Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva för- och nackdelar som uppstĂ„r för en varumĂ€rkesinnehavare dĂ„ dennes varumĂ€rke, utav konsumenter, har kommit att uppfattas som en allmĂ€n benĂ€mning av en produktkategori. Även orsaker till fenomenet samt förebyggande Ă„tgĂ€rder kommer att beröras. Ämnet Ă€r inte belyst i större utstrĂ€ckning, varken inom teori eller i praktik. Syftet besvarades med hjĂ€lp av att studera Arla Foods varumĂ€rke KESOÂź som i uppsatsen konstateras vara en allmĂ€n benĂ€mning för produkten cottage cheese. Teori kring varumĂ€rken generellt samt Ă€mnesspecifik teori sammanstĂ€lldes för att fungera som ett analysverktyg.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat Àmne under flera Ärtionden. Under senare Är har begreppet blivit allt mer populÀrt och diskussionen har svÀngt frÄn att handla om vad CSR Àr och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information fÄr stor uppmÀrksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig frÄga. FrÄn teoretikers hÄll pÄpekas att litteraturen om implementering av CSR Àr bristfÀllig och de praktiska rÄden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare Är, vilket framstÄr som en motsÀgelse jÀmfört med vad teoretikerna pÄstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frÄgan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnÄ uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med tvÄ organisationer som arbetar med att ge stöd och rÄdgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjÀlp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar pÄ att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

Uppsatsen undersöker den svenska diskurs som prÀglar talet om flexicurity. FrÄge-stÀllningar för studien rör (1) vilka normativa grundmönster som kan utlÀsas i de olika texterna, (2) pÄ vilket sÀtt dessa normativa grundmönster bidrar till att konstituera den svenska diskursen om flexicurity och (3) pÄ vilket sÀtt diskursen om flexicurity kan relateras till samhÀllsutvecklingen.FrÄgestÀllningarna besvaras genom en normvetenskaplig analys av texter som behandlar flexicurity frÄn Europeiska kommissionen, svenska riksdagspartier och den svenska arbetsmarknadens parter. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i rÀttsvetenskapliga och rÀttssociologiska teorier om normativa grundmönster och samhÀllsutveckling. I studien anvÀnds en diskursanalytisk metod, inspirerad av Michel Foucault samt Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Studiens teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Anna Christensens teori om normativa fÀlt och HÄlan Hydéns norvetenskapliga teori samt hans teori om samhÀlls-utveckling.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera hur nyanlÀnda ungdomar beskriver sina upplevelser av att börja om i en ny skola, i ett nytt land. Uppsatsen handlar om att förklara och belysa flyktingungdomars upplevelser av att börja om i ny skola och lÀra sig ett nytt sprÄk och skaffa nya vÀnner och vad denna utmaning innebÀr. Med uppsatsen vill jag belysa sprÄket och skolans betydelse för nyanlÀnda elevers delaktighet. Min studie Àr baserad pÄ kvalitativa metoder och jag har genomfört kvalitativa intervjuer med sex deltagare som har erfarenheter av att vara en nyanlÀnd elev. Analysen av studien gjordes med IPA (Interpretative phenomenological analysis).

I en allt mer förÀnderlig omgivning utgör innovation ett nödvÀndigt redskap. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetskrav och arbetskontroll samt interaktionen dem emellan har en betydelse för ettgruppklimat som frÀmjar innovation. Arbetskrav och arbetskontroll definieras i denna studie utifrÄn Karaseks teori om krav- och kontrollmodellen. Innovation definieras utifrÄn Wests teori om de fyra gruppklimatfaktorerna som frÀmjar innovation. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 83 respondenter fördelade pÄ 20 arbetsgrupper inom den privata sektorn.

I arbetet har jag utgÄtt frÄn mina erfarenheter av medieundervisning pÄ min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) dÀr jag upptÀckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. UtifrÄn detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frÄgestÀllningar: Finns det spÄr av lÀroplanens intention i elevers tal om undervisningen, sÀrskilt medieundervisningen? Finns lÀroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieÀmnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?LÀroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmÄgan att förhÄlla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och lÀser, följer med nÀr eleven talar om och framstÀller egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat lÀroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn pÄ undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer frÄn medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de anvÀnder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag inkluderat bÄde intervjuer och observationer. Jag har valt att anvÀnda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt Àmne. För att fÄ andra aspekter har jag Àven anvÀnt differentierade teorier för att sedan kunna jÀmföra teori med praktik.I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstÀmmer. Resultatet gÀllande miljö och material visar pÄ mÄnga liknelser mellan teori och praktik.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning dÀrefter. Syftet med denna undersökning Àr att vinna en ökad förstÄelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat pedagoger i bÄde förskola och skola, dÀr de, ur sin egen synvinkel, fÄtt rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgÄngspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av bÄde förskollÀrare och grundskollÀrare anser sig anvÀnda den berÀttande utgÄngspunkten allra mest.

Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie om förÀldrars erfarenheter av en vardag tillsammans med ett barn som har Downs syndrom, i synnerhet nÀr det gÀller barnets ungdomstid. Den insamlade empirin har tolkats med hjÀlp av Beckers (2006) teori om avvikelse, Goffmans (2001) teori om stigma samt Goffmans (2009) teori om interaktion i det vardagliga sociala livet. FörÀldern ingÄr i ett allmÀnt system av normalitet, sÄsom övriga samhÀllsmedlemmar. Studiens fokus ligger pÄ förÀlderns agerande utefter detta i förhÄllande till den situation som barnets funktionsnedsÀttning för med sig. Downs syndrom medför en utvecklingsstörning, vilket innebÀr att barnets kroppsliga och mentala utveckling inte alltid Àr i fas med varandra.

Bakgrund: Att leva med lÄngvarig sjukdom innebÀr förluster för individen och krav pÄ anpassning. En viktig del i sjuksköterskans arbete med att stÀrka hÀlsa hos personer i behov av vÄrd Àr att stötta lÀrande. En viktig del i lÀrande Àr interaktion och delaktighet. Som vÄrdvetenskaplig utgÄngspunkt har Dorothea Orems ?Teori om omvÄrdnadssystem? anvÀnts och denna teori beskriver interaktionen mellan sjuksköterskan och de personer hon vÄrdar.Syfte: Syftet var att nÄ kunskap om hur sjuksköterskan kan arbeta med lÀrande i grupp hos personer med lÄngvarig sjukdom utifrÄn Dorothea Orems ?Teori om omvÄrdnadssystem?.Metod: En litteraturöversikt har genomförts dÀr tio kvantitativa studier har sammanstÀllts genom analys med Dorothea Orems ?Teori om omvÄrdnadssystem? som utgÄngspunkt.Resultat: Resultatet visar hur de olika programmen i studierna arbetat med lÀrande i grupp bland personer med lÄngvarig sjukdom, dÀr det framkommer skillnader och likheter i deltagarnas och sjuksköterskans roller.

Det huvudsakliga syftet med projektet Àr att belysa utstÀllningen och de strukturer som densamma innefattar. Specifikt för detta projekt Àr att jag har valt att titta pÄ utstÀllningarna pÄ kulturcentret Astrid Lindgrens NÀs. Metoden för projektet innebÀr att blanda empiri med teori vilket resulterat i att jag dels besökt Astrid Lindgrens NÀs samt arbetat med teori som beskriver förhÄllandet mellan besökare och museum, författare och författarskap. Radioverkets syfte Àr ett ge en viss insikt i hur arbetet pÄ museet genomförs, pÄ ett praktiskt plan. Projektet visar att konventionerna i museet Àr nÀrvarande och vad som bibehÄller dem Àr rÀdslan för att besökarna skall missförstÄ.

I den hÀr uppsatsen diskuterar jag, med utgÄngspunkt i Simon Blackburns kvasirealistiska metaetik, den moraliska motivationen. Jag redogör alltsÄ dels för kvasirealis-men som helhetlig teori, dels för den aktuella motivationsteoretiska argumentationen. De centrala frÄgestÀllningarana rör i detta fall det sÀtt varpÄ vÄra vÀrderingar motiverar oss att handla. Har de över huvud taget nÄgon normativ kraft, eller bestÄr de enbart i kognitiva till-stÄnd? UtifrÄn dessa grundvalar bedömer jag sedan Ä ena sidan hur Blackburns teori funge-rar pÄ det metaetiska planet, och Ä den andra för hur den svarar mot vÄra intuitioner om mo-ralförestÀllningarnas betydelse för vÄr handlingskraft.

The purpose of this essay is to compare two investigationprojects /evaluationproject (BBICOHPeL) regarding theoretical anchoring and operationmethods. Important questions in our research has been: What from BBIC can be found in the OHPeL-project, what has become of the fundamentals in BBIC when they have been introduced into this new context, has the ecological development theory remained in the OHPeL-project, is it possible to say that the OHPeL-project is a further development, distortion or something completely different from BBIC. To find answers to our questions we have studied 17 protocols from evaluationmeetings in the OHPeL project. This led us to the results that BBIC in many ways are present in the project. There are also differences between the projects.