Syftet med uppsatsen Ă€r att granska utstĂ€llningen TEKNIKONER teknologins ikoner (2008) medutgĂ„ngspunkt i ett genustĂ€nkande postkolonialt perspektiv. Med fokus pĂ„ utstĂ€llningensillustrationer och deras bildsprĂ„k, kommer utstĂ€llningens delar och hela berĂ€ttelse att analyserasutifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:o Finns det budskap i illustrationerna som inte finns i texten? ocho Återspeglas det stereotyper i illustrationerna som inte finns i texten?o FörstĂ€rker illustrationerna det som förmedlas i texten? ellero ? talar illustrationerna istĂ€llet emot texten?metod: Illustrationerna har analyserats utifrĂ„n att de ingĂ„r ett bildsprĂ„k. Ett antal frĂ„gor harformulerats utifrĂ„n det teorietiska ramverket. FrĂ„gorna har stĂ€llts till illustrationerna, var för sigoch till utstĂ€llningen i sin helhet, med hjĂ€lp av en teori om visuell semiotik.

I dagens samhÀlle kÀnner allt fler unga ett utanförskap och hiphopen har blivit ett viktigt medel för att illustrera detta utanförskap. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en motstÄndskultur kan komma till uttryck via musik. En textanalys pÄ gangsterrappgruppen Kartellens lÄttexter har utförts för att klarlÀgga vilken motstÄndskultur gruppen uttrycker i texterna, samt vilka centrala aspekter denna kultur innehÄller. För att besvara studiens frÄgestÀllningar har Howard S Beckers teori om avvikande och R W Connells teori om maskulinitet anvÀnts. I rapporten har Àven tidigare forskning kring gatukultur, hiphop och utanförskap behandlats.

Syfte: Vi Àmnar undersöka huruvida tillÀmpning av reglerna för sÀkringsredovisning bidrar till en bÀttre redovisning för bankerna. Dessutom har vi för avsikt att belysa praktiska problem förknippade med sÀkringsredovisning. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod. Den bestÄr av tvÄ steg. Vi började med att kartlÀgga den offentliga debatten pÄ omrÄdet som att sedan följa upp de frÄgor som vÀcktes med semistrukturerade intervjuer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som ligger bakom valet att outsourca kontra inte outsourca och varför inte fler företag vÀljer att outsourca med tanke pÄ de fördelar som finns. UtifrÄn teori och tidigare forskning har fyra forskningsfrÄgor tagits fram som sedan testas under kapitlet resultat.I denna uppsats har kvalitativ metod anvÀnts. SekundÀrdata har hÀmtats frÄn lit-teratur i form av böcker och artiklar. Inspiration har Àven hÀmtats ifrÄn tidigare uppsatser, tidningsartiklar och olika internetsidor. PrimÀrdata har insamlats med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer som sedan redovisas under kapitlet resultat.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

I denna uppsats undersöks om terminspriset pÄ el Àr snedvridet jÀmfört med det framtida spotpriset. Undersökningen har fokuserats pÄ elmarknaden och den prissÀttning som sker pÄ den Nordiska elbörsen, Nord Pool. Först presenteras en teori om varför det finns en derivatamarknad och vilken betydelse den har. Vidare sÄ förklaras vad som menas med spot- respektive terminspris och dÀrefter förklaras hur de förhÄller sig till varandra utifrÄn ekonomisk teori. Sedan introduceras hur marknaden fungerar pÄ Nord Pool och hur prissÀttningen sker av spot- och terminspriset.

Temat för kursen Àr religion och förÀndring. Syftet Àr att undersöka hur religions- och samhÀllsförÀndringar pÄverkar varandra. Denna relation kan Àven vara ömsesidig. Denna uppsats Àr ett försök att belysa det komplexa fenomenet graffiti. Jag ska med denna litteraturstudie undersöka graffitimÄlarens belÀgenhet i samhÀllet och religionens roll.Uppsatsens syfte Àr att göra en deskriptiv beskrivning av tvÄ olika förestÀllningsvÀrldar samt att förklara och tolka det konfliktladdade mötet mellan dessa.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka vad som pÄverkar revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt och i vilken mÄn detta pÄverkar honom.Eftersom vi inte fann nÄgon passande teori beslöt vi oss för att skapa vÄr egen. Denna teori utgÄr frÄn egna antaganden och andras teorier och har byggts upp med hjÀlp av fem hypoteser, vilka vi rangordnat efter hur mycket vi antar att de pÄverkar revisorns val. De fem hypoteserna Àr: legala, stabilitet, sociala, kulturella och ekonomiska. DÄ vi ville gör arbetet mer intressant valde vi att undersöka tre lÀnder: Sverige, Storbritannien och Kroatien, detta medförde att vi kunde göra jÀmförelser mellan revisorer frÄn dessa lÀnder.För att det skulle vara möjligt för oss att uppfylla syftet och för att kunna testa om vÄr teori var korrekt samlade vi in primÀrdata och sekundÀrdata. PrimÀrdatan bestÄr av svaren vi fick pÄ vÄra e-postenkÀter medan sekundÀrdatan innehÄller information om revisorsutbildningarna samt information om Sverige, Storbritannien och Kroatien.UtifrÄn analyser pÄ dessa data drog vi slutsatsen att vÄr teori inte var korrekt fullt ut dÄ hypoteserna legala och stabilitet ej pÄverkade revisorns val att arbeta eller inte arbeta internationellt i den utstrÀckning som vi antog.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvÄrdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns nÄgot samband mellan implementeringen av HOVIK pÄ hÀktet i Göteborg och minskad stressnivÄ samt ökade fÀrdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvÄrdare pÄ hÀktet i Göteborg som Àr ett av tre sÀkerhetshÀkten i Sverige. KriminalvÄrdarnas arbetsuppgifter Àr bland annat att minska isolering för de hÀktade och motivera till förÀndring i livsföringen samt att bibehÄlla sÀkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvÄrdaren att öka förutsÀttningarna för en god kommunikation mellan personal och hÀktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och pÄverkar relationen mellan personal och hÀktade och Àr avgörande för den respons man fÄr tillbaka.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet. Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling. Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..

Idenna studie har vi undersökt hur massmedier presenterat vÄldshandlingar övertid. Det som vi undersökt Àr om det finns urskiljbara faser i massmedialapresentationer av vÄldshandlingar. Vi har utgÄtt frÄn fallet Breivik och Norgeattentatet2011, som vi menar Àr ett mediebelyst fall som kan kasta ljus över andravÄldshandlingar. Vi har anvÀnt oss av Grundad Teori som kvalitativ metod och analyseratsammanlagt 80 stycken tidningsartiklar hÀmtade frÄn Aftonbladet, Expressen,Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultatet visar att det finns urskiljbarafaser och dessa faser har vi benÀmnt som:Det ofattbara, Kollektiv bearbetningfrÄn det ofattbara, Det ofattbarapolitiseras och Det ofattbara blir enreferens.

Det Àr ofta svÄrt att genomföra förÀndringar inom kommuner. SvÄrigheterna med att genomföra förÀndringar beror pÄ att det enligt kommunallagen rÄder sjÀlvstyre i kommuner och att det dÀrför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbÀttrings- och effektivitetsomrÄden. Kommuner jÀmför sig sÄledes med varandra för att lÀra sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den hÀr studien Àr att jÀmföra en operativ nivÄ, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen pÄ ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestÄtt av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affÀrsman frÄn det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frÄgestÀllningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sÀtt att formulera sig och vilken betydelse fÄr det i sÄ fall för förhandlingen? 2.

Syftet med studien Àr att belysa den osynliga, skapande delen av matematikÀmnet i grundskolan.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med inspiration frÄn ansatsen grounded theory, GT, och bestÄr av en litteraturstudie kopplat till en empirisk studie, dÀr den empiriska studien grundar sig pÄ intervjuer med elever i Är 8.Studiens resultat visar att elever beskriver sina lösningsstrategier i skolmatematiken vÀl, och att det ur deras beskrivningar gÄr att lÀsa ut tre olika nivÄer av skapande förmÄga i Àmnet. Att ha skapande förmÄga i matematik innebÀr att a) agera i en dynamisk process mellan teori och praktik, b) att förnimma eller att se möjligheter samt att koppla det till sin egen förstÄelse och agera utifrÄn det i problemlösningsfasen och c) att den lÀrande indivi-den som subjekt emotionellt hittar egna vÀgar framÄt i kunskapsprocessen, vilka man sedan stÀmmer av mot ny kunskap för progression. Resultatet av litteraturstudien bildar en referensram för det embryo till teori, hela stu-dien genererat, vilken ocksÄ innefattar de tre nivÄerna av skapande förmÄga, enligt elevernas beskrivningar. Jag fann att skapande förmÄga sker som en rundgÄng mellan fakta ? metod/struktur ? resurs/flyt ? fakta..