Sökresultat:
938 Uppsatser om Livsstil. - Sida 15 av 63
Faktorer som främjar eller hindrar förmågan till egenvård i syfte att uppnå livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt
Bakgrund: Bristande egenvård får konsekvenser hos patienter med hjärtsvikt då
egenvården är en betydelsefull del av behandlingen och som är en del som kräver
en betydande delaktighet från patienten sida. Egenvård vid hjärtsvikt omfattar
de åtgärder som patienten behöver göra för att bibehålla fysisk stabilitet
trots sin kroniska hjärtsvikt. Det vill säga att undvika att hjärtsvikten
förvärras genom att tidigt upptäcka och vidta åtgärder vid symtom på
försämring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som främjar eller
hindrar förmågan till egenvård hos hjärtsviktspatienter. Metod: Metoden som
använts var en litteraturstudie som baserades på åtta vetenskapliga artiklar.
Hur påverkar en friskvårdssatsning livsstil, hälsa och arbetsförhållanden?: En jämförelse mellan två socialförvaltningar undersökta i HAKuL-projektet
Sjukfrånvaron ökar kraftigt i Sverige. Mest har sjukfrånvaron ökat bland kvinnor inom den offentliga sektorn där medelåldern ligger mellan 45-50 år. Sektionen för personskadeprevention vid Karolinska institutet leder ett forskningsprojekt, HAKuL-projektet (Hållbar arbetshälsa i kommuner och landsting) med målsättningen att identifiera faktorer som stärker den framtida hållbara arbetshälsan och det långsiktiga välbefinnandet för anställda i kommuner och landsting. Man har tagit fram förslag till modell för ett strukturerat arbete med sjukfrånvaron, för rehabilitering och för förebyggande arbete. Grunddesignen är en prospektiv kohortundersökning där individerna och arbetsplatserna följs under minst tre år.
Lärare talar om resurshushållning i hem- och konsumentkunskap
I dagen samhälle är de allra flesta medvetna om att det måste till en förändring av vårt beteende för att hejda den alltmer negativa miljöpåverkan på vår jord. I skolan har hem- och konsumentkunskapsämnet en stor funktion att fylla, då ett av ämnets fyra perspektiv är resurshushållning. Resurshushållning är enligt kursplanen ett samspel mellan människa, samhälle och natur. En förståelse av detta samspel krävs för att eleven skall kunna forma en livsstil som leder till ett hållbart samhälle. I lärarnas arbetsuppgifter ingår att tolka kursplaner som sedan skall förankras i undervisningen.
Aspekter som främjar promenadvänlighet i byggd miljö : en jämförandestudie mellan forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö och Jan Gehls forskning om promenad
Den byggda miljöns utformning påverkar människans rörelsemönster och skapar förutsättningar för en fysiskt aktiv Livsstil. Att promenera är en populär form av fysisk aktivitet och ett enkelt sätt att bryta en stillasittande Livsstil. Invånare i promenadvänliga områden uppvisar en generellt hög nivå av fysisk aktivitet. Inom stadsplanering är arkitekten Jan Gehl en inflytelserik källa för hur byggd miljö bör utformas utefter människans behov.
Han berör ofta ämnet promenadvänlighet men sällan med ambitionen att öka fysisk aktivitet.
Uppsatsen syftar till att undersöka vilka aspekter i byggd miljö som kan öka promenadvänligheten.
Vilka aspekter styr promenadvänlighet och hur väl överensstämmer respektive skiljer sig Gehls forskning om promenadvänlighet med forskning om fysisk aktivitet i byggd miljö? En litteraturstudie inom forskningsområdet fysisk aktivitet i byggd miljö genomfördes för att få fram aspekter som gynnar promenadvänlighet.
Omvårdnad vid typ 2 diabetes : En litteraturöversikt om faktorer som påverkar patienters hälsa och välbefinnande
Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna.
Kost + motion = prevention?
Hälsosamma kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet har visat sig vara viktiga beståndsdelar i förebyggandet och behandlingen av flertalet sjukdomar. Människors uppfattningar har visat sig vara av vikt i förändringen mot en mer hälsosam Livsstil. Syftet med studien är att kartlägga uppfattningar bland vuxna invånare i Göteborgs kommun, med avseende på kost- respektive motionsvanornas betydelse för såväl den personliga risken, som allmänhetens risk att drabbas av sju livsstilsrelaterade sjukdomstillstånd. Enkäter valdes som forskningsmetod i syfte att samla in kvantitativa data från 180 individer i tre av Göteborgs kommuns tio stadsdelar. Resultaten visade att tron på livsstilens inverkan på sjukdomsriskerna, generellt sett, var stor men varierade beroende på sjukdomstillstånd.
Bratsjackor och förortsloggor : En studie av lokala klädtrender och varumärkesassociationer bland elever vid Östra Reals gymnasium
Syftet med studien har varit att undersöka hur lokala klädtrender uppstår, sprids och avtar bland eleverna på gymnasieskolan Östra Real i Stockholms innerstad. Vi har även velat undersöka den sociala klassens och bratskulturens inflytande över denna trendutveckling. Detta för att skapa oss en förståelse för huruvida företag kan förutspå, kontrollera och ta tillvara på lokala klädtrender bland ungdomar. Vi utgår ifrån att det finns ett antal skolor i Stockholms innerstad där en livs ? och ? klädstil som associeras till överklassen och den s.
Flodhästens matvanor och dess lättjefulla livsstil
Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta.
Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas.
De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.
Att vara drabbad av övervikt eller fetma. Barn och ungdomars upplevelser
Fetma är ett samhällsproblem i alla åldersgrupper på många håll i världen. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge både fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhället är risken för fetma ökad eftersom det finns nästintill obegränsad tillgång till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven på fysisk aktivitet är låga..
Folkhälsa i Oxelösund : en statistisk jämförelse
Oxelösund är en liten kommun på den Södermanländska kusten. Denna kommun har trots sin storlek stora problem med ohälsa i form av bland annat hög andel missbrukare. Dock kan man se att hälsoproblemen i Oxelösund är mer omfattade och innefattar i princip alla områden av folkhälsan. Man kan se att riskfaktorerna delvis är fler än friskfaktorerna. Detta kan vara en del i samhällets habitus, man en ohälsosam livsstil i Oxelösund..
Överviktsprevention för barn i skolan - En möjlighet till förändrad livsstil och förbättrad hälsa
Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.
Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper i upplevelseindustrin
Titel: Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper iupplevelseindustrin.Författare: Magdalena BjörklundUppdragsgivare: Stylt Trampoli ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöSidantal: 49 inklusive bilagaSyfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerRespondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn.Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag.
"Same, same but different" -En studie om varför svenska företag väljer att anpassa eller standardisera sin marknadsföring
Uppsatsens syfte är att undersöka tänkbara orsaker till skillnader och likheter i svenska konsumentföretags val att anpassa och/eller standardisera sin marknadsföring till den amerikanska marknaden, samt därefter undersöka om dessa orsaker har ett samband med hur och om företagen väljer att använda sig av sitt svenska ursprung som marknadsföringsmedel..
Skillnader i skattning av arbetsrelaterad stress mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva sjuksköterskor- En pilotstudie
Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.
Hittar hälsokontroller ohälsa?: Sammanställning av hälsokontroller gjorda på ett anslutet företag till AB Ludvikahälsan, 2002 och 2005
Jag har tittat på ett av våra anslutna företag och hur de utnyttjat våra tjänster. Företaget har använt merparten av sina medel för företagshälsovård till hälsokontroller för sina anställda. Hälsokontrollerna innehåller en enkät med frågor om hälsa, livsstil och arbetsmiljö. Sköterskan har ett hälsosamtal med patienten, blodtryckskontroll, genomgång av enkäten samt en begränsad blodprovstagning med B-Hb, P-glukos och S-kolesterol. Sedan görs en sammanställning av sköterskan som återrapporteras till företaget.