företagen att snabbare nå ut till sina kunder. Användandet av sociala medier ökar för varje dag som går. Genom att sociala medier för det mesta är kostnadsfritt är detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har så stor budget, att lätt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och då främst Facebook, samt även se varför vissa men inte andra använder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användaregenererat innehåll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Stadens form är en produkt av all tidigare stadsplanering. Ytmässigt har en stor del av våra städer vuxit fram under efterkrigstidens modernistiska stadsplanering, då funktionalitet, framkomliga transporter, ljus, luft och rymd resulterade i de glesa ytterstadsstrukturer vi ser på många platser idag. Resultatet av detta menar många är bilens dominans, segregation, glapp i stadsväven och barriärer som måste överbryggas. I Linköpings kommun finns en ambition om att förändra detta genom att låta innerstadens kvaliteter växa utåt och knyta an till resten av staden. Så kallade strategiska stråk ska bilda en ryggradsstruktur med vars hjälp en nära och levande stad med ökad gång- och cykeltrafik kan växa fram. Liksom det modernistiska stadsbyggandet totalt dominerade på sin tid är nu förtätning och sammankoppling av stadsväven viktiga begrepp inom stadsplaneringen.

Klimatanpassning av byggd miljö är en förutsättning för hållbara städer. I synnerhet gäller detta nu då klimatet är i förändring. Vegetation kan bidra till att sänka de högsta temperaturerna i staden och minska den urbana värmeön. Stadsträd är en typ av vegetation som genom beskuggning kan bidra med detta. I vårt nordliga kalla klimat kommer vi dock fortsatt att ha ett uppvärmningsbehov under vintermånaderna och träd kan då ha en negativ påverkan på temperaturupplevelsen även om de är avlövade.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utsträckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur väljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet återfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgång av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att få en överblick i hur vanligt förekommande det är att kommuner upprättar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram från Alingsås kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och därefter en analys och diskussion av dessa.