Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data.

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Denna studie behandlar arbetet av laborativ matematik för grundskolans senare år. Enligt läroplanen och kursplanen är undervisningens syfte att utveckla elevers kunskaper om matematikens användning både i vardagliga situationer och inom andra ämnesområden. Undervisningen ska även bidra till att elever kan reflektera över matematikens användning i vardagslivet. Många elever är idag omotiverade, uttråkade och har tappat lusten för att lära, vilket kan bero på att lärobokstyrd undervisning domineras i grundskolans senare år. Studien är ett konsumtionsinriktat arbete med litteraturstudie som metod.

Denna uppsats syftar till att utveckla en förståelse för hur stråkinstrumentundervisning kan bedrivas då syftet är att lära ut en ergonomisk riktig spelteknik som förebygger hälsoproblem. Fokus i studien har varit på nybörjarundervisning samt HUR elever spelar. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod. Sex ergonomiskt kunniga och intresserade musiker och pedagoger har intervjuats. Deras specialområden är musikerergonom, sjukgymnast, kontrabasist, forskare, alexandertekniklärare och cellopedagog.

I föreliggande studie undersöktes samtal där tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en närstående person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende på fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter långa, spelades in och analyserades enligt principer från Conversation Analysis (CA). Även beräkningar utfördes på fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Bakgrund: Bröstcancer är den främst förekommande cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige. Den primära behandlingsmetoden vid sjukdomen utgörs av kirurgi, varav i vissa fall hela bröstkörteln måste opereras bort via så kallad mastektomi. Tidigare forskning har åskådliggjort att förlusten av ett bröst kan påverka kvinnors kroppsbild och sexualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever kroppsbild och sexualitet efter att ha genomgått mastektomi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar och en kvantitativ.

Bakgrund ochproblemKreativitet blir allt viktigare hos alla företag, inte minst hos de som hardet som sin kärnkompetens. Reklambranschen präglas av mångaaktörer, hård konkurrens samt en föränderlig miljö. Reklambyrånmåste dels finna en konkurrenskraftig position på marknaden ochutifrån det anpassa sin styrning.Syfte Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och kartlägga hurföretag inom reklambranschen styr sin verksamhet och sinakreatörer.Metod Som utgångspunkt i denna uppsats har vi haft kvalitativadjupintervjuer på nio reklambyråer. Efter en sammanställning hardetta sedan ställts mot teoretiska ramverk inom olika studieområden.Resultat ochslutsatserVi har kommit fram till att företagets strategi ligger till grund förmycket av den styrning som appliceras inom organisationen. Enhögre grad av standardiserade arbetssätt leder till formellastyrtekniker.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

SammanfattningDenna uppsats har sin bakgrund i fem ord som kan ses som en kort sammanfattning kring vad matematikundervisningen bör innehålla enligt Lpo94 och kursplanen för matematik. Där står att matematik bör pratas, undersökas, upplevas, skapas och utforskas. Om dessa ord får finnas med i undervisningen så bör man kunna göra matematiken roligare och mer intressant. Att finna glädje och lust till matematiken är väldigt viktigt för att fånga barnens uppmärksamhet och rapporten Lusten att lära?med fokus på matematik diskuterar just vikten av lusten till matematik.  Baserat på vad som står skrivet kring matematikverkstäder så borde pedagoger kunna jobba i enlighet med vad Lpo94 och kursplanen i matematik förespråkar.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta ägnas åt elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lära matematik. Detta står i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och självbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lärande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker när elever och lärare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkänns i samtalet.

Läsutveckling har länge varit ett debatterat ämne och de senaste decennierna har även skrivutveckling fokuserats bland forskare. I dagens samhälle krävs en god skriftspråklig förmåga och detta ställer krav på skolan som utbildare av samhällsmedborgare. Pedagogerna på skolorna är de som svarar för att eleverna utvecklar den kunskap som är nödvändig för att kunna leva som självständiga individer. En hos individen god skriftspråksutveckling är själva grunden för allt lärande och bör därför så tidigt som möjligt stimuleras. Inom skolans verksamhet bör pedagogerna genom aktiva val verka för att detta genomförs samt att varje elev får den stimulans som den behöver för att komma vidare i sin skriftspråkliga utveckling.

Livsmedelsverket har som råd att man ska äta fisk ofta, gärna tre gånger i veckan. Fet fisk innehåller mycket fleromättade fettsyror, särskilt omega-3, som kan minska risken för hjärtkärlsjukdomar, alltså anses att flertalet bör äta mer fisk ur folkhälsosynpunkt. Är man fiskallergiker kan man gå miste om en del av dessa nyttiga fleromättade fetter.Det är viktigt att en patient med allvarlig födoämnesallergi lär sig att vara noga med att fråga vad maten innehåller vid ett restaurangbesök samt att läsa på innehållsförteckningarna på olika livsmedel. I vissa fall har det visat sig att allergiska personer inte längre vågar gå hem till vänner och bekanta på grund av risken och rädslan att bli bjuden på något man inte tål. Därför är det viktigt att patienten får upplysning om vilka ?dolda? allergener som kan förekomma, exempelvis ansjovis i leverpastej.Syftet med detta arbete var att studera några fiskallergikers intag av omega-3 fettsyror samt hur de resonerade kring sin allergi.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.