I Sverige drabbas runt tvåhundra personer av ALS varje år. ALS är en sjukdom som oundvikligen leder till döden, där musklerna försvagas och slutligen leder till helförlamning. Intresse väcktes för sjukdomen och frågan om det går att leva ett liv med god livskvalitet trots denna sjukdom uppstod. Syftet med denna studie är att belysa hur personer med ALS upplever livskvalitet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure.

Syftet med studien är att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvården. Studien är baserad på en översikt över befintlig litteratur inom ämnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras även med en intervju, ett exempel från demensvården i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvården. Senare är analysen baserad på samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrån teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..

Den vanligaste formen av cancer hos kvinnor är bröstcancer och varje år insjuknar 7000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Bröstcancerbehandling är olika och innefattar exempelvis kirurgi, strålbehandling och mastektomi. Faktorer som ökar risken för bröstcancer är kön, ålder, ärftlighet, övervikt, tidigare sjukdomshistoria, sent klimakterium, tidig menstruation. Vid ärftlighet och ökad risk för att drabbas av bröstcancer kan mastektomi göras i profylaktiskt syfte. Mastektomi är en behandling där hela bröstet opereras bort, ibland båda brösten.

Att drabbas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) innebär en stor förändring i barns och ungdomars liv. Barn och ungdomar genomgår en snabb och omfattande kroppslig, social och kognitiv utveckling som kan påverkas av en kronisk sjukdom. De två huvudsakliga diagnoserna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit och de vanligaste symtomen är buksmärtor och frekventa avföringar som kommer utan förvarning. Barn och ungdomar med IBD genomgår många undersökningar och behöver regelbunden kontakt med sjukvården. Syftet med studien är att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.

SammanfattningSyfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka.

Alexanderson, Y. & Musiyovska, D. Sexualitet och livskvalitet. En litteraturstudie om förändringar i sexualiteten efter behandling för prostatacancer och dess påverkan på patientens livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan påverka hälsa ochlivskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes förkränkande behandlingar under sin skolgång. Studien gick ut på att fångainformanternas upplevelse kring mobbningen och därför valdes en kvalitativinriktning med dataanalys baserad på grounded theory. Informanterna fick frittberätta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervjusom innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under ochefter mobbningen. Analysarbete resulterade i kärnkategorin?Samhällsmisslyckande?.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet.

BakgrundLivmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period.SyfteAtt belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer.MetodStudien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl.

Syftet med studien var att jämföra skattad livskvalitet hos patienter med kranskärlssjukdom före och efter genomgången 12 månaders hjärtrehabilitering samt att jämföra skattad livskvalitet hos kvinnor och män. Urvalet bestod av 117 patienter (35 kvinnor och 82 män) som deltog i hjärtrehabiliteringen vid Hälsoinvest Högbo AB under åren 1996-2001. För skattning av livskvalitet användes formuläret QLQ-AP (Quality of Life Questionnaire - Angina Pectoris). QLQ-AP är ett sjukdomsspecifikt formulär och de 22 frågorna är indelade i fyra olika skalor: fysisk aktivitet, somatiska symtom, emotionellt och tillfredsställelse med livet. Huvudresultatet i studien visade att deltagarna (n=117) efter genomgången rehabilitering skattade en signifikant förbättrad livskvalitet för totalskalan samt för samtliga delskalor avseende QLQ-AP.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus.

Bakgrund: Levercirros är ett sjukdomstillstånd som har hög mortalitet om inte en levertransplantation genomförs. Väntelistan till transplantation är lång samtidigt som organbehovet ökar. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patientens upplevelser och livskvalitet i väntan på en levertransplantation. Metod: En litteraturöversikt valdes där 9 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs modell (2006). Resultat: Beskedet om att bli uppsatt på väntelista präglades av både positiva och negativa känslor; glädje, lättnad, oro samt tveksamhet.

Bakgrund: Hypertoni är en vanlig folksjukdom i dagens samhälle och en vanlig riskfaktor för utveckling av bland annat kardiovaskulära, cerebrovaskulära och renala sjukdomar. Stress uppkommer vid fysiska och psykiska påfrestningar och ökar aktiviteten i det sympatiska nervsystemet i kroppen. Långvarig stress är en riskfaktor för att utveckla hypertoni. Livskvalitet är en subjektiv upplevelse som innefattar bland annat personers uppfattning av fysisk och psykisk hälsa, sociala relationer samt förväntningar och mål. Yoga är en träningsform som är känd för sin stressreducerande effekt och hälsofrämjande innebörd.

Tidigare forskning har visat att förvärvsarbete tillfredsställer både psykosociala och ekonomiska behov och även att kompetenstillförsel är en framgångsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förändring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, där det unika i studien var individens upplevelser av förändring, genom att de blev anställda av kommunen under ett år. Vi ville med vår studie kunna förstå hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde därför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.