Sökresultat:
938 Uppsatser om Livsstil och hälsa - Sida 63 av 63
Skönlitteratur och den inre konversationen - en nyckel till det mest vÀsentliga
Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.
Avfallsminimering i Sverige
Avfallsminimering innebÀr att man genom olika typer av ÄtgÀrder minskar mÀngden avfalloch halten av farliga Àmnen i avfallet. Olika faktorer bidrar till uppkomsten av avfall menviktigast av alla Àr sambandet med den ekonomiska utvecklingen. Inom EU och i det svenskamiljömÄlsarbetet har mÄl satts upp för att minska eller Ätminstone inte öka avfallsmÀngderna.EU: s strategi för hÄllbar utveckling har mÄlet att bryta sambandet mellan avfallsproduktionoch ekonomisk tillvÀxt (s.k. frikoppling), och att kraftigt minska de totala mÀngder somgenereras genom ökade insatser för att förebygga uppkomsten av avfall, effektivareanvÀndning av resurser och en övergÄng till mer hÄllbara konsumtionsmönster.   För att Ästadkomma en frikoppling utgör avfallsminimering en av fem huvudsakligaprioriteringar inom EU:s s.k.
Den fysiska planeringens möjligheter och begrÀnsningar - att frÀmja fysisk aktivitet
Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att frÀmja fysisk aktivitet. Idag har mÄnga en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter pÄ vÄra kroppar och vÄr hÀlsa. MÀnniskor Àr i grunden skapade för att utföra sysslor som krÀver fysisk aktivitet och nÀr vi i dagens samhÀlle inte kan tillgodose oss detta behov pÄ ett naturligt sÀtt i vardagen börjar vi pÄ olika sÀtt mÄ dÄligt, bÄde fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen Àr en viktig faktor gÀllande vilken mÀngd fysisk aktivitet vi uppnÄr. Hur det pÄverkar oss och vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har gÀllande att frÀmja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete.
fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet
SAMMANFATTNING Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av integrationsfrÄgor Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad det allmÀnt innebÀr.
fyra bosniska invandrarnas upplevelse av integration i det svenska samhallet
SAMMANFATTNING
Syftet med min uppsats Àr att fördjupa förstÄelsen för hur fyra bosniska
invandrare upplever integration i det svenska samhÀllet. I uppsatsen lÀggs
fokus pÄ de fem integrationsdimensionerna, arbetsmarknadsintegration, social
integration, medborgerlig integration, boendeintegration samt subjektiv
integration dÄ jag betraktar dessa som grundlÀggande för den enskildes
fullstÀndiga integration. Min b-uppsats i sociologi behandlade samma Àmne som
föreliggande undersökningen. Men koncentrationen lÄg dÄ pÄ de fyra bosniska
invandrarnas integration pÄ arbetsmarknaden. Anledningen till att jag har valt
att behandla samma problemomrÄde som tidigare Àr att jag Àr intresserad av
integrationsfrÄgor
Den tidigare forskningen presenterar hur integrationen upplevs och vad
det allmÀnt innebÀr.
Bakom orden - En diskursanalys av personutredningar inom KriminalvÄrden
Bakgrund:Vi valde att skriva om hur FrivÄrdens personutredningar vid sÀrskilda brottmÄl konstruerar begreppen kriminalitet och missbruk. Anledningen till att vi ville titta nÀrmare pÄ detta var att tidigare forskning som kvalitativt undersöker personutredningar, sÄvitt vi kÀnner till, inte existerar. Att sÀtta fokus pÄ hur man vÀljer att beskriva och förhÄlla sig till sociala fenomen Àr en av mÄnga vÀgar till att uppnÄ större medvetenhet om hur makt, normalitet och sprÄk skapar förutsÀttningar för det sociala arbetet. Att försöka fÄ Ànnu större förstÄelse för hur vi i kommande yrkesroll Àr delaktiga i upprÀtthÄllandet och omskapandet av klientkategorier Àr vÄr skyldighet.FrivÄrden som arena för socialt arbete tyckte vi var sÀrskilt intressant dÄ kategorin av klienter Àr noga avgrÀnsad i egenskap av personer misstÀnkta för brott eller dömda för brott. Kriminalitet som kategorisering föll sig dÀrför naturligt för oss att undersöka.
Revisorns karriÀr - frÄn revisorsassistent till auktoriserad revisor
Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkade hur lÄng tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning pÄ individers karriÀrframgÄngar inom andra yrken ansÄg vi att det borde finnas liknande faktorer som pÄverkade revisorsassistenternas karriÀrframgÄng mot auktorisationen. I andra yrkeskarriÀrer Àr det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vÄr undersökning av revisorskarriÀren blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkÀnd pÄ revisorsproven och dÀrför Àr personen i vÄr undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nÀtverk.VÄr utgÄngspunkt Àr att det tar fem Är eftersom RevisorsnÀmnden har satt upp grundkrav som mÄste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. UtifrÄn tidigare teorier, framförallt karriÀrteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som bestÄr av olika faktorer som vi anser pÄverkar auktorisationstiden.
Skönlitteratur och den inre konversationen - en nyckel till det mest vÀsentliga
Uppsatsen utgÄr frÄn ett litteratursociologiskt perspektiv, dÀr speglingsteorin Àr en viktig del. Speglingsteorin innebÀr att man betraktar litteraturen som en spegling av samhÀllet. Klassiska verk anvÀnds till exempel som sociohistoriska kÀllor till andra samhÀllen och epoker. UtgÄngspunkten för den hÀr studien Àr att det inte enbart Àr de klassiska verken som utgör en sÄdan kÀlla, utan att Àven dagens populÀrlitteratur kan ses som en lÀnk till hur mÀnniskor och samhÀlle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen Àr att litteraturen fyller en funktion för lÀsarna, nÀmligen att den tjÀnar som stöd och hjÀlp i mÀnniskors liv.