Enligt Socialstyrelsens rapport ?Cancer i siffror 2009?, dog ca 22000 människor i cancer år 2006. Flera tusen barn och ungdomar i Sverige lever idag med en cancersjuk förälder, ett flertal av dessa barn och ungdomar kommer att förlora sin förälder i kampen mot cancer. När en förälder dör efter en svår sjukdom leder det ofta till en kris i familjen. Att mista en förälder när man är en tonåring är en utav de allvarligaste trauman man kan vara med om som ung.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens ålder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 år. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration från Glaser och Strauss grounded theory, har använts. Kärnkategori som framträdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, både bakåt och framåt i tiden, mot ett främmande mål med ett behov av ressällskap och guide.

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen.

This is a qualitative study with a hermeneutic and partially inductive approach. The study?s purpose is to enhance the understanding of young adults experiences of unemployment and the importance of being employed. In this study, eight young adults participate in the project Framtid Kronoberg. The youths are 19-25 years of age.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de största folksjukdomarna. År 2011 diagnostiserades 57726 personer med cancer och bakom dessa finns anhöriga som allt för ofta glöms bort i vården. Många av de med cancer vårdas av sina anhöriga som då blir anhörigvårdare. Att få rollen som anhörigvårdare är inte en självklarhet då det faktiskt innebär en förändrad relation till den sjuke samt en förändrad livssituation för den anhöriga själv. För att kunna klara av situationen som anhörig till en cancersjuk person krävs stöd från sjuksköterskan och vården.

Many jobs in rural areas have historically been linked to the agricultural sector. The restructuring that has been implemented in agriculture has resulted in a significant reduction in the number of jobs in rural areas. A consequence of this is that many people have moved to cities to earn a living. To maintain a living countryside in Sweden, it is therefore essential to create alternative livehoods in rural areas. An industry that can have a major impact in the future is rural tourism.

Introduction: Pain is a subjective experience. People subjected to pain often experience a reducedquality of life. Chronic pain is pain that has been going on for at least threemonths.Problem area: People with chronic pain are subjected to unnecessary suffering and disability. Therefore it is crucial that the nursing staff takes their situation seriously.Purpose: The purpose of the study was to describe the patient's? experiences and apprehensionof living with chronic non-malignant pain, and how this affected their everydaylife.Method: Systematic analysis of 23 depicting articles.

De flesta barn överlever idag sin cancerdiagnos, men det innebär många och långa sjukhusvistelser, med smärtsamma procedurer och ibland bestående problem. Föräldrarna har fått en betydande roll i vården och även syskonen ska ses som anhöriga. Syskonen kommer ofta i skymundan och far illa. Sjuksköterskan behöver kunskap om hur syskonen kan stödjas. Syftet var att belysa syskons behov utav stöd, när ett barn drabbats av cancer.

Different methods for shelterwood cutting have been used in differ-ent parts of Europe since the middle ages. The use of shelter wood cutting in Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) forests in Sweden met a revival in the early 1990s as an alternative for the dominating clear-cutting system when silvicultural costs increased dramatically for the latter. Shelterwood cutting systems involve some possible problems but also a lot of positive effects. Among the problems are increased risk of wind throw and damage of the remaining shelter trees caused by the cutting operation. Positive effects are for example a valuable growth in the remaining trees and increased biological di-versity. This study is based on a total of 79 trees from 4 different treatments in a spruce shelterwood, cut in 1994, in the middle of Sweden (62,4º N).

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Antalet cancerfall ökar för varje år, 2005 insjuknade cirka 50 000 svenskar i någon form av cancersjukdom. Hälften av dessa har så långt gången sjukdom att bot inte är möjligt. Dessa patienter erbjuds palliativ vård vars huvudsyfte är att skapa möjligheter till god livskvalitet. Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av livskvalitet i palliativ vård. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet baserades på 10 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 2 600 kvinnor av gynekologisk cancer varje år. Sjukdomarna skiljer sig åt när det gäller symtom, behandling och prognos Behandling vid gynekologisk cancer och dess biverkningar påverkar kvinnan i hennes dagliga liv. Behandlingen är ofta en kombination av kirurgi, kemoterapi, radioterapi och hormonell terapi. Cancerdiagnos och behandling av cancersjukdom är förenade med fysisk, psykisk och social ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att belysa kvinnors upplevelse av sexualitet och livskvalitet efter avslutad behandling av gynekologisk cancer.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 250 barn av cancer i Sverige, men betydligt fler berörs i barnets närhet. Ett cancerbesked är ofta starkt associerat med lidande och död, vilket leder till en stressfylld tillvaro för alla i familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela familjen och involverar dem i omvårdnaden, dels för att patienten ofta har ett starkt stöd att hämta från dem, men också för att delaktighet kan upplevas ge en viss kontroll över situationen. En annan fördel är att sjuksköterskan lättare kan upptäcka och ge det stöd som föräldrar och syskon behöver.Syfte: Att beskriva familjens upplevelse av att ha ett barn med cancersjukdom.Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och modifierad innehållsanalys.Resultat: Att ha ett barn med cancer innebar en storm av känslor och en förändrad vardag, en händelse som upplevdes förändra livssituationen för all framtid. Föräldrarnas livsperspektiv blev annorlunda då de omvärderade mening och mål i livet.

Att drabbas av gynekologisk cancer är chockartat och kvinnor kan känna rädsla för att dö och oro inför framtiden. Sjuksköterskor har en viktig roll i vården av cancersjuka människor, men upplever sin kunskap begränsad. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av ovarialcancer. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsananlys, vilket resulterade i sex kategorier: att undvika och förneka sin cancer: att vara tömd på energi men fylld av känslor: att känna sig ensam och övergiven: att känna sig skyldig och vilja värna om närstående: att ta emot stöd för att hantera situationen: att existensen utmanas och livet värdesätts annorlunda. Resultatet visade att cancerbeskedet skapade kaos.

The Swedish government has set up 16 environmental goals for Sweden to achieve. One ofthem is ?Living forests?, which is the foundation for the ?National strategy for the formalprotection of forests?. The ?National strategy? puts the private forest owner at the centre ofattention in order to achieve the environmental goal ?Living forests?.