Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka upplevelser hos anhörigvÄrdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvÄrdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lÄng och utmattande. Upplevelser sÄ som skrÀck Àr vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen bÄde för patient och vÄrdare. Detta för att de anhöriga stÀlls inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrÀmmande tankar kring döden.

De sto?rsta affa?rsjuridiska advokatbyra?erna i Sverige har genomga?tt stora fo?ra?ndringar de senaste decennierna och advokatens yrkesroll a?r i fo?ra?ndring. Byra?erna har blivit mer professionella i strukturen, men dess a?gandeform har la?nge fo?rblivit ofo?ra?ndrad. A?gandeformen besta?r av ett dela?garskap vilket inneba?r att advokatbyra?n a?gs av ett antal advokater som a?ven a?r ansta?llda pa? samma byra?.

Vi har en samtidskultur som prÀglas av en stark fokus pÄ kroppens utformning. Den finns överallt dÀr vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas stÀndigt av intryck av att ett framgÄngsrikt liv hÀnger samman med en vacker kropp. SkolÀmnet Idrott och hÀlsa skapar olika förestÀllningar om kroppen och dess kroppslighet.

Syftet med studien var att lyfta fram nÄgra problem med simundervisningen eftersom vissa elever vÀgrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgÄngen har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes nÀr de startade studien var att sÀrundervisning skulle fÄr fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes pÄ en högstadieskola i SkÄne med elva elever med ca 50 % frÄnvaro frÄn simundervisningen och en lÀrare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna pÄ skolan som undersökts uppger de verkliga skÀlen för att inte delta pÄ simlektionerna till lÀraren och deras frÄnvaro verkar inte ha pÄverkat deras betyg.

Bostadspriser anses ofta spegla konjunkturla?get. Det inneba?r att priser normalt sett sjunker vid la?gkonjunktur. Den svenska bostadsmarknaden har sedan mitten av 1990-talet sett o?kande priser, och det finns ingen indikation pa? en nedga?ng eller stabilisering trots den globala finanskrisen som utbro?t a?r 2007 och den da?refter fo?ljande la?gkonjunkturen.

I förskolans uppdrag Lpfö 98 (red, 2010) beskrivs att "barn ska utveckla sin motorik, koordinationsförmÄga och förstÄelse för sin kropp, samt utveckla en förstÄelse för vikten av att vÀrna om sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande". Vi som framtida pedagoger har dÀrmed ett stort ansvar att stimulera barns rörelsebehov. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ barns rörelsebehov.Studien baseras pÄ en fenomenografisk metodansats. Fenomenografin beskriver hur mÀnniskor uppfattar ett fenomen utifrÄn dess erfarenheter och kunskaper. För att fÄ information till vÄr undersökning har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med fyra olika pedagoger pÄ fyra olika förskolor.

Syftet med studien Àr att genom diskursanalys lyfta fram exempel pÄ medias bild av kvinnan. Materialet för analysen bestÄr av artiklar som berör skönhet, kropp och hÀlsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder pÄ tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, lÀs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna dÀr vi fÄr förslag pÄ val av handlingar för att uppnÄ samma (sjÀlv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mÀnsklig tillvÀxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att vÀlja och förhÄlla sig till rÄdande explicita och implicita normer i den samhÀlleliga kontexten. Normerna bygger pÄ mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhÀllet utifrÄn hur avvikande val kring skönhet, kropp och hÀlsa bestraffas.

Bakgrund:I Sverige lever cirka 20 000 personer med en stomi. De vanligaste orsakerna till att personer stomiopereras Ă€r att hon eller han lider av Ulcerös Colit, Morbus Crohn eller cancer i tjock- eller Ă€ndtarm. Vid en stomioperation leds tarmen ut genom bukhinnan och sys fast pĂ„ huden. Öppningen tĂ€cks med stomibandage som samlar upp avföringen. Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en tarmstomi.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

 Detta Àr endast en del av ett stort arbete, pÄ grund av omstÀndigheterna (till exempel möjligheten att publicera en power point) har vi varit tvungna att begrÀnsa vÄr publikation till lÀrarhandledningen. Det finns ocksÄ en elevutgÄva, power point-presentation samt ett prov som inte publiceras. För att ta del av dessa krÀvs möjlighet att komma Ät Biologi C för lÀrares kurswebb Vt-2008 pÄ Södertörns högskolas intranÀt. .

Syftet med studien Àr att genom diskursanalys lyfta fram exempel pÄ medias bild av kvinnan. Materialet för analysen bestÄr av artiklar som berör skönhet, kropp och hÀlsa i tre nummer av tidningen Amelia samt bilder pÄ tidningens omslag. Samtliga omslags bilder visar stylade, leende kvinnor som visar hur en kvinna kan, lÀs ska se ut, vilket följs upp inne i tidningarna dÀr vi fÄr förslag pÄ val av handlingar för att uppnÄ samma (sjÀlv)bild. De funna resultaten kopplas till socialpedagogikens; det sociala arbetets arena, som handlar om mÀnsklig tillvÀxt, relationer, kommunikation samt tilltro till individen som kapabel att vÀlja och förhÄlla sig till rÄdande explicita och implicita normer i den samhÀlleliga kontexten. Normerna bygger pÄ mönster av makt, som kan relateras till uppfattning och attityder gentemot individers delaktighet i samhÀllet utifrÄn hur avvikande val kring skönhet, kropp och hÀlsa bestraffas.

Bakgrund: Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen bland mÀn i vÀstvÀrlden. Sjuksköterskan har till uppgift att stötta, vÀgleda, samt sÀkerstÀlla att given information uppfattats korrekt, för att mÀn med prostatacancer skall kunna fatta rationella beslut rörande eventuell behandling. Tidigare forskning visar att maskulinitet Àr ett komplext begrepp som kan ses ur olika vinklar och perspektiv. Upplevelsen av manlighet Àr en viktig komponent att ta hÀnsyn till i vÄrden av patienter med prostatacancer.Syfte: Att beskriva hur mÀn med prostatacancer upplever att sjukdomen och behandlingen pÄverkar deras kropp och manliga identitet.Metod: Denna litteraturöversikt baserades pÄ elva kvalitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats. De vetenskapliga artiklarna hÀmtades frÄn databaserna Cinahl with fulltext, och PubMed.Resultat: Resultatet bildar fem huvudteman: Behandlingens pÄverkan pÄ mÀns upplevelse av manlighet beskriver behandlingarnas biverkningar sÄsom impotens, förlust av libido och sexuella fantasier, mÀns feminiserade kropp, samt hur dessa förÀndrade kroppsegenskapernas pÄverkade den manliga identiteten.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Det moderna samhÀllet och digitaliseringen bidrar till att det virtuella rummet blir en viktig del för mÄnga individer och deras vardag. Genom att stÀndigt ha möjlighet till uppkopplingen pÄ diverse sociala nÀtverk har digitaliseringen bidragit till att face-to-face interaktioner allt oftare byts ut mot virtuella interaktioner. Genom face-to-face interaktioner pÄverkar individen sina val och agerande med hjÀlp av sin omgivning.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om individen blir socialt pÄverkad genom att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning. Studien avser att undersöka om den sociala pÄverkan som normalt sÀtt sker genom verbala gester i face-to-face interaktion sÄledes kan ske pÄ liknande sett genom digital interaktion. Genom att studera pÄverkan i digital form sÄ ska vi undersöka om nÄgon form av attitydförÀndring samt motivation uppstÄr hos de individer som vÀljer att följa Instagramkonton som fokuserar pÄ trÀning.Resultatet av studien indikerar att individen blir pÄverkad medvetet, omedvetet, positivt och negativt av att följa trÀningsinspirationskonton pÄ Instagram.Resultatet visar Àven att individer kÀnner ÄngestkÀnslor nÀr de exponeras för trÀningsinspirationsbilder.

Denna studie baseras pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsÀttningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsÀttningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmÄga Àr i mÄnga diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmÄgor förvÀntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig pÄ ett teoretiskt samarbete dÀr Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.