I min uppsats har jag gjort en intermedial adaptionsanalys av Douglas Adams roman The HitchhikerŽs Guide to the Galaxy och Hammer and TongŽs filmatisering med samma titel. Den teori som frÀmst legat till grund för min analys Àr Roland Barthes strukturalistiska teori om de narrativa funktionerna, och jag har Àven anvÀnt mig av forskaren Brian McFarlane som har vidareutvecklat Barthes teori för att anpassa den för adaptionsstudier nÀr roman blir film. Jag valde att fokusera pÄ de narrativa funktioner som Barthes benÀmner som kÀrnfunktioner, vilka Àr de som utgör berÀttelses grund. I och med kÀrnfunktionerna och deras potentiella förÀndringar studerade jag Àven hur romanens tema blivit pÄverkat av trasformationen. Min frÄgestÀllnig var följande:? Vilka kÀrnfunktioner finns i romanen?? Vilka kÀrnfunktioner finns i filmen?? Skiljer sig kÀrnfunktionerna Ät och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Jag tittade Àven nÀrmare pÄ katalysatorerna och sÀttet de förankrar berÀttelsen i den fiktionella vÀrlden.

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt pĂ„ minnesbehĂ„llning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes Ă€ven vilken teori ? unitary teorin eller duplex-mekanism teorin ? som lĂ€mpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter pĂ„ kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade pĂ„ en kort dokumentĂ€r och dĂ€refter utförde ett minnestest, som berörde dokumentĂ€rens innehĂ„ll. Experimentgruppen fick titta pĂ„ dokumentĂ€ren, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentĂ€ren, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller.

Bakgrund: Företag utsÀtts dagligen för olika former av risk och osÀkerhet. Efter2008 Ärs finanskris dÀr mÄnga företag hamnade i finansiellttrÄngmÄl, dÄ det var oförberedda pÄ finansbubblans konsekvenserblev riskhanteringen inom tjÀnsteföretag mer uppmÀrksammat. Huridentifierar och hanterar egentligen tjÀnsteföretag operativ risk ochtill vilken grad anvÀnder dem sig av försÀkringar? Och hur förhÄllersig den praktiska riskhanteringen i relation till akademisk teori?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse i hurtjÀnsteföretag identifierar och hanterar operativ risk med hjÀlp avolika försÀkringar och sedan jÀmföra med teori gÀllanderiskhantering.Metod: En kvalitativ fallstudie som bygger pÄ intervjuer riktade mot ettspecifikt företag för att djupare kunna studerariskhanteringsprocessen och deras hantering i form av försÀkringar.Vi har Àven valt att komplettera med information frÄn företagetsÄrsredovisningar.Resultat: Resultatet av vÄr undersökning styrker den teoretiska kopplingen tillpraktiken. NÀr det kommer till begrepp som risk, riskhantering ochriskhanteringsprocess anser vi att det finns ett starkt sambandmellan teorins tolkning av dessa och den praktiska tolkning samttillÀmpning.

SAMMANFATTNINGSYFTESyftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur viktigt det Àr att lÄta barnen vara delaktiga ibeslut angÄende miljön i förskolan. Genom konkret inflytande pÄ miljön lÀr de sig attbli demokratiska medborgare.BAKGRUNDBakgrunden inleds med historiska aspekter dÀr vi tar upp hur förskolan grundadesoch hur synen pÄ barnen sÄg ut dÄ. LÀroplanen för förskolan tas upp som en vÀsentligdel. Tidigare forskning handlar mycket om att det Àr bra för barnen att vara delaktigai frÄgor om miljön som de vistas i. Sist i bakgrunden har vi med Vygoskijs teori om detmÀnskliga medvetandet och Deweys teori om skolan och samhÀllet.METODHÀr redovisar vi kvalitativa intervjuer som vi genomfört pÄ pedagoger och barn i tvÄförskolor.RESULTATStudien visar att barn och vuxna har olika tankar om barns inflytande.

Denna studie syftar till att utreda relationen mellan de Àldre och ny teknik, utifrÄn de Àldres upplevelser. För att tydliggöra denna relation genomfördes nio intervjuer med nio olika respondenter. Detta Àr en studie dÀr grundad teori anvÀnts som metodansats. DÄ detta var ett outforskat Àmne stÀmde det bra att anvÀnda sig av grundad teori för att fÄ fram en teori som kunde bidra till att tydliggöra denna relation. Studien syftar till att ge en bild av samspelet mellan de Àldre och den nya tekniken.Vi vÀnde oss till en kategori mÀnniskor som var över 65 Är.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

FörhĂ„llandet mellan teknik och taktik Ă€r svĂ„rt att faststĂ€lla. Klart Ă€r dock att de pĂ„verkar varandra.Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhĂ„llandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som bestĂ„r av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsĂ€ttningar för taktikutveckling ska Ă€ga rum. Prövandet genomfördes genom att stĂ€lla teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armĂ©n som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat pĂ„ Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem pĂ„ kompani- och bataljonsnivĂ„ i svenska armĂ©n undersökts.Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillĂ€mpbar pĂ„ det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmĂ„gor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsĂ€ttningar att genomföra en medveten taktikutveckling.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur ISO 9000 serien utvecklats och spridits med utgÄngspunkt frÄn RÞviks teori gÀllande framgÄngsrika recept. Vi har sökt svaren till vilka faktorer som gör att organisationer tar till sig konceptet och implementerar det. FrÄgor har skapats utifrÄn ovanstÄende teori som sedan stÀllts till Sveriges samtliga tio ackrediterade certifieringsorgan som utför revisioner av standarden. Vi har Àven stÀllt frÄgor till SIS, Swedish Standard Institute som ansvarar för framtagandet av standarder i Sverige. Efter att ha applicerat och analyserat den empiri som vi erhÄllit genom intervjuer och litteraturstudier har vi funnit att ISO 9000 serien till stora delar stÀmmer överens med vald teori.

Vi har i denna uppsatsen gjort en kvalitativ undersökning enligt Grundad Teori (Grounded Theory). Undersökningen gjordes med hjÀlp av en fokusgrupp bestÄende av sex personer. Syftet med uppsatsen var att besvara frÄgan som avgör valet av butik pÄ Internet. Vi har i undersökningen kommit fram till att det frÀmst finns fyra faktorer som ligger till grund för hur köpbeslut tas. Dessa Àr pris, leveranstid, trovÀrdighet och mun till mun-spridning (word of mouth).

Vad Àr det som lockar mÀnniskorna att vÀlja campinglivet? Hur kan man vÀlja denna minimalistiska form av levande, nÀr man kan vara hemma i bekvÀmligheten och ha det skönt istÀllet? Min studie Àr ett försök att ta reda pÄ vad det Àr som gör att campinglivet Àr sÄ speciellt. Vad Àr det som ligger bakom det ökade intresset? Varför vÀljer mÀnniskan denna livsstil i en allt globalare vÀrld? Jag har genom deltagande observation kombinerat med kvalitativa intervjuer genomfört min studie. Jag har Àven anvÀnt mig av minnesarbete pÄ grund av att jag har 20 Ärs erfarenhet av campingplatsen som arbetsplats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur medborgarinitiativ för hÄllbar stadsutveckling kan tillvaratagas. Med litteratur- och fallstudie undersöks följande frÄgestÀllningar: Vilken roll kan medborgarnas initiativ ha för en hÄllbar stadsutveckling? Vilka problem möts dessa initiativ av? Hur kan förhÄllanden för medborgarinitiativen förbÀttras? Hur kan man med fackkompetens stödja medborgarinitiativen? Fallstudien utgörs av MöllevÄngsgruppen, ett boendeinitiativ i Malmö med mÄlsÀttningen att bidra till ett ekologiskt och socialt hÄllbart samhÀlle. Intervjuer med nyckelpersoner inom föreningen och dess kommunala samarbetspartners utgör det empiriska materialet. För analysen anvÀnds Collins Good to great-modell, Healeys teori Inclusionary argumentation, Landrys teori Creative city och teori kring samhÀllsentreprenörskap för bearbetning av interna respektive externa förhÄllanden och former för stödÄtgÀrder.

Syftet med denna studie Ă€r att utvĂ€rdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i Ă„ldrarna 16-19 Ă„r. Vidare syftar studien till att utvĂ€rdera verksamhetens arbetssĂ€tt vid kritiska hĂ€ndelser enligtcritical incident-metoden. SĂ„ledes fin-ner författarna följande frĂ„gestĂ€llningar relevanta för utvĂ€rderingen: Vilka slags kritiska hĂ€n-delser uppstĂ„r i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska hĂ€ndelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska hĂ€ndelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? UtvĂ€rderingen grundas i uppgifter frĂ„n nio respondenter, varav en av respondenterna Ă€r utvĂ€rderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frĂ„geformulĂ€r och kompletterande intervjuer.

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att ÄskÄdliggöra och konkretisera begreppet estetiska lÀrprocesser, sett genom drama som metod i Àmnesundervisning. ForskningsfrÄgorna Àr Hur kan estetiska lÀrprocesser förstÄs genom drama som metod i Àmnesundervisningen? och Vad krÀvs av drama för att estetiska lÀrprocesser ska uppstÄ? Deltagande observationer samt tvÄ intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt dÀr drama anvÀnts sommetod för tema Rymden i Ärskurs tvÄ. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lÀrande samt Lindströms modell för estetiskt lÀrande görs tolkningen att estetiska lÀrprocesser kan uppstÄ i drama som metod i Àmnesundervisning nÀr extra stor vikt lÀggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt nÀr en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berÀttande och kÀnslor, sÄ att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.

Syftet Àr att undersöka vilka ifrÄgasÀttanden av nuvarande styrdokument och kunskap som kan ha lett till utvecklandet och genomförandet av gymnasiereformen Gy 2011. Med ifrÄgasÀttande av kunskap menas att vedertagen kunskapsutveckling och tankesÀtt fÄr fortgÄ sÄ lÀnge inga röster höjs som ifrÄgasÀtter den, detta sker med utgÄngspunkt i Thavenius teori. Studien innefattar vidare vilka förhandlingar, mellan forskarsamhÀllet och statsmakten som eventuellt har gjorts vid framtagandet av den nya reformen. I enighet med Odéns teori om hur förhandlingar uppstÄr nÀr det sker förslag pÄ förÀndringar, jag skall dÀrför undersöka om det gÄr att urskilja nÄgra sÄdana vid framtagandet av Gy2011, med fokus gÀllande historieÀmnet. Syftet med studien Àr att:skapa en bild av vad som teoretiskt sett styr gymnasieskolans undervisninghur och varför detta Ästadkommits skillnader mot tidigare lÀroplan och kursmÄl samt vad man önskar uppnÄ med gymnasiereformen.