TV-tekniken har gjort stora framsteg under 2000-talet. Digital TV-sändning har möjliggjort sändningar med fler ljudkanaler med högre upplösning. För att öka taltydligheten i TV-sammanhang används just flerkanalsljud då man implementerar en centerhögtalare istället för fantommitt. Denna uppsats undersöker vilka fördelar detta får för just taltydligheten. Ett lyssningstest genomfördes där subjekt dels fick bedöma uppfattbarheten i autentiska TV-reportage och dels fick sin egen förmåga att uppfatta tal satt på prov i ett Tal I Brus-test.

Inom den digitala Ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Utgångspunkten för denna uppsats ligger i subjektivt upplevda brister i ljudkvalitet vid konsertplatsen Dalhalla. Dalhalla är ett gammalt kalkbrott som byggts om till konsertplats med sittplats för tusentals besökare. På repertoaren återfinns musikdramatiska verk och opera likväl som pop- och rockkonserter. Enligt ansvariga Ljudtekniker i Dalhalla finns vissa uppmätta brister vad gäller bland annat enhetlig täckning av publikytan. Utöver detta har det från flera håll yttrats missnöje över ljudets kvalitet.

Avsikten med denna studie är att undersöka om valet av mikrofonteknik påverkar den musikaliska kommunikationen mellan musiker och lyssnare. I studien granskas även på vilket sätt en sådan eventuell påverkan sker. Undersökningen har genomförts med fyra olika lyssningstest grupperade i två grupper. Med de två första testen framtogs attribut med vilka man kunde beskriva den ljudtekniska och musikaliska kvalitén i undersökningens musikexempel. Med de två sista lyssningstesten undersöktes förekomsten av framtagna attribut i samma exempel.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och Ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, Ljudteknik, Ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhållande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bättre förståelse om yrkets utveckling och hjälpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsområde därefter. En undersökning i form av intervjuer med två producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem är producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har påverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk är inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar på hur vi lär oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebära att man sköter om allt från teknik till komposition, för att bara nämna några ansvarsområden.

Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

Vid mixning i en hemmastudiomiljö finns det ofta stora akustiska problem, speciellt vid låga frekvenser. Vid just låga frekvenser orsakas problemen främst av stående vågor. För att reducera de stående vågorna används vanligen passiva absorbenter, men i en hemmastudiomiljö kan dessa av praktiska skäl ofta inte användas. I denna uppsats har något som kallas inversa filter undersökts som möjligt alternativ. Dessa skapas från ett uppmätt rumsimpulssvar och appliceras på signalen till högtalaren genom faltning.

The complex sound of someone walking in snow aren't easy to create in a studio. The best way to get the sound is to go out on a surface with real snow and record the footsteps there, but it is a complex procedure to get the right sound on the snow because snow sounds different in various temperature and various kinds of snow. It is important to find the right kind of snow to get the right sound on the foot steps. In a studio, the foley artist can create the sound of footsteps in snow by walking on different kind of material, like potato flour, coarse salt or corn flakes, the question is how realistic this materials sounds and what temperature on the snow they sound like. The results shows that the real snow (warm and cold snow) sounds most realistic and the potato flour sounds like warm and wet snow, the corn flakes some think sounds like cold snowwhile others think that it doesn't sound like snow at all and the coarse salt sounds like snow when it is around -10°C in the air, they all sounds similar in realism compared to each other.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Avsikten med denna studie är att undersöka hur långt det går att justera ner ett reverbs efterklangstid på en efterinspelad dialog som är synkroniserad till en förinspelad scen i fyra olika lokaler med olika storlekar och akustiska egenskaper. Målet är att korta ner reverbets efterklangstid så mycket det går för att få maximal taltydlighet i scenen men ändå behålla rumskänslan. Studien visar att det gick att sänka efterklangstiden på reverbet i jämförelse med den riktiga uppmätta efterklangen drastiskt utan att förlora rumskänslan, i vissa fall upp mot 100 ms till 500 ms beroende på lokalens storlek. I studien undersöks även var gränsen ligger för, för lång efterklangstid för reverbet på dialogerna i de olika lokalerna respektive för kort efterklangstid. Resultatet visar även här att större lokaler är mindre känsliga för att justera klangtiden längre resp.

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst..

Sången är i många musikgenres den centrala delen av låten som det läggs störst fokus på för att den ska låta så bra som möjligt. Nuförtiden har nästan all sång i kommersiell musik behandlats med någon form av röstspecifikt signalbearbetningsverktyg. Denna uppsats handlar om användning av pitch-shifting (tonhöjdsändring) på ett korrigerande sätt. Det tas upp lite bakgrundsinformation om olika tekniker för pitch-shiftning. Ett lyssningstest genomförs för att få svar på frågan om hur många cent ledsången på en inspelning kan ändras i pitch för att den vanliga lyssnaren ska märka en skillnad.