Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger pÄ en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begrÀnsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseomrÄden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hÄllbarhet.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens va?rld da?r det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding a?r ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft anva?nds music branding av fo?retag fo?r att marknadsfo?ra och bilda varuma?rken.

I vÄr studie har vi genom vÄrt syfte tagit reda pÄ hur pedagoger har anvÀnt sig av sÄnger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens sprÄkutveckling genom sÄng och samlingar pÄ förskolan. Vilka mÄl hade pedagogerna? För att nÄ syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer dÀr man fokuserar pÄ egenskaperna och inte pÄ personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, bÄde enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik anvÀnds i förskolan, som ett verktyg för barnens sprÄkutveckling.

Demens Àr en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem pÄ sÄ vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd, men det finns kunskap om hur vÄrden av dessa mÀnniskor kan bli sÄ lÀmplig som möjligt. SÀmre minne, aggressivt beteende och Ängest Àr nÄgra av de sÀtt som sjukdomen yttrar sig pÄ. Sjukdomen kan medföra svÄrigheter för vÄrdtagaren att fungera sjÀlvstÀndigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vÄrd ofta behövs. Tidigare studier har pÄvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Ett vanligt problem att lösa inom musik Àr transkribering av musik till noter. En algoritm för att transkribera monofoniska signaler till noter utvecklades.För att extrahera grundtonens lÀge anvÀndes en analys baserat pÄ ett cepstrum. Cepstrumet anvÀnds ofta vid extrahering av grundtoner hos röster.En trÀffsÀkerhet pÄ 99% för en manlig röstinspelning och 90% för en kvinlig uppnÄddes. Resultatet blev noter som sedan kunde redigeras av en anvÀndare..

Vid torrgranulering av masugnsslagg med roterande disk hÀlls den smÀlta varma slaggen i en strÄle pÄ den roterande disken. Slaggen slungas sedan radiellt ut Ät sidorna frÄn disken och sönderdelas till partiklar. Torrgranuleringen bidrar bÄde till att en vÀrdefull produkt i form av cement kan framstÀllas, samtidigt som energin frÄn den varma slaggen Ätervinns. I dagslÀget finns dock inte tillrÀcklig kunskap om hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen av partiklarna för att kunna tillÀmpa processen inom industrin. Syftet med projektet var att skapa en experimentell och en numerisk modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk för att undersöka hur olika processparametrar pÄverkar sönderdelningen och storleksfördelningen pÄ partiklarna, samt att utveckla en bildanalysmetod för att validera den numeriska modellen mot de experimentella resultaten.En experimentell modell av torrgranuleringsprocessen med roterande disk skapades i laboratorieskal och förenklades genom att vatten anvÀndes istÀllet för masugnsslagg.

            Syftet med denna uppsats bestod dels i att undersöka hur musik och dess tempo pÄverkar kunders emotioner, beteende och upplevelse i butik, men syftade Àven till att undersöka i vilken omfattning pleasure, arousal och dominance predicerar tillfredsstÀllelse, nÀrmande- undvikande sökbeteende, generell nÀrmande- undvikande beteende samt upplevelse av servicescape. Undersökningen genomfördes som ett fÀltexperiment i butiksmiljö (N= 431), utifrÄn en oberoende mellan-individ-design. Musik anvÀndes som oberoende variabel (högt tempo, lÄgt tempo och frÄnvaro av musik). De beroende variablerna var pleasure, arousal och dominance, tillfredsstÀllelse samt nÀrmande- undvikande beteende vari Àven köp och spenderad tid i butik inkluderades. Datainsamlingsmetod utgjordes av en enkÀt.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.

Musik Àr nÄgonting som de allra flesta lyssnar till, utövar eller Ätminstone har nÄgon relation till.  Musik blir ocksÄ en allt större del av barnens vardag dÄ de matas med musik frÄn mÄnga olika hÄll via media mm. Att musik Àr viktigt betonas i styrdokument frÄn förskolan dÀr det bl.a. stÄr att förskolan skall strÀva efter att barn utvecklar sin förmÄga att anvÀnda sig av olika uttrycksmedel, bl.a. sÄng och musik.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om man kan frÀmja elevers lÀrande inom matematiken med hjÀlp av musik och hur lÀrare stÀller sig till detta arbetssÀtt. VÄr undersökning har grundats pÄ att tidigare forskning kommit fram till att matematikundervisningen bör bli mer stimulerande och lustfylld. Dessutom vill forskare att man strÀvar efter att integrera olika Àmnen med varandra. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt frÄn: Hur stÀller sig lÀrare till dagens matematikundervisning och till att man integrerar musik i matematiken? Förekommer det att lÀrare integrerar dessa Àmnen och finns det nÄgon koppling till vilken Älder pÄ eleverna lÀrarna undervisar för? Vilka metoder anvÀnder man sig eventuellt av? Vad kan ett musikinspirerat inlÀrningssÀtt leda till och hur kan man sporra lÀrare att anvÀnda estetiska Àmnen i undervisningen? För att fÄ dessa frÄgestÀllningar besvarade valde vi att göra tvÄ intervjuer, den ena med en lÀrarutbildare i matematik och den andra med en lÀrarutbildare i musik.

I dagens lÀge finns det lÀrarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt lÀroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder pÄ att mÄnga pedagoger uppvisar en osÀkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osÀkerhet tycks i mÄnga fall grunda sig pÄ bristen av musik i lÀrarutbildningen. Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur verksamheten kan se ut pÄ en musikförskola. Metoderna som anvÀnds Àr intervjuer och observationer och fyra pedagoger pÄ musikförskolan intervjuas.

Denna undersökning riktar sig till personer som Ă€r verksamma inom det musikpedagogiska omrĂ„det och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som Ă€mne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som Ă€r intresserade av frĂ„gan om olika skolĂ€mnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha anvĂ€ndning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt.Syftet Ă€r att undersöka hur musikĂ€mnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lĂ€rarutbildare. Genom intervjuer med lĂ€rarutbildare som Ă€r verksamma pĂ„ musikhögskolorundersöks vilka argument som anvĂ€nds och hur legitimeringen ser ut.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna pÄ musik men jag tÀnker inte Àta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik upplever och anvÀnder sig av musik. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förÀndrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgÄng av relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄden som: musikterapi, musik och hÀlsa och Àtstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianÄlder 25 Är) som genomgÄtt musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 Är) för sin Àtstörningsproblematik intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade dialogintervjuer.