Mot bakgrund av att många elever idag upplever skolan som meningslös har vi i detta arbete reflekterat över vad som skulle kunna öka möjligheterna för elever att uppleva skolan som meningsfull. Uppsatsen handlar om meningsskapande arbete i skolan, vilket inte är liktydigt med ?meningsfullt arbete? i skolan. Med meningsskapande arbete menar vi sådan pedagogisk verksamhet där en syn på barnet som kunskaps- och kulturskapare får konsekvenser för hur arbetet blir, för hur pedagoger planerar uppgifter och för hur de pedagogiska målen med ett arbete formuleras. Vi fokuserar på sådant meningsskapande arbete som använder sig av estetiska uttrycksformer.

Vattenlek i offentlig miljö- planering av vattenlek, är titeln på det här examensarbetet som har sitt fokus på hur vattenlek i den offentliga miljön kan utvecklas. Arbetet är indelat i tre huvuddelar; en bakgrundsdel, en fallstudiedel, med Linköping som fallstudieort och slutligen en diskussions och reflektionsdel.Bakgrundsdelen behandlar de valda metoderna för arbetet: Enkätundersökningar, intervjuer, analyser, skissande och besök av referensplatser samt litteratur- och bildstudiersom bidragit till fakta-inhämtningen.Vidare behandlar bakgrundsdelen hur vatten och vattenlek påverkar människor. Vatten ger oavsett ålder, kön och etnicitet upphov till upplevelser. Genom att låta vattnets krafter komma till uttryck kan man uppnå olika virtuella uttryck,ljud och reflexer som ger starka sensoriska upplevelser som vi bär med oss under lång tid. Vatten har goda rekreativa kvaliteter vilka får oss att koppla av, samla kraft och återhämta oss samtidigt som det kan uppmuntra vår kreativitet och inlärningsförmåga.

Många barn i Sverige blir skjutsade till skolan vilket skapar kaosartade trafikmiljöer i anslutning till skolor främst under morgonen och i viss mån även eftermiddagen. Skolgårdarna måste i och med detta ge plats för bilar trots att det inte är till någon fördel för barnen. I början av mitt arbete genomförde jag en litteraturstudie för att se varför barn inte är lika säkra som vuxna i trafiken. Barn är kortare och har inte samma uppfattningsförmåga som vuxna, de kan inte heller bedöma varifrån ett ljud kommer vilket gör att de är osäkra och utsatta i en miljö med bilar. Jag studerade morgontimmarna vid Bryngelstorpskolan i Nyköping, våren 2012. Skolan har problem med morgontrafiken för att barnen blir skjutsade till skolan trots att de flesta bor inom gångavstånd. Jag var vid skolan och observerade och ställde frågor till barn, föräldrar och rektor för att ta reda på hur de upplevde trafiksituationen. Frågeställningen i arbetet var: - Hur ser trafikmiljöer i anslutning till skolor ut idag? - Vad är problematiken kring dessa trafiksituationer? Bryngelstorpskolan använde jag som problemexempel och frågeställningen inför förbättringsförslagen på problemet var: Hur kan en säker och fungerande trafikmiljö i anslutning till en skola se ut? För att svara på frågorna studerade jag dels Bryngelstorpskolan i Nyköping och dels samtalade jag med trafikplanerare i Nyköpings kommun och andra kommuner som arbetar med trafik vid skolor.

Buller från järnvägen utgör ett stort problem för de närboende och Banverket satsar därför stora resurser på olika åtgärder för att minska störningen. Ökade krav på lönsamhet inom godstrafiken medför krav på högre hastigheter och höjt tillåtet axeltryck, vilket verkar negativt på omgivningen i form av ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skärmar och vallar i olika utföranden, fönsterbyten på fastigheter och i svåra fall inlösen av fastigheten. För effektiv resursanvändning är det viktigt att veta vad man kan förvänta sig för effekt av exempelvis en skärm. Skärmeffekten beror bland annat på konstruktionsprincip, storlek, material och placering.

Det finns en utbredd rädsla för skott och andra höga ljud, däribland fyrverkerier, hos våra hundar och många behandlar sina djur med receptbelagda läkemedel för att underlätta den stressfyllda situationen. Vid sidan av dessa läkemedel, med kända biverkningar, finns preparat som säljs receptfritt i handeln. Zylkene® är en produkt som utvecklats av företaget MSD Animal Health och innehåller trypsinhydrolyserat bovint ?s1-kasein. Utvecklaren rekommenderar användning av Zylkene® vid situationer som upplevs som stress- och ångestfyllda för hundar och katter, däribland fyrverkerier.

Studien är främst till för att bringa klarhet i hur en butik bör arbeta med visuell marknadsföring för att nå konsumenten och skapa en positiv reaktion hos denne. Vi har dessutom undersökt vikten av relationen till kunden, och hur företaget arbetar med det genom relationsmarknadsföring. Vi har fått fram vårt resultat genom marknadsundersökningar och observationer inne i och i anslutning till en butik, samt genom en intervju med den ansvarige för butikskommunikationen i samma butik. Till vår hjälp har vi arbetat med Peak Performens Borås, det är kring denna butik hela studien kretsar.Den personliga intervjun med den person som är ansvarig för butikskommunikationen på Peak Performens Borås gav oss information om problem och utmaningar ur deras synvinkel. Materialet gav oss även bra bakgrundsinformation att jämföra resultaten från marknadsundersökningarna och observationerna med.

Ridlärarens yrkesroll är att undervisa ryttare och öka deras kunskap inom ridkonsten. Vanligtvis är det sex till tolv elever i en ridgrupp, vilket ställer stora krav på ridläraren att nå fram med sitt budskap till varje enskild individ. Varje ryttare har sin individuella lärstil samt egna tidigare färdigheter och erfarenheter. För att varje ryttare skall kunna utvecklas krävs det att ridläraren behärskar en pedagogik som främjar den visuella ryttaren, den auditiva ryttaren och den kinestetiska och/eller taktila ryttaren. Syftet i detta arbete är att dokumentera hur demonstrationer i hoppning kan genomföras med en tydlig röd tråd och en genomtänkt progression samt att utvärdera studenternas syn på undervisningsformens pedagogiska värde kopplat till studentens lärstil.

I Sverige dör årligen cirka 90 000 människor och kring varje avliden berörs ofta många människor. Att förlora någon man tycker om kan vara oerhört smärtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda händelserna i en människas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gärna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjälpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det är inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, även begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvåra eller underlätta för de efterlevande i sorgearbetet. När jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för Flädie kyrkogård ville jag undersöka detta vidare.