Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II.Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II.Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade.Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.

I dag finns ca 8000 barn i Sverige som lever med sjukdomen diabetes typ 1. Forskning visar att det finns brister i sjukvården, gällande vården av dessa barn, samt i stödet till barnens föräldrar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stödjande funktion, till föräldrar som har barn med sjukdomen diabetes typ 1. Metoden som tillämpades var en intervjustudie som baserades på intervjuer av fyra sjuksköterskor. Intervjuerna analyserades enligt en metod med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Levertransplantation ?r idag den enda botande behandlingen f?r patienter med palliativa leversjukdomar. L?nga v?ntetider och f?r f? donatorer leder till l?nga v?ntelistor och minskad livskvalitet hos personer i behov av levertransplantation. Sjuksk?terskans arbete att fr?mja h?lsa och lindra lidande ska str?cka sig genom hela patientens liv.

Syfte: Syftet med föreliggande uppsats är att mäta och beskriva hälsorelaterad livskvalitet hosnjurtransplanterade patienter, tolv till 24 månader efter transplantationen, i relation till den svenskanormalpopulationen. Vidare kommer korrelationen mellan livskvalitet och demografiska faktorer attundersökas. Metod: 54 patienter som njurtransplanterats för tolv till 24 månader sedan har deltagit i studien.Hälsorelaterad livskvalitet undersöktes med hjälp av SF-36 Hälsoenkät. Resultat: Undersökningsgruppen ansersig vara mer fysiskt begränsade och uppger i större utsträckning att de är begränsade att utföra arbete eller andrafysiska aktiviteter på grund av fysisk ohälsa, jämfört med motsvarande åldersgrupp i normalpopulationen.Dessutom värderar undersökningsgruppen sitt generella hälsotillstånd lägre än jämförelsegruppen. Det finnsingen signifikant skillnad i hälsorelaterad livskvalitet mellan njurtransplanterade kvinnor och män med avseendepå fysisk hälsa.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.

Åtta tusen personer är drabbade av njursjsukdom i Sverige, det är därför troligt att den svenska sjuksköterskan träffar på dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos människor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanställa vetenskaplig litteratur. Tre frågeställningar användes. Den första var vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frågeställningen var om patientens livskvalitet skiljer sig åt beroende på vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter använder.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.

Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child?s diabetes.Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled.

Diabetes typ 2 är en kronisk ämnesomsättningssjukdom som innebär insulinresistens i kroppen. Orsaker till varför patienter drabbas av sjukdomen ligger ofta i patientens livsstil. Detta innebär att den drabbade måste göra livsstilsförändringar för att få en bättre hälsa. Livsstilsförändringar som förbättrar tillståndet är till exempel förändring av kosten och ökad fysisk aktivitet, vilka leder till att kroppen lättare kan hålla blodsockret på jämn nivå. Livsstilsförändringarna, hälsa, välbefinnande och lidande uttrycks och upplevs på olika sätt.

Bakgrund: Uppfattningen har la?nge varit att Attention-deficit/hyperactivity disorder, ADHD, a?r en diagnos som va?xer bort och inte kvarsta?r in i vuxenlivet och da?rav har forskning runt ADHD, fram till det senaste decenniet, na?stan uteslutande bedrivits runt barn. Da? symtomyttringen ter sig annorlunda hos vuxna a?n hos barn saknas kunskap och fo?rsta?else bland annat inom va?rden och om hur dessa vuxna ska va?rdas och bemo?tas. Fo?r att va?rda vuxna med ADHD pa? ett medma?nskligt sa?tt beho?vs kunskap om hur de upplever sin ha?lsa ma?tt som livskvalitet. Syfte: Studien syftar till att beskriva hur vuxnas livskvalitet pa?verkas av ADHD.Metod: Litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa artiklar som underlag.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket på senare år. ADHD anses vara en medfödd uppmärksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och påverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hälsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jämförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade år 2000-2008. I resultatet framkom tre områden där skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hälsa, livskvalitet och psykisk hälsa samt livskvalitet och social hälsa.

Sammanfattning Syfte: Diabetes är en växande folksjukdom och år 2000 rapporterade Världshälsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen är att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hälsa. För att få en förklaring till om valen är olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hälsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrån Michael Grossmans teori om efterfråga på hälsa och effekten av individens egna hälsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer används Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framställning av försäkringsteorin.

Bakgrund: Hysterektomi innebär avlägsnande av livmodern och eventuellt närliggande organ som äggstockar och livmoderhals. Det är viktigt att ha i åtanke att livskvaliteten kan påverkas vid avlägsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstånd.Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgått en hysterektomi.Metod: Litteraturstudie baserad på nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehållsanalys användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Fysisk livskvalitet: Smärta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgått en hysterektomi.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem.

Bakgrund: Postoperativa sa?rinfektioner a?r en vanligt fo?rekommande va?rdrelaterad infektion, och orsakar stort lidande fo?r patienten och stora kostnader fo?r sjukva?rden. Diabetes a?r en riskfaktor fo?r att utveckla postoperativ sa?rinfektion, och har liksom hyperglykemi fysiologiska effekter som bidrar till en o?kad risk att utveckla postoperativ sa?rinfektion.Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan diabetes, postoperativ hyperglykemi och postoperativ sa?rinfektion hos patienter som genomga?tt CABG-kirurgi.Metod: Studien designades som en kvantitativ retrospektiv studie med deskriptiv ansats. Data insamlades dels fra?n va?rdenhetens egen infektionsregistrering, dels genom granskning av 276 patientjournaler pa? den aktuella va?rdenheten.