Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. KonstnÀren Keren Cytter skapar egensinniga videoverk dÀr dialogen stÄr i fokus pÄ ett nÀrmast teatraliskt sÀtt men vars historier Àr svÄrtillgÀngliga pÄ grund av uppbrutna berÀttarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det hÀr arbetets empiri och undersöks utifrÄn frÄgor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berÀttarstrukturer och narrativa begrepp.Metoderna som har anvÀnts i arbetet Àr filmanalys och konstnÀrlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen bestÄr utav. I den konstnÀrliga gestaltningen har det skapats tvÄ filmer.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

LÀkemedelsförskrivningen Àr idag hög pÄ sÀrskilda boenden. Det sker en överanvÀndning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva lÀkemedel. DÄ Àldre har en ökad kÀnslighet för lÀkemedelsbiverkningar Àr det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementÀra metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd hos vÄrdtagare pÄ sÀrskilda boenden.

Munkesjö, Maria: "Okej, jag kan sitta och lyssna pÄ musik men jag tÀnker inte Àta!" En kvalitativ intervjustudie om musikens funktion för patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik. Uppsats 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur patienter som gÄtt i musikterapi för Àtstörningsproblematik upplever och anvÀnder sig av musik. FrÄgestÀllningarna har handlat om vilken funktion musik har i deltagarnas liv och om detta har förÀndrats av musikterapi. I uppsatsen presenteras en genomgÄng av relevant litteratur och tidigare forskning inom omrÄden som: musikterapi, musik och hÀlsa och Àtstörningsproblematik.Sex kvinnliga patienter (medianÄlder 25 Är) som genomgÄtt musikterapeutisk behandling (i snitt 2,6 Är) för sin Àtstörningsproblematik intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade dialogintervjuer.

Syftet med studien var att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur man som förskollÀrare vÀljer att implementera bild, drama och musik utifrÄn den reviderade lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98 (reviderad 2010). Vi ville ocksÄ fÄ en förstÄelse för vilken betydelse reflektion har i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. För att samla empiri valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn olika förskolor. UtifrÄn litteratur och teorier har vi kommit fram till att mycket av arbetet med bild, drama och musik sker ogenomtÀnkt och utan reflektion. Vi lade Àven mÀrke till att samtliga pedagoger finner en svÄrighet i att beskriva vad, hur och varför en aktivitet utförs pÄ ett visst sÀtt.

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Efter ett kirurgiskt ingrepp uppkommer alltid smÀrta, som ett svar pÄ vÀvnadsskada, som ökar risken för postoperativa komplikationer. DÀrav har det blivit patientens rÀtt att fÄ postoperativ smÀrtlindring. PÄ de flesta sjukhus anvÀnds huvudsakligen analgetika som postoperativ smÀrtlindring. Det förekommer inadekvat postoperativ smÀrtlindring vilket krÀver nya strategier och förbÀttringar inom postoperativ smÀrthantering. Musik har visat sig kunna minska oro, sÀnka hjÀrtfrekvens och blodtryck samt bidra till ett ökat vÀlbefinnande.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om attityden till matematik pÄverkas nÀr man integrerar musik med matematik. Vi har i tvÄ förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn bÄde före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever Àr frÄn undervisningsgruppen med musik och tre frÄn gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fÄtt en positivare attityd till matematik som Àmne, samt att de har befÀst vissa kunskaper bÀttre. Den andra gruppen har blivit bÀttre pÄ andra omrÄden.

Det finns olika teorier om hur moraliskt ansvar bör tillskrivas, och hur mÀnniskor faktiskt verkar tÀnka vid tillskrivande av moraliskt ansvar till andra. Denna rapport utreder vilken betydelse kunskapsvillkoret har vid tillskrivande av moraliskt ansvar. Hur medveten en agent mÄste vara om konsekvenserna av sina handlingar för att anses ansvarig undersöktes med en experimentell studie. Undersökningen genomfördes med enkÀter och totalt 350 personer deltog. Resultat visar att agenter kan tillskrivas ansvar för konsekvenser av sina handlingar de saknar kunskap om dessa konsekvenser.

I examensarbetet ÄGG har jag testat att anĂ€nda en sökande och experimentell instĂ€llning till textila material och tekniker som utgĂ„ngspunkt för att formge en kollektion plagg. Som inspitration och utgĂ„ngspunkt för arbetet med material och teknik har jag anvĂ€nt mig av Ă€gget, dess material och funktioner..

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd vid olika akuta smÀrttillstÄnd och att beskriva musikinterventionens innehÄll och administrering. Med akut smÀrta avsÄgs postoperativ smÀrta, smÀrta som uppstÄr efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begrÀnsning till svensk, norsk och engelsksprÄkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framÄt. De funna artiklarna granskades med avseende pÄ vetenskaplig kvalitet och poÀngsattes utifrÄn för ÀndamÄlet avsedda granskningsmallar.

PÄ grund av mina tidigare intressen för sÄvÀl arkitektur som musik sÄ har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det hÀr fallet Àven de rörelser som Àger rum dÀr. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusÀttningar för rörelse. DÀrför har jag valt att likstÀlla de tvÄ begreppen.Formatet jag valt att arbeta i Àr film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nÀra samarbete med tvÄ dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp sÄsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.