Hjärtsvikt är en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vård i hemmet kan minska antalet inneliggande vårddygn för den hjärtsviktssjuke. Lyfts inte hjärtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vårdare i hemmet inte uppmärksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjärtsviktssjuke personen som vårdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes där 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvård.

Framställning av näringstäta grödor genom bioteknisk växtförädling är en möjlig strategi för att tillgodose människans närings- och livsmedelsbehov på en global nivå. Tekniken gör det möjligt att överföra gener, som kodar för särskilda egenskaper, från en art till en annan. En tänkbar metod vore att ta fram sorter med ett kraftigt förhöjt innehåll av spårämnen, såsom järn, jod och zink. En annan metod fokuserar på själva biotillgängligheten genom att antingen minska andelen antinutrienter, som försvårar näringsupptaget, eller öka andelen föreningar som främjar biotillgängligheten. Detta angreppssätt ställer stora krav på den nya grödan.

De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

Syftet med denna studie är att belysa hur personer som uppbär försörjningsstöd upplever sin situation. För att undersöka detta har jag valt att intervjua personer som för tillfället lever på försörjningsstöd i en kommun i Mellansverige. Jag genomför intervjuerna med kvalitativa forskningsintervjuer och allt mitt empiriska material utgörs av dessa intervjuer. Jag har valt att analysera mitt material utifrån empowermentteorin med hjälp av fyra teman som är centrala inom teorin. Dessa teman är delaktighet, självtillit, stolthet och makt.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

De allra flesta har någon gång upplevt trötthet och smärta. Hos en del människor kvarstår dessa symtom och ingen klar orsak till varför finns. Fibromyalgi är en av dessa osynliga sjukdomar. Vad som orsakar fibromyalgi är i dagens läge okänt och karaktäristiska symtom är långvarig smärta, trötthet och kraftlöshet. Diagnossättnig sker genom anamnes och palpationsundersökning.

Personer som lever med diabetes- typ 2 behöver ofta genomgå livsstilsförändringar. Diabetes typ-2 har beskrivits som svårare att hantera än andra långvariga sjukdomar då orsakerna kring detta, beskrivs vara relaterade till kunskap och motivation hos dem som lever med diabetes. Även vårdpersonalens inställning till sjukdomen beskrivs vara betydande för sambandet mellan tillfredställande behandling och välbefinnande hos personer med diabetes. Att få kunskap om personers upplevelser att lära sig att leva med sjukdomen är viktigt för att kunna möta de behov som personen har. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att lära sig leva med typ-2 diabetes.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i vårt samhälle. Personer med psykisk ohälsa har ökad sjukdomsfrekvens när det gäller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom på psykisk ohälsa i de flesta former av hälso-och sjukvårdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vården. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hälsotillstånd, både på det fysiska och det psykiska planet. Frågan är om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar än de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvård upplever att vårda patienter med psykisk ohälsa.

Jag har i detta arbete ställt mig frågan Vilka kunskaper/färdigheter behöver en soldat utbildad i subarktiskt klimat kompletteras med innan insats i tropiskt klimat? vilken jag valt att svara på genom två delproblem:-          Vilka krav på individens färdigheter ställer det tropiska klimatet?-          Vilka färdigheter utvecklar soldaten vid utbildning i subarktiskt klimat? Jag har sedan använt svenska vinterreglementen för att ta reda på vilka kunskaper och färdigheter som en soldat utbildad i subarktiskt klimat införskaffar sig under sin grundutbildning. Därefter har jag fördjupat mig i den amerikanska djungelmanualen för att skapa mig en bild av vilka krav det tropiska klimatet ställer på individens färdigheter.Under studierna av de olika reglementena urskiljde jag då ett antal påverkansfaktorer vilka jag valde att använda som analysverktyg för att kunna göra en komparation mellan de olika klimatens krav på individen. Dessa olika påverkansfaktorer är Acklimatisering, Vätska/mat, Fysisk status, Klädsel, Hygien, Psykisk status och Sjukdomar/skador. Jag har sedan utifrån varje analysverktyg jämfört vad respektive miljös litteratur säger om individen kopplat till just den påverkansfaktorn och sedan diskuterat respektive påverkansfaktor var för sig.

Intensivvård är specialiserad och högteknologisk vård där intensivvårdssjuksköterskan tillsammans med andra yrkeskategorier vårdar patienter med svåra livshotande sjukdomar och skador. Arbetstempot är högt och intensivvårdssjuksköterskan ska kunna identifiera, övervaka, utföra, bedöma och prioritera omvårdnadsåtgärder enligt patientens behov. Intensivvårdsverksamheten pågår dygnet runt varför roterande treskiftsarbete är vanligt. Syftet m,ed studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att arbeta roterande treskift. en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade intervjuer som insamlingsmetod genomfördes med tolv intensivvårdssjuksköterskor på tre olika sjukhus i Sverige.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Den psykiska ohälsan ökar i samhället samtidigt som grundutbildningen till sjuksköterska och läkare innefattar relativt lite utbildning om psykiska sjukdomar. Personer med psykisk ohälsa stöter på fördomar i samhället som även kan kallas stigmatisering. Tidigare studier har bekräftat att det råder en negativ syn på psykisk ohälsa i samhället. Det finns få studier som omfattar både vårdpersonalens och patienternas perspektiv i detta ämne. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors, läkares, läkarstudenters och undersköterskors syn på psykisk ohälsa samt hur patienter med psykisk ohälsa upplever att de blir bemötta.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen.