Självledarskap innefattar strategier som syftar till att medvetandegöra och förändra individens tankar och i förlängningen beteende. Genom att förändra tankemönster kan individen förhoppningsvis öka chansen att hantera stress. Forskning visar att ökat självledarskap medför ökad self-efficacy, vilket i sin tur förbättrar förmågan att hantera stress. Studien syftar till att undersöka om det även finns samband mellan självledarskap och stress, hypotesen var att det föreligger ett negativt samband mellan de båda variablerna. Deltagarna (89 studenter, varav 56 kvinnor) besvarade en enkät bestående av självledarskap, självskattad stress och arbetsmiljö.

Denna studie undersöker läsbarheten i ledargenren i morgontidningarna DN och SvD med hjälp av läsbarhetsfaktorerna; meningslängd, bisatsfrekvens, personliga pronomen och personord, LIX samt OVIX. Hypotesen som prövas i uppsatsen är att ledargenren, liksom skriftspråket i allmänhet, har gått mot ett allt ?enklare? och mer läsbart språk med mer inslag av talspråklighet. En annan hypotes är att DN som är en liberal tidning har ett enklare språk än SvD som är konservativ/moderat. Materialet består av sammanlagt 12 ledartexter från åren 2004, 2008 och 2012.

Färskvatten förutspås i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till många konflikter. Då vatten är en oersättlig resurs för såväl stat som individ är samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie ämnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frågeställningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag får nyttjas kommit till stånd?».

Syftet med detta examensarbete är att undersöka uppfattningen hos bilförare om äldre bilförare som en risk i trafiken. Arbetets frågeställningar var: hur ser uppfattningen om äldre bilförare som en risk i trafiken ut, stämmer denna med vad forskning och statistik visar och finns här en skillnad i kvinnors och mäns uppfattning? Den första hypotesen var att äldre bilförare uppfattas som merolämpliga bilförare än vad som faktiskt har kunnat beläggas. Den andra var att syn och reaktionstid är orsaker som till stor del bidrar till att äldre bilförare kan uppfattas som olämpliga bilförare. Respondenterna var universitetsstudenter som hade valts ut programvis inom olika ämnesområden.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol..

Syftet med studien är att undersöka huruvida ett företags ålder, storlek, framgång och bransch påverkar omfattningen av investeringar i Forskning & Utveckling (FoU). Enligt teorin är investeringarna beroende av tillgången på kapital. Dessutom påverkar ett företags position på marknaden och företagets mognad deras villighet att ta de risker som FoU innefattar. Urvalet av företag hänförs till Stockholmsbörsens Large Cap- och Mid Cap-listor. Datainsamlingen har genomförts utifrån företagens årsredovisningar och informationen har analyserats med Spearmans rank korrelationsanalys.

Risktaganden görs på daglig basis och vår sinnestämning ligger till grunden för många av de risktaganden vi gör och styr hur vi upplever det ställningstaganden vi ställs inför. Den här studien ämnade att undersöka huruvida det gick att påverka en individs riskbedömning med hjälp av teorin om affect heuristic samt hur mental visualisering kunde påverka en individs affekt i olika riktningar.Försöksdeltagarna bestod av 40 studenter vid Umeå universitet i åldrarna 19-35. De fick i en enkätundersökning ta del av och skatta risken för olika typer av scenarion. Resultatet från studien visade på en signifikant skillnad i förmån för mental visualisering i kontrast till resonerande av de presenterade riskscenarion, vilket stödde hypotesen om att mental visualisering kan påverka individers affekt och beslutsfattande. Studien ämnade att belysa vikten av affekt och dess inverkanöver vårt beslutsfattande och hur det går att påverka en individs affekt i olika riktningar genom att låta personen mentalt visualisera sig ett stimuli..

Introduktion: Påverkan av stress på immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vävnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, såsom stress, i kombination med förändrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstånd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.Frågeställning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivåer av stresshormoner, såsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvätska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivåer av stresshormoner i saliv, gingivalvätska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser fastställas med denna litteraturstudie..

Underlättar kongruens mellan sinnestillstånd och påstående (vad gäller dess värdeladdning) vid bedömning av ett påståendes sanningshalt? Denna fråga uppkom via studier av embodiment och lögner, forskning från de båda områdena påvisar nämligen att olika ?kroppsliga signaler? kan hjälpa oss att avslöja om andra människor ljuger. Frågan har undersökts via en faktoriell design med repeterade mätningar där deltagarna försattes i olika sinnestillstånd varpå de utsattes för olika stimuli och fick göra olika bedömningar. Resultatet visade att kongruenta betingelser varken underlättar eller påskyndar vid bedömning av ett påståendes sanningshalt, däremot erhölls ett signifikant resultat som indikerade att kongruenta betingelser ökar människans konfidensnivå (högre grad av säkerhet vad gäller att en korrekt bedömning gjorts) vid bedömning av falska påståenden..

Brottslighet och kriminaljournalistik har länge varit en stor del av medieinnehållet. Men vad är det som avgör hur stor uppmärksamhet ett specifikt brott får? Det här är en kvantitativ studie av 100 nummer av Aftonbladet 2009 där vi ger svar på hur tidningen framställer manliga och kvinnliga gärningsmän.Studien har sin utgångspunkt i ?the chivalry hypothesis? som går ut på att kvinnor får mildare behandling både av rättsväsendet och av medierna. Den har tidigare testats inom medier av bland andra Weimann/Fishman och Grabe. I den här studien testas om hypotesen är giltig även när det gäller en svensk tidning.Resultaten visar att Aftonbladet gör vissa skillnader, inte bara på grund av vilket kön gärningsmannen har utan också beroende på vilket brott denne begår.

Denna studies syfte var att undersöka om dövas åldersförändringar i arbetsminnesbearbetning skiljer sig från hörandes. Fyra grupper deltog, döva (teckenspråkiga) och hörande (icke teckenspråkiga), indelade i grupper om yngre och äldre (> 65 år). Femtiosex personer deltog, jämnt fördelade över de fyra grupperna. Samtliga fick genomgå ett arbetsminnestest indelat i tre delar, ett spatialt, ett temporalt och ett spatialt - temporalt test. Den spatiala naturen hos teckenspråket förväntades leda till en relativt sett förstärkt funktion i detta test hos de teckenspråkiga.

Denna studie a?r en fo?rdjupning i huruvida motivation pa?verkar andraspra?ksinla?raresresultat i la?sning. Gardner och Lamberts (1972) ursprungsmodell fo?r motivationsstudier har fungerat som underlag i denna underso?kning som har utfo?rts pa? en grupp vuxna L2- inla?rare av svenska som i nula?get studerar pa? SFI, kurs C och D. Fra?gesta?llningen a?r huruvida elever med ho?g motivation uppna?r ba?ttre resultat pa? la?stest a?n elever med la?gre motivation.

Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

Uppsatsen behandlar de maktförhållanden som rådde när Sveriges atomprogramimplementeras. Undersökningen sker utifrån begreppet herrschaftswissen som inlånas ur dettyska språket. Ordet herrschaftswissen betecknar kunskaper eller vetande vilka medvetetundanhålls i syftet att skaffa eller konsolidera en maktposition.För undersökningen läggs hypotesen till grund att det fanns en liten avgränsad atomelitsom disponerade exklusivt över atomkunskapen. Strålkastarljuset riktas sedan på fråganhur den lyckades att transformera denna kunskapsexklusivitet till makt.Granskningen av bl.a. atomindustrins reklampublikationer, populärvetenskapligaframställningar, riksdagsprotokoll och arkivmaterial visar tydligt att atomforskarnautnyttjade sina exklusiva kunskaper genom att förskaffa sig en auktoritet som knappastkunde ifrågasatts av lekmän.Den empiriska undersökningens resultat sättes sedan i en större kontext i och med attolika teorier om kunskap och makt appliceras på dem.Avslutningsvis berör uppsatsen även frågan hur det kunde hände att atomelitensherrschaftswissen förlorade sin makt under väldig kort tid..

Vår studie syftar till att undersöka om det historiskt har gått att erhålla överavkastning enligt investeringsstrategierna Stabila vinster och Bästa företagen. Vi kommer därigenom indirekt även att undersöka den svenska aktiemarknadens effektivitet.Tanken med olika investeringsstrategier är att investeraren ska få högre avkastning genom att utnyttja felprissättningar på marknaden som tillkommit till följd av andras misstag (Damodaran 2004). Investeringsstrategier kan därmed ses som ett verktyg för att öka förståelsen för hur marknaden fungerar, eller ska fungera, hur den reagerar och vilka misstag övriga aktörer gör. Av den anledningen anser vi det viktigt att förstå hur aktiemarknaden fungerar, dess viktigaste uppgift samt hur marknadens aktörer beter sig. Vi kommer således inledningsvis att kort beskriva aktiemarknadens funktion för att därefter närmare gå in på hypotesen om effektiva marknader, teorier om anomalier, samt slutligen behandla aktiemarknadspsykologi då samtliga av dessa teorier utgör en central roll vid val av investeringsstrategier och placeringar i aktier..