Detta arbete handlar om synen pÄ vÀrldsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur dessa kulturskolor ser pÄ och arbetar med genrenvÀrldsmusik och etnisk musik. Av intresse Àr ocksÄ att studera hur eller om de följer ellerkÀnner till kulturrÄdets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp vÀrldsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet vÀrldsmusik samt teorier om hur kulturer förÀndras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer frÄn tre olika kulturskolor som erbjuder vÀrldsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika Äsikter om Àmnet, sÀrskilt angÄende terminologin inom omrÄdet sÄsom exempelvis begreppet vÀrldsmusik.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana mÀn, vid löpning pÄ löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd anstrÀngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjÀrtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt sjÀlvförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio mÀn i Äldrarna 18-30 Är i ett laktattröskeltest pÄ löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivÄer. Under testerna undersöktes laktat, hjÀrtfrekvens och upplevd anstrÀngning. AnstrÀngingen skattades efter borgskalan.

Den hÀr undersökningen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill fÄ en inblick i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan vÀljer att förhÄlla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att dÀrigenom fÄ fram fyra instrumentallÀrares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar pÄ flera faktorer som pÄverkar förvÀntningarna pÄ den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framtrÀdande Àr media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förvÀntningar pÄ undervisningen. Dessa faktorer pÄverkar musik- och kulturskolan bÄde som organisation och verksamhet, men ocksÄ sjÀlva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhÄlla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebÀr att musicera och att lÀra sig spela ett instrument.

Denna studie syftar till att unders?ka hur tv? f?rskolor arbetar med musik i undervisningen, samt hur pedagogerna anser att musik kan fr?mja barns l?rande i andra ?mnen. Studien grundar sig i fyra forskningsfr?gor, 1) Hur iscens?tts l?randets akt i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 2) Vilka l?randeobjekt konstrueras i musikundervisning vid en f?rskola med musikinriktning respektive vid en utan musikinriktning? 3) Vilka likheter och skillnader finns i konstruktioner av l?randets akt och l?randets objekt vid de tv? olika f?rskolorna? 4) Vilken betydelse anser pedagogerna att musik har f?r barns l?rande och utveckling? Studien utg?r ifr?n en kvalitativ ansats med observationer och pappersenk?ter som datainsamlingsmetod. Dokumenteringen av observationerna har gjorts med block och penna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av en dos mindfulness session pÄ 45 minuter och dess relation till: (1) UpprÀtthÄllandet av uppmÀrksamhetsförmÄgan, (2) exekutiv uppmÀrksamhetsförmÄga samt (3) perceptuell förmÄga. En experimentell studie genomfördes pÄ idrottare (n=48) som uppfyllde sÀrskilda krav för att fÄ ingÄ i studien. Resultatet visade inga signifikanta skillnader gÀllande samtliga tre variabler mellan experimentgrupp och kontrollgrupp. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat och implikationer i förhÄllande till tidigare forskning, med stöd av teoretiska referensramar..

Syftet med denna uppsats Àr att ge lÀsaren förstÄelse och insikt i hur doft och musik kan anvÀndas som marknadsföringsmedel i Sverige. Vi har försökt att finna en lyckad kombination av dessa stimuli som svenska konsumenter tycker passar bra ihop. Vi kommer vidare försöka att utröna huruvida marknadsförare kan anvÀnda sig av musik och doft för att stimulera kunder i butiksmiljö, för att pÄ detta sÀtt öka chansen att de medverkar i en köp/sÀljsituation..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka mÀnniskors förhÄllningssÀtt till musik i landet St. Vincent och Grenadinerna. Studien bygger pÄ fÀltarbete som genomfördes dÀr under tre veckor i april 2011 och undersöker hur begrepp som musik, musikalitet och ?bra? musik definieras. Vidare beskrivs hur musik kan pÄverka mÀnniskan samt musikens funktioner i det dagliga livet. Studien bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer av personer med olika Älder, kön, och bakgrund frÄn St.

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar mÀnniskor att samla pÄ musik, i en tid nÀr musik i sÄpass stor utstrÀckning finns tillgÀnglig för obegrÀnsat lyssnande pÄ internet. Min tes Àr alltsÄ att det Àr nÄgonting annat Àn tillgÀnglighet som driver mÀnniskor att samla pÄ musik idag. I min studie har jag tagit hjÀlp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar pÄ musik i fysiska format. De Àr mellan Äldrarna 23-46, fem mÀn och tvÄ kvinnor. Informanterna har sjÀlva anmÀlt intresse nÀr de hört om min studie, eller blivit tillfrÄgade av mig eftersom jag pÄ förhand vetat om att de samlar pÄ musik.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

Uppsatsen undersöker möjligheten att utveckla en metod för att komponera musik utifrÄn bild. Inspiration till att fÀrdigstÀlla fyra musikaliska kompositioner har hÀmtats frÄn fyra olika bilder. Metoden har centrerats kring en förestÀllning om vÀrlden som uppbyggd av fem element. Inspiration till metoden har hÀmtats ur antika grekiska och traditionella indiska elementlÀror..

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Detta examensarbete tar reda pÄ möjligheterna och förtjÀnsterna med att anvÀnda musik som undervisningsmetod. PoÀngen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och sprÄkutveckling. Jag har Àven undersökt hur man arbetar med musik som inlÀrningssÀtt pÄ en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. TvÄ av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berÀttat sin syn pÄ Àmnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska fÀrdigheter som vi mÀnniskor anvÀnder för att uttrycka oss.

För att en konsument ska köpa musik mÄste han eller hon uppleva ett medvetet eller omedvetet behov av det. Information och kunskap som rör uppkomsten av musikbehovet hos konsumenten Àr mycket viktig för den kommersiella musikindustrin. Den kunskapen utgör nyckeln till ett framgÄngsrikt recept för skapandet av efterfrÄgan för ny musik och nya artister. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den kommersiella musikindustrin gÄr tillvÀga för att skapa efterfrÄgan av musik och artisterna bakom den. Arbetet behandlar aktuella teorier samt kvalitativa intervjuer genomförda med administrativ personal pÄ skivbolaget SonyBMG och tre anonyma lÄtskrivare.