De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Den växande e-Livsmedelshandelns Supply Chains har studerats genom hållbarhetsglasögon där syftet var att ?[?] ge en fördjupad förståelse över hur svenska elivsmedelsaktörerarbetar med frågor rörande Sustainable Supply Chain Management?.Syftet fullgjordes genom en kvalitativ studie av tre organisationer, i vilka totalt 9 beslutsfattare intervjuades enligt ett semi-strukturerat intervjuförfarande. De data som samlades rörande e-livsmedelsaktörernas arbete med SSCM har i sin tur analyserats med hänvisning till en i förväg fastställd teoretisk referensram.Vår studie avslöjar att två av de svenska e-livsmedelsaktörerna är exemplariska och framstående med att införliva hållbarhet i sin Supply Chain. De engagerar sig aktivt i de initiativ för Sustainable Supply Chain Management som i litteraturen identifierades som nödvändiga för en verkligt hållbar Supply Chain. De har en allomfattande och övergripande strategi för att minimera den sociala risken, reducera resursutnyttjande och förorenande biprodukter i hela Supply Chain samt för att förbättra organisatoriskt inbäddade ohållbara vanor.

Den 1 juli 1990 blev det lag på att alla restauranger i Sverige ska ha ett funge-rande egenkontrollprogram. Utlandsresor och internationell Livsmedelshandel har ökat de senaste åren, vilket ger både positiva och negativa effekter. I positiv bemärkelse finns både sociala och ekonomiska fördelar. Tyvärr innebär det dock också att spridningen av sjukdomar i världen ökar.Hygienen på restauranger är en viktig del i verksamheten och något som borde skötas bättre än vad som görs idag. De gäster som besöker restauranger har rätt att få veta om deras mat har tillagats under former som är godtagbara under hy-gienisk synpunkt.

Background: It has been shown that companies that lived under protected conditions for a long time have had difficulties to adapt to major changes. With that in mind an even more extensive low-cost competition in the Swedish grocery market will make a threat for the traditional grocery stores' long-term survival. The question then becomes, which strategies will be successful and lead to higher customer loyalty.Problem: Are the traditional grocery stores using strategies that can compete in addition to pricing and will those strategies lead to long-term survival?Objective: Is to analyse and evaluate two traditional grocery stores' strategies and to examine whether these are consistent with customer demand.Approach: First we have created a more fundamental understanding of the situation in the Swedish grocery market. Then we have implemented two interviews in each grocery store.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet.

Bakgrund och problem: Högsbo - Sisjöns industriområde har sedan den förstastadsplanen antogs 1956 varit ett av de viktigaste industriområden i Göteborg.Dess centrala läge och närhet till stora trafikleder har gjort området mycketattraktivt för företag i alla branscher.Högsbo-Sisjön har nu blivit ett mångskiftande område och räknas idag som enhalvcentral stadsdel, med närhet till såväl city som natur och hav. Olikahandelsföretag har börjat visa ett stort intresse av etablera sig i området. För att viska kunna uppnå syftet med uppsatsen krävs att vi har en förståelse över hurområdet ser ut idag och även vad som skett senaste tiden i området. Även enförståelse för vilka de olika intressenterna är och hur de resonerar är av stor vikt.Samt en uppfattning över förändringarna i handeln och problemen iinfrastrukturen krävs.Syfte och avgränsningar: Syftet med denna fallstudie är att studera denförändringsprocess som äger rum i Högsbo - Sisjö industriområde ur ettstadsbyggnadsperspektiv. Studien behandlar det geografiska området Högsbo -Sisjön som ligger inom Göteborgs kommun.

På grund av det rådande ekonomiska klimatet tvingas många kommuner till besparingar och nedskärningar av personalresurser. Detta gör att kommunen även i många fall ser över möjligheten att anpassa Räddningstjänsten. Då det är Länsstyrelsen uppgift att granska kommunernas räddningstjänstorganisation så efterfrågade de en rapport över situationen i Västerbottens glesbygdskommuner. Av intresse var hur den operativa beredskapen ser ut, hur det förebyggande arbetet bedrivs och hur beredskapen står sig i förhållande till andra kommuner med liknande förutsättningar. Arbetet avgränsades till att undersöka Storuman kommun och Vilhelmina kommun då dessa per definition är glesbygdskommuner och har länets största skidorter, vilket betyder att antalet personer som befinner sig på dessa orter mångdubblas under vissa perioder av året.