Sökresultat:
587 Uppsatser om Ljus och hälsa - Sida 27 av 40
Demens och dess pÄverkan av kontrastseendet
SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-dementa mĂ€nniskor över 65 Ă„r jĂ€mförelsevis med mĂ€nniskor som var diagnostiserade med demens. Ăven denna grupp hade nĂ„tt en Ă„lder över 65 Ă„r.MetodStudien genomfördes pĂ„ olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgĂ„ en kontroll av nĂ€rvisus för att se om de kunde lĂ€sa 8 punkter eller bĂ€ttre pĂ„ en nĂ€rvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. DĂ€refter fick de, binokulĂ€rt, lĂ€sa sĂ„ lĂ„ngt de kunde pĂ„ Mars letter kontrast sensitivity test.
Omslagsbilden : En kvantitativ innehÄllsanalys av modemagasins omslag
Utbudet av tidningar Àr idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmÀrksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan pÄverka dem att konsumera Àr omslagets utseende. För tidningsmakare gÀller det att utforma ett attraktivt omslag vad gÀller bild, fÀrg och textpuffar. Omslagets utseendet Àr av stor betydelse för lösnummerförsÀljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.Syftet med undersökningen Àr att undersöka utseendet pÄ fyra modemagasins omslag.
Modellering av diametern hos tall (Pinus sylvestris) som en effekt av bestÄndstÀthet och biomekanik
Med gallringseffekt menas att trÀden efter en gallring ökar sin diametertillvÀxt. Denna effekt har traditionellt tillskrivits den minskade konkurrensen om ljus och nÀringsÀmnen mellan trÀden. En alternativ förklaring till gallringeffekten Àr att vindpÄverkan per trÀd blir högre i det gallrade bestÄndet, vilket leder till större svajningar för trÀden och dÀrmed en ökad diametertillvÀxt.
I studien undersöktes ifall vindens pÄverkan Àr en del av gallringseffekten pÄ tall (Pinus sylvestris L). Lokalen för studien var SLU:s försökspark i Siljansfors utanför Mora. Omgivande tÀtheter av stamantal, grundyta, kronvolym och kronmantelyta berÀknades pÄ flera avstÄnd frÄn varje individuellt trÀd.
LÄt mig sova! : en litteraturstudie om vad vuxna patienter upplever stör sömnen pÄ en intensivvÄrdsavdelning.
Bakgrund: Patienter pĂ„ en intensivvĂ„rdsavdelning Ă€r ofta i behov av avancerad medicinsk behandling pĂ„ grund av sitt livshotande sjukdomstillstĂ„nd. Ă
terkommande störningar av sömnen Àr ett av de vanligaste Äterkommande klagomÄlen frÄn patienter vilket bidrar till att perioden upplevs som sÀrskilt svÄr. Syfte: Att belysa vad vuxna patienter upplever stör sömnen pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Metod: AllmÀn litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framtrÀdde fyra kategorier som alla tillsammans pÄverkade patientens sömn negativt.
Balanserat styrkort inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden? : Ănnu ett styrmedel?
BakgrundUnder 90-talet har den svenska hÀlso- och sjukvÄrden upplevt stora tekniska framsteg samtidigt som den ekonomiska utvecklingen inte har varit lika ljus. För att förbÀttra situationen infördes organisatoriska reformer samt modeller med det övergripande syftet att öka effektiviteten. VÄr studie behandlar en annan av dessa modeller, balanserat styrkort. Att anvÀnda balanserat styrkort som Àr en metod frÄn den privata sektorn inom hÀlso- och sjukvÄrden innebÀr svÄrigheter vad gÀller det övergripande resultatmÄlet och definition av vem som Àr kund. Till dessa kommer det allmÀnna problemet med hÀlso- och sjukvÄrdens komplexa karaktÀristik dÀr verksamheten utförs av professionella och styrs övergripande av politiker.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka hur balanserat styrkort anvÀnds inom hÀlso- och sjukvÄrden samt specificera och utvÀrdera vad som krÀvs för att kunna styra effektivt med styrkortet inom hÀlso- och sjukvÄrden.MetodFör att uppnÄ uppsatsens syfte har en fallstudie med tvÄ undersökningsobjekt inom den svenska hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnts.
JÀmförelse av visus vid anvÀndning av svart respektive frostad ocklusionsspade
Introduktion: MÀtning av monokulÀr visus utförs genom att ena ögat ockluderas med en svart ocklusionsspade. Spadar i ljust frostat material finns idag för anvÀndning vid cover test, vilket gör det möjligt att se vad som hÀnder med det öga som tÀcks för. Dessa spadar har mer eller mindre samma utformning som de svarta ocklusionsspadarna. Dess likheter kan lÀtt göra att Àven den frostade spaden anvÀnds vid visusmÀtning. Men Àr denna utformad för att anvÀndas Àven vid visusmÀtning? FÄs dÄ samma resultat med en frostad som med en svart ocklusionsspade, eller finns det faktorer som spelar in och pÄverkar visusresultaten?Syftet med denna studie var att jÀmföra visusresultaten vid ocklusion med en svart respektive frostad ocklusionsspade för att se om nÄgon skillnad uppstod mellan de tvÄ ocklusionsspadarna nÀr ljus tillförs det ockluderade ögat.Metoden som anvÀndes innefattade totalt 100 personer i studien varav 77 kvinnor och 23 mÀn.
Grönhults fruktodling i VÄngabygden : Àppelsorter, historia och framtid
Kandidatarbetets syfte Àr att dokumentera och analysera Àppelsortimentet pÄ Grönhults fruktodlingar i VÄngabygden, samt att beskriva fruktodlingens historiska utveckling och att diskutera kring framtida möjligheter. De metoder som anvÀnts Àr dels en fÀlt- och analysstudie över Àppelsortimentet pÄ Grönhult, dels en litteratur- och intervjustudie.
Fruktodling har en mycket lÄng tradition i VÄngabygden och kan spÄras tillbaka till tidig medeltid dÄ munkarna pÄ BÀckaskogskloster antas ha startat intresset för fruktodling i trakten. Grönhults fruktodling Àr en av de tidigaste, lite större, odlingarna i VÄngatrakten. Sedan slutet av 1950-talet har fruktodlingen inte skötts professionellt, men ÀndÄ underhÄllits nÄgorlunda och Àn idag finns ett större antal, fruktbÀrande ÀppeltrÀd kvar pÄ gÄrden.
I Bilaga 4 finns en tabell över de 35 Àppelsorter som idag finns pÄ Grönhult. I denna tabell kan utlÀsas vilket land sorterna ursprungligen kommit ifrÄn, vid vilken tid de introducerats i Sverige, nÀr sorterna mognar, vilken fruktfÀrg de har och anmÀrkningar om sorterna, dÀr exempelvis deras hÀrdighet i landet tas upp.
Attraktionens renÀssans ? Jakten pÄ talangfulla evenemangsvÀrvare.
Denna uppsats tar med lÀsaren in i en bransch som under flera Är har intresserat oss, men dÀr vi uppfattar att kunskapen inte nÄr fram till allmÀnheten. Trots att omrÄdet berör samhÀllet och de platser vi verkar i Àr det inte mÄnga som har en förstÄelse för dessa omfattande processer. Branschen vi pratar om Àr turismbranschen och omrÄdet Àr evenemangsvÀrvning. Syftet med evenemangsvÀrvning Àr dels att det ska generera i pengar till staden, dels att stÀder ska ses som attraktiva och uppfattas sÄ av turister, evenemangsarrangörer och kanske framför allt av de som lever och verkar i dem.För att pÄ nÄgot vis bidra i en kunskapsspridning har vi i uppsatsen beskrivit en talangtÀvling som Àmnar utse den mest talangfulle evenemangsvÀrvaren. Den Àrofyllda titeln stÄr mellan fyra individer som pÄ ett eller annat sÀtt verkar inom omrÄdet evenemangsvÀrvning.
Utan ljus ingen fÀrg : En studie om fÀrgers förmÄga att pÄverka mÀnniskor
FÀrger Àr nÄgot som vi ofta kanske tar för givet, fÀrger Àr ju nÄgot som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar sÄ mycket över dem, de Àr en sÄ naturlig del av allt. FÀrger finns i naturen, pÄ tyger, i konsten, pÄ föremÄl och pÄ allt egentligen, Àr det inte ocksÄ sÄ att vi mÄr bra av att omge oss med fÀrger vi tycker om precis som vi vill omge oss med mÀnniskor vi tycker om? I detta uppsatsarbete Àr mÄlet att belysa begreppet fÀrg och huruvida det kan pÄverka mÀnniskor. MÄlet Àr ocksÄ att visa pÄ hur vi kan anvÀnda oss av fÀrger, som hantverkare, formgivare och som skapande mÀnniska. Detta kommer att göras genom att belysa Àmnet fÀrg i frÄga om fÀrgperception och fÀrgpÄverkan.
VÀxternas samspel i rabatten : ett gestaltningsförslag som visar pÄ hur marktÀckande vÀxter kan reducera ogrÀsets etableringsförmÄga
Det finns en rÄdande problematik kring att ogrÀsplantor etablerar sig i trÀdgÄrdens rabatter. En oönskad planta
som innebÀr konkurrens för kulturvÀxten, den odlade vÀxten. OgrÀsplantan konkurrerar om ljus, utrymme, vÀxtnÀring och vatten samtidigt som den drar ner planteringens prydnadsvÀrde. Denna uppsats fokuserar pÄ hur de marktÀckande vÀxterna kan begrÀnsa ogrÀsets etableringsförmÄga i rabatten genom att tÀcka eller
beskugga marken. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera olika vÀxtkombinationer, passande för olika typer av
rabatter, som förhindrar etableringsmöjligheten för ogrÀs.
Fyra före detta sÀrskoleelevers tankar och uppfattningar om livet, arbetet och provatlivet. En narrativ studie
Syfte: Syftet med studien var att beskriva och analysera informanternas uppfattningar om vilken betydelse skolgÄngen och andra myndighetskontakter haft för deras vuxenliv, sÄvÀl yrkesmÀssigt som i andra avseenden pÄ det privata planet. Skolverket (2013) uttrycker att GymnasiesÀrskolans syfte Àr brett och ska förbereda eleverna för yrkesverksamhet och fortsatta studier. SkolgÄngen skall ocksÄ ge en grogrund för personlig utveckling, samt ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande yrkesliv?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande privatliv och fritid?Vilken sjÀlvstÀndighet och livserfarenheter uppvisar informanterna gÀllande administration och ekonomi?Teori:Studien har en livsvÀrldsfenomenologisk forskningsansats.Metod:Fyra personer som slutade sin skolgÄng i gymnasiesÀrskolan för minst tio Är sedan har intervjuats med stöd av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer.
KlagomÄl i offentlighetens ljus
Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.
Var försvann personalen? : En fallstudie om rektorers upplevelse av sitt HR-arbete
I debatten om den svenska skolans försÀmrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frÄnvaro. Syftet med denna fallstudie var dÀrför att skapa förstÄelse för hur rektorer ser pÄ sitt HR-arbete. Detta angreps utifrÄn tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frÄgor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i tvÄ steg: inledningsvis gjordes en kartlÀggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjÀlp av dokument frÄn kommun och förvaltning och i steg tvÄ genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-omrÄden och analyserades dÀrefter utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna.
Ma?tning av LCD-bildska?rmars responstid och latens : Measurement of LCD displays response time and input lag
Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.
Skola i MariehÀll
Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.