Bakgrund:De flesta patienter drabbas av akut smärta vid en höftfraktur. Långvarig smärta upplevs av många patienter med coxartros innan elektiv höftplastik. Upplevelsen av smärta hos dessa patienter är både sjukdoms- och vårdlidande. Författarna av denna systematiska litteraturstudie vill beskriva och förtydliga patienternas upplevelse av smärta och smärtlindring vid höftfraktur och höftplastik. Syfte: Att beskriva patienters upplevesle av smärta och smärtlindring vid höftfraktur eller höftplastik.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar.Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser.

Anledningen till att examensarbetet ?Mångkultur, historia och samhälle? gått från tanke till handling är en gryende insikt om ett komplext cirkulärt förhållande där orsak och verkan går hand i hand. Ett förhållande som medför att samhället påverkar skolan som i sin tur påverkar samhället. Insikten om skolans och lärarens roll i denna förändringsprocess är drivkraften i detta examensarbete. Sedan en längre tid tillbaka är Sverige ett mångkulturellt samhälle.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

IntroduktionI ögonsjuksköterskans arbete ingår att möta ungdomar med synskada utifrån behov ochförutsättningar i dagligt liv. Idag saknas det vetenskaplig kunskap om hur dessa ungdomarupplever hälsa, välbefinnande, livskvalitet och möjligheter till bemästrande utifrån sittfunktionshinder.SyfteSyftet med studien är att kartlägga upplevelser av hälsa och välbefinnande hos ungdomar medsynskada i relation till deras livssituation och dagligt liv. Ett sekundärt syfte med studien är attvalidera SAUK -modellen som en struktur för styrd innehållsanalys.MetodData insamlas i form av bloggtexter och bearbetas med styrd innehållsanalys utifrån SAUK -modellens bärande delar.ResultatAtt ha hälsa är att vara i balans och att ha livsmål. I strävan mot sina livsmål, visar ungdomarna ipilotstudien en bred repertoar. Denna använder de för att möta upp de yttre miljöomständigheter,som ständigt gör sig påminda.DiskussionBloggförfattarna använder sig av olika strategier i sitt projektjag för att antingen bibehålla balanseller att uppnå balans.

Hjärt-kärlsjukdomar är idag den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män. Den som drabbas riskerar att få hela sin livsvärld krossad då hela tillvaron drabbas hårt av hjärtinfarkten. Det gäller också för de personer som finns i den drabbades närhet. De kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt skiljer sig en del från männen, både vad gäller sjukdomsbild och vad som sker efter hjärtinfarkten. Mitt syfte har varit att beskriva vuxna kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.

Klimakteriet är en naturlig process i kvinnanslivscykel där kroppen genomgår fysiologiska förändringar på grund av omställningari hormonnivån. Samtidigt är klimakteriet en utvecklingsrelaterad transition. Enligttransitionsteorin sker övergångsprocesserna inom en bestämd tidsram, följer enriktning och leder till förändringar i identitet, roll, relationer ellerbeteendemönster. Kunskap om dessa skeenden ochvad som påverkar kvinnors beteende under transitionen är en förut-sättning föratt sjuksköterskan skall kunna hjälpa dem att nå en hälsosam transition. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar val avkvinnors copingstrategier.

Bröstcancer är en av de vanligaste sjukdomarna bland kvinnor i Sverige. Varje dag får 15-20 kvinnor diagnosen bröstcancer. Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med och vårdas för bröstcancer. En litteraturstudie har använts och självbiografier har analyserats för att få en kvalitativ ansats. Analysen resulterade i fem kategorier vilka representerar de erfarenheter som framkom bland kvinnorna.

Då en människa drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förändras livet på många plan. Vetskapen att en för tidig död väntar leder till en mångfald av känslor och i denna livssituation blir upplevelsen av värdighet central. Då vårdpersonal inte besitter tillräckliga kunskaper om upplevelser av värdighet finns en risk för att vårdandet blir bristfälligt och att patientens värdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av värdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem självbiografier analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.

Epilepsi är ett tillstånd som uppkommer vid okontrollerad elektrisk aktivitet i hjärnan. Personen drabbas av ett så kallat epileptiskt anfall, vilket kan leda till ett frånvarande beteende, förvirring eller medvetslöshet. Orsaker till varför man drabbas av epilepsi kan vara ärrbildningar på hjärnan, yttre skador som slag eller trauma. Epilepsi innebär för många personer en stor förändrad livssituation.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att leva med epilepsi samt behovet av stöd. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade tolv vetenskapliga artiklar.

Syftet med föreliggande studievar att ta del av elevers upplevelser från sin tid på en resursskola samt hur de unga vuxna upplever sin livssituation idag relaterat till sin tid på resursskolan.Som metod har vi valt triangulering, vilket innebär att vi har haft flera olika strategier vid insamling av empiri. De tillvägagångssätt vi har valt att kombinera är av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Den kvantitativa delen bestod av enenkätliknande intervjuguide som dessutom innehöll två frågor av kvalitativ natur. Dessutom har vi kompletterat vår kvalitativa studie med tre djupintervjuer där vi använde oss av en intervjuguide med öppna frågor.Resultatet av föreliggande studie visar att tiden på resursskolan var personligt lönsam för de allra flesta av de medverkande ungdomarna. Många säger att de aldrig hade klarat skolan om de inte hade kommit till resursskolan, men att själva lärandet inte var den viktigaste aspekten då de blickar tillbaka på resursskoletiden.

I Sverige drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det är alltså ca 10 000 människor varje år som får plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Det är av största vikt att behandling påbörjas så fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det är svårt att förutsäga vilka som kommer drabbas av hjärtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan träffa på dessa patienter, oavsett arbetsplats, är det en fördel att veta hur hjärtstoppet påverkat patienten.

Syftet med studien har varit att undersöka hur den äldre ser på sin egen självbild efter att ha flyttat till ett särskilt boende, om några förändringar har skett och vad som kan påverka självbilden. Urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval och genomfördes sedan på sex respondenter boendes inom ramen för särskilt boende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med en narrativ analysmetod.Resultatet visade att personlighetsdragen i självbilden, dvs. känslouttryck som legat närmast till hand under livet och som de äldre identifierat sig med, stod oförändrade. Detta trots en förändrad livssituation i och med flytt till särskilt boende och behovet av hjälp för att klara den dagliga livsföringen, medan funktioner och förmågor i självbilden som de äldre identifierat sig med genom livet hade förändrats.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

Bakgrund: När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten.