Mitt examensarbete var att göra musik till Romateaterns uppsÀttning av Shakespeares komedi Trettondagsafton, sommaren 2011. Detta Àr den skriftliga delen av mitt examensprojekt. Jag börjar med en kort inledning om bakgrunden till projektet samt skriver kort om ordet musik som begrepp, musikens roll i vÄrt samhÀlle och hur vi tar till oss musik nÀr den presenteras i samband med andra konstformer som t.ex. teater. Jag sammanfattar sedan kompositions och repetitionsperioden i kronologisk ordning fram till en vecka efter premiÀren av pjÀsen; alltsÄ frÄn det första mötet med regissören till tiden innan premiÀren dÄ jag bodde pÄ Gotland och jobbade intensivt.

Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.

Detta Àr en uppsats som grundar sig pÄ en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan pÄverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstÀmning och karaktÀrsdrag i film. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse för vilken kraft musiken har i berÀttande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan pÄverkas och tolka en berÀttelse olika beroende pÄ vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fÄtt se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra tvÄ med tvÄ olika musikstycken.

Studien tar sin utgÄngspunkt i barns anvÀndande av musik och dess effekter pÄ sprÄkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollÀrare ser pÄ barns möjligheter att utveckla sprÄket genom att anvÀnda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien Àr att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att frÀmja barns sprÄkutveckling genom musik. Denna studie Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi valt att intervjua fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin Àr central och genomsyrar denna studie.

Social mjukvara Àr nu för tiden en del av vardagen och dess statusrader förmedlaranvÀndarens förehavanden och tankar till vÀnkretsen. En intressant företeelse angÄendestatusraden Àr att anvÀndarna utnyttjar referenser till den musik de för nÀrvarande lyssnar pÄför att uttrycka sig dÀri. Eftersom Internet alltmer flyttar ut pÄ mobila enheter följer Àvendessa sociala mjukvaror och dess beteenden med. Musikdelning bör dÀrför följa sammamönster. Denna rapport undersöker om geografisk plats kan anvÀndas för att dela musik medmobil teknologi samt om det finns en koppling mellan musik och plats.För att utforska detta har en prototyp i form av en mobilapplikation, med namn TownTracks,konstruerats.

Den hÀr kandidatuppsatsen undersökte huruvida idégenerering pÄverkades av musik i förhÄllande till antal idéer, lÀmplighet och unicitet. Musikens eventuella effekt jÀmfördes Àven med deltagarnas musikpreferenser och kreativitetskarakteristik, med avsikten att svara pÄ om dessa faktorer var relevanta för musikens möjliga pÄverkan av idégenerering eller inte. 16 deltagare delades in i tre grupper och genomförde ett idégenereringsexperiment. TvÄ av grupperna lyssnade pÄ tvÄ olika sorters musik under experimentet, en per grupp, och den tredje gruppen arbetade under tystnad. Alla deltagare svarade sedan pÄ ett mindre formulÀr, och de flesta utförde ett test för att avgöra individens kreativitetskarakteristik.

Syftet med studien Àr att undersöka Pro-anorexia (Pro-ana) bilders pÄverkan pÄ kvinnor jÀmfört med vedertagna modellbilders pÄverkan. Blir kvinnor mer pÄverkade av att titta pÄ extremt smala kvinnor Àn av att titta pÄ "normala" smala modeller? En experimentell mellangruppsdesign, med 42 kvinnor frÄn Lunds universitet anvÀndes. Den pÄverkan som mÀttes var matproblematik, tjockkÀnsla, idealkropp, sjÀlvförtroende och affekter. Pro-anafilmer, modellfilmer och kontrollfilmer anvÀndes som stimulimaterial.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

Syftet med detta arbete Àr att utveckla mitt harmoniska sprÄk genom att studera och analysera kompositören Olivier Messiaens musik. Med hjÀlp av verktyg frÄn musikteoretisk litteratur som behandlar Messiaens musik har jag gjort en egen harmonisk analys av stycket Le Banuet céleste och komponerat egna stycken dÀr jag inkorporerar en del av Messiaens harmoniska tekniker och idéer..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur matematik och musik integreras i förskolan. Hur synliggör pedagogerna matematiken som finns i musikstunder? Vilka begrepp förekommer? Observeras nÄgon skillnad i bemötandet gentemot flickor respektive pojkar. Fyra förskolor och fyra förskollÀrare deltog i intervjuer och observationer. Dessa förskolor valdes ut med ett mÄlinriktat urval dÄ vi ville undersöka förskolor som arbetar integrerat med matematik och estetiska uttrycksformer. I de observerade musikstunderna förekommer mycket matematik. MÄnga ej förvÀntade begrepp sÄ som talordning, olika strategier för rÀkning som pekrÀkning, motsatsord och jÀmförelseord förekom under observationerna.

Avsikten med vÄr uppsats var att ta reda pÄ om det fanns ett pedagogiskt syfte med musiken i förskolan. För att ta reda pÄ det valde vi att göra en kvalitativ undersökning dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare med olika profileringar. Dessa var musik, sprÄk, verkstad, natur och oprofilerad. I undersökningen tittade vi pÄ likheter och skillnader mellan dessa förskollÀrares förhÄllningssÀtt till och anvÀndning av musiken. Detta gjordes utifrÄn fyra omrÄden; musiksammanhang, syften med musikaktiviteter, faktorer som styr musik, sÄnger och sÄngtexter samt faktorer som krÀvs för arbetet med musik.