Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

BÄde Lpfö 98 och Lpo 94 indikerar tydligt att musik och rörelse bör vara en del av den pedagogiska verksamheten bÄde pÄ förskolan och i skolan, Àven utöver sjÀlva musikÀmnet. Denna uppsats vill undersöka hur pedagoger pÄ förskola och i tidig grundskola anvÀnder musik och rörelse som redskap i den pedagogiska verksamheten, utöver den renodlade musikundervisningen, samt hur de tÀnker kring detta. Vad hÀnder nÀr barnen gÄr frÄn förskolan till skolan?I litteratur- och teorikapitlet görs en jÀmförelse mellan Lpfö 98 och Lpo 94. DÀr finns Àven en kort genomgÄng av musikens och rörelsens betydelse för barnets utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka musikens roll och betydelse inom event marketing. Idag Àr event marketing ett vedertaget och accepterat marknadsföringsverktyg och en effektiv vÀg att nÄ konsumenter. För att föstÄ hur hur företag inom denna sektor anvÀnder sig av musik för att pÄverka mÀnniskor och hur strategiska val rörande musiken utförs gjordes en fallstudie pÄ tre olika företag inom event marketing industrin. Studien visade att musik Àr en betydelsefull bestÄndsdel inom event marketing för sin förmÄga att pÄverka och skapa stÀmmninglÀgen samt att valet av genre och artist har en stor inverkan pÄ evenemangets image och att eftertÀnksamhet mÄste ingÄ vid dessa val..

Detta examensarbete har till syfte att undersöka ungdomars identitetsskapande genom musik, hur de förhÄller och anvÀnder sig av musik. Jag undersöker Àven musikens funktion som gruppmarkör och klÀdstilens roll i ungdomars liv. Genom sex kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs nio, samt en intervju med Behrang Miri (musikpedagog), analyserar jag musikens betydelse för identitetsskapande. Jag har valt att fördjupa mig i ungdomars identitetsskapande för att utöka min förstÄelse för mina blivande elever. Min huvudfrÄga Àr; Skapar ungdomar identitet genom olika musikgenrer? Jag undersöker Àven hur musik och klÀdstil hör ihop.

Uppsatsens syfte Àr att belysa barn och ungas anvÀndande av musik i sin vardag. Tidigare forskning belyser musikens roll i barns och ungas identitetsskapande och hur viktigt det Àr att skolan tar tillvara pÄ elevernas musikaliska erfarenheter. EnkÀter besvarades av 83 barn i Äldern 10-12 Är och intervjuer gjordes med 6 barn i Äldern 10-11Är. Undersökningen visar att musiken anvÀnds mycket pÄ fritiden och till viss del Àven i skolan, dock inte sÄ mycket som barnen önskar. De vill anvÀnda "sin egen" musik mer i skolan.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en djupare förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ hur barn anvÀnder musik som uttryckssÀtt. Vi har Àven studerat vilken förstÄelse och kunskap förskollÀrare har av att anvÀnda musik som uttryckssÀtt för barns meningsskapande lÀrprocesser. Genom intervjuer med fem förskollÀrare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnÄtt ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt pÄ multimodalitet och arbetar utifrÄn detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssÀtt Àr viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta Àmne.

Patienter som ska genomgÄ en undersökning kÀnner ofta oro och Ängest inför detta. Ett sÀtt att reducera oron och Ängesten kan vara att lÄta patienten lyssna pÄ musik under undersökningar som pÄ nÄgot sÀtt kan vara Ängestladdade för patienterna. Studier i Àmnet har visat pÄ god effekt av musik. Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka musikens pÄverkan pÄ patienters Ängest/oro under pÄgÄende undersökningar. Litteraturöversikten baserades pÄ tre frÄgestÀllningar som utvecklats frÄn syftet: reducerar musik Ängest/oro hos patienter under pÄgÄende undersökningar, pÄverkar musiken övervakningsparametrar som pulsfrekvens och blodtryck hos patienterna, och pÄverkar musiken patienternas till ett minskat intag av lugnande och smÀrtstillande lÀkemedelsanvÀndning före och under undersökningen? Studien omfattade tretton artiklar som granskades utifrÄn dessa tre frÄgestÀllningar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna för att skriva vÀl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel krÀver och som dessutom fungerar sjÀlvstÀndigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller pÄ cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkÀtundersökning dÀr musikstuderande har fÄtt lyssna dels till musiken frÄn spelet och dels till musik som inte Àr skriven för dataspel. I enkÀten fick de frÄgor om hur de upplevde musiken med hjÀlp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nÀra den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja pÄ spelmusiken och den sjÀlvstÀndiga musiken. De kunde ocksÄ motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till musik samt hur de ser pÄ sin egen musikalitet. UtifrÄn syftet formulerades fem frÄgestÀllningar som berör hur musiken anvÀnds i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser pÄ musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide dÀr totalt fyra pedagoger frÄn tvÄ förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma Är inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger anvÀnder musik medvetet i det dagliga arbetet pÄ förskolan och kÀnner sig sÀkra i sin musikaliska roll. Synen pÄ musikalitet skiljde sig Ät med tvÄ olika uppfattningar.

Denna uppsats beskriver nÄgra elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   dÀr de fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande sÄvÀl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som Àr skapat i en dator eller inspelad musik som Àr redigerad. Eleverna har sett att lÀrarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi pÄverkar digitalt musikskapande i skolan.

Med utgÄngspunkt i den pÄgÄende debatten om datorskapad musik och dess vara eller inte vara, diskuteras i denna rapport för- och nackdelar för att skapa musik med dator istÀllet för med verkliga instrument. I rapporten stÀlls en frÄgestÀllning upp som grund för att genomföra en undersökning. Syftet med undersökningen var att se om datorskapad musik kan ersÀtta verklig och vilka skillnader som upplevs nÀr de olika typerna jÀmförs. Under arbetets gÄng skapades en virtuell version av introt till orkesterstycket España. Den virtuella versionen jÀmfördes sedan med tre verkliga inspelningar av samma stycke i en undersökning med studenter.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en Äldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som pÄverkar omvÄrdnaden. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt olika typer av musik kan ha en positiv effekt pÄ demenspatienter och dÀrmed underlÀtta och förbÀttra omvÄrdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvÄrdnadsteori.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur dagens blockflöjtspedagoger arbetar med Tidig Musik med sina elever, och hur dessa elever mottar den repertoaren. Jag har ocksÄ stÀllt mig frÄgande till den ?popifiering? som jag tycker pÄgÄr i blockflöjtsundervisningen, dÀr man i allt större utstrÀckning rör sig bort frÄn blockflöjtens ursprungsrepertoar.Jag har djupintervjuat tre erfarna blockflöjtspedagoger, och utifrÄn dessa intervjuer kunnat dra slutsatsen att det visst spelas mycket Tidig Musik med blockflöjtseleverna, och att pedagogerna sjÀlva inte upplever nÄgon egentlig motsÀttning mellan Tidig Musik och den populÀrmusikaliska repertoaren. Dessutom verkar det som att eleverna sjÀlva instinktivt uppskattar och accepterar den Tidiga Musiken, eftersom den fungerar bra och lÄter fint pÄ instrumentet. DÀrmed finns det ett egenvÀrde i att spela just Tidig Musik pÄ just blockflöjt..

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.