Sökresultat:
624 Uppsatser om Livslćng lust att lära - Sida 20 av 42
Lust och disciplin: MedelÄlders kvinnors konsumtion i det senmoderna samhÀllet
The purpose was to look into the pattern of consumption among middleage women. Our questions were how women experienced the need to consume, how they defined the expression of consumption and if there was a difference between "shopping" and "buying". The research has been done through eight qualitative interviews and searching in litterature, illuminating our questions.All women defined consumption as satisfying basic needs. According to them everything bought on a daily bases is consumption. More difficult to define was the experience of "need".
PÄ en litterÀr resa : frÄn planering till genomförande
Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.
Gehörsbaserad undervisning i Musikskolan: Hur instrumentallÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig av gehörsbaserad undervisning och hur detta pÄverkar elevernas motivation.
I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.
"I NĂD OCH LUST" - En kvalitativ litteraturstudie om Ă€ldre personers erfarenheter av att vĂ„rda sin livskamrat.
AnhörigvÄrdare Àr en grupp som varit förbisedd genom historien men som bör uppmÀrksammas inom politiken och omsorgssektorn. De utför ett osynligt och oavlönat arbete och saknar ibland stöd och förstÄelse frÄn den formella vÄrdapparaten. Syfte: Det övergripande syftet med litteraturstudien var att undersöka erfarenheter hos Àldre som vÄrdar sin partner i hemmet utifrÄn ett genusperspektiv. Metod: Litteraturstudien har genomförts under vÀgledning av Fribergs (2006) metodavsnitt om att göra en litteraturöversikt. Som teoretisk referensram har ett genusperspektiv anlagts.
Skrivprocessen: en nygammal metod för att öka elevens
engagemang, kunskap och medvetenhet om sitt skrivande: en
studie i grundskolan, Ärskurs 4-9
Syftet med vÄr undersökning var att studera om processinriktat skrivarbete kan förÀndra elevers lust, motivation och förmÄga att arbeta med text. Vi genomförde vÄra studier i en Ärskurs 9 och en Ärskurs 4-6 i tvÄ olika skolor med sammanlagt 33 försökspersoner. Textuppgiften för eleverna handlade i huvudsak om att skriva brev till tvÄ andra nordiska lÀnder, Finland och Island. Eleverna fick i början och i slutat av projektet svara pÄ en enkÀt. Under projekttiden skrev eleverna loggbok, som ibland innehöll specifika frÄgor om det som just dÄ behandlades.
Flippat matematikklassrum : NÄgra matematiklÀrares uppfattningar om undervisningsmodellen Flippat klassrum
Syftet med detta examensarbete var att beskriva undervisningsmodellen Flippat klassrum och öka förstÄelsen för lÀrares handlande och de övertygelser som kan ligga bakom deras val att anvÀnda sig av undervisningsmodellen i svenska matematikklassrum i Ärskurs 7-9 samt gymnasiet vÄren 2013. Eftersom strÀvan med denna undersökning var att finna kvalitativt skilda beskrivningar av lÀrarnas uppfattningar av undervisningsmodellen anvÀndes kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. För att kunna analysera och beskriva lÀrarnas uppfattningar av fenomenet Flippat klassrum genomfördes undersökningen med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer. Tre lÀrare som anvÀnder sig av undervisningsmodellen Flippat klassrum intervjuades. UtifrÄn denna empiriska undersökning blev resultatet att det fanns flera olika uppfattningar kring undervisningsmodellen Flippat klassrum.
Kvinnlig lyrik, manlig kritik : En studie av mottagandet av, och diskussionen kring Katarina Frostensons och Ann JĂ€derlunds tidiga diktsamlingar.
En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .
Naturskolans betydelse för barns sociala utveckling
Forskningsresultat visar att naturkontakt ger flera fördelar för barns mentala, emotionella och sociala hÀlsa. PÄ naturskolorna fÄr barnen genomföra aktiviteter, uppleva och upptÀcka utomhus. Pedagoger anser att barns sociala utveckling pÄverkas pÄ flera sÀtt genom naturskolornas aktiviteter i utomhusmiljö. I denna studie har intervjuer gjorts med pedagoger frÄn tio olika naturskolor om deras syn pÄ barns sociala utveckling genom naturskolans miljö och aktiviteter. I intervjuerna framkommer att eleverna utvecklar sociala förmÄgor som samarbete, samspel, sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla, glÀdje, lust och motivation.
Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie
Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn.
Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt,
psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem
som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna
litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet
och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton
vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av
en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen
resulterade i fem slutkategorier. Att livet Àr viktigast, men
anpassning krÀvs: Att en förlorad funktion Àr svÄr att ersÀtta:
Att inte lÀngre vara en man:Att förlora lust och intresse:Att
vilja veta, fÄ stöd och förstÄelse.
Upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer: en litteraturstudie
Prostatacancer Àr den vanligaste cancerdiagnosen hos mÀn. Behandlingen har ofta mÄnga biverkningar bÄde fysiskt, psykiskt och emotionellt, förutom de exsistentiella problem som en cancerdiagnos innebÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av maskulinitet och sexualitet hos mÀn som lever med prostatacancer. Tretton vetenskapliga, kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem slutkategorier.
Bröstcancer och sexualitet : med inriktning pÄ hormonell behandling
Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.
Det Àr ju jag som ska skriva och du som ska tÀnka: en studie om samspelet i arbetet med spökskriftsmetoden
Syftet med denna studie var att undersöka om samspelet i spökskriftsmetoden bidrar till barnens motivation att lÀra sig att lÀsa och skriva. VÄrt intresse för spökskriftmetoden vÀcktes nÀr vi reflekterade över hur mÄnga elever som har svÄrigheter med lÀs- och skrivförstÄelsen. Vi tÀnker frÀmst pÄ de tillfÀllen under vÄra praktikperioder dÄ vi stött pÄ barn som kÀmpar sig igenom bokstÀverna i de ordinÀra metoderna. Detta har undersökts, genom kvalitativa intervjuer av tvÄ pedagoger och Ätta barn samt observationer av sjÀlva arbetet med spökskriftsmetoden pÄ tvÄ skolor, förskoleklasser, med fem skrivarpar. Resultaten visar att hÀlften av barnen pÄ den skola vi valt att kalla Antilopen vill anvÀnda sig mer av metoden.
Att pÄverka och att pÄverkas : en intervjustudie om sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter pÄ beroendemottagningar
Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor idag och var tionde kvinna drabbas nÄgon gÄng av sjukdomen. Genetiska faktorer kan öka risken för att drabbas av bröstcancer. Tidig menarche och sen menopaus hör Àven de till riskfaktorerna. De behandlingsmetoder för bröstcancer som finns tillgÀngliga Àr kirurgisk behandling, strÄlbehandling, cytostatika, hormonpreparat samt annan medicinsk behandling. Indikationen för hormonell behandling Àr om tumörcellerna har östrogenpositiva receptorer pÄ sin cellyta.
LÀra genom att göra : - en studie om teater och drama som Àmnesintegrerande metod i skolan
VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.
VÄr uppgift Àr att fÄ dem att vilja.
Syftet med vÄrt examensarbete har varit att ta reda pÄ hur erkÀnt duktiga lÀrare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har pÄ eleven bÄde ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mÀnskligt perspektiv. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ studie dÀr vi valt att observera tre av de lÀrare som medverkade i Tv-dokumentÀren Klass 9A pÄ Dvd. Innan vi gjorde vÄr observation skaffade vi oss en utökad förförstÄelse genom att ta del av vad bÄde forskning och annan relevant litteratur tar upp inom omrÄdet kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lÀrarens yrkesroll.Resultatet av vÄr studie visar att det finns nÄgra saker som Àr viktiga för att skolan ska bli en plats dÀr elever kÀnner trygghet och lust till lÀrande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lÀrarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och pÄ det personliga planet..