Att drabbas av allvarlig sjukdom leder ofta till chock och desperation. Sjukdom kan ses som ett hot mot integriteten och känslan av värdighet och orsaka lidande hos den sjuka personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer under livets sista månader. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera tio internationellt publicerade vetenskapliga studier. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna hopp och vilja leva, att vilja vårdas hemma, att ha behov av stöd, att inte förlora kontrollen och bli beroende av andra, och att ha en tro kan vara en styrka.

There are an increasing number of unaccompanied children coming to Sweden. Sweden is one of the countries in the world that receive many of them. This awoke my interest to investigate the assessment of financial assistance and ?other living expenses? considering unaccompanied children. My approach was a qualitative study including interviewing five social secretaries working in five different districts in Malmö.

Syfte: Syftet var att undersöka bröstcancerpatienters upplevelse av omhändertagandet i vården i samband med den onkologiska behandlingen. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, baserad på en öppen fråga i en enkätstudie. Urvalet är baserat på det regionala Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen, sammanlagt 1573 kvinnor erbjöds att delta i studien. Det slutliga deltagarantalet blev 312. Resultat: Bröstcancerpatienter är överlag nöjda med vården i samband med den onkologiska behandlingen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Titel: Lever varumärket hos anställda? ? En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQFörfattare: Carlsson, Sofia och Nilsson, SannaHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssäte: Högskolan HalmstadSektion: Hälsa och Samhälle (HOS)Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpSpråk: SvenskaÅr: 2010Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kundenTeori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemangMetod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisationResultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning: Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ?- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?-  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera? Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas årligen ungefär 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.SyfteAtt belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

33 referendum has taken place in european states regarding the European Union since the fall of the Berlin wall. This thesis aims to initialy identify potential patterns in this group of referenda to launch and test a theory/hypothesis anchored in this pattern.The european states are differing in nature and the standard of living is chosen as the factor that can potentially have affected the outcome of the referenda held. The carrying thought here being that the voters in states with considerably lower standard of living than the european average would have a more positive attitude towards a deepened cooperation among european states.To try this connection between standard of living and how european citizens have placed their votes a main and principal quantitative test is undertaken. It is followed by discussion and arguments about the result of the test.The argumentation goes from being hopefull of the strenght of the hypothesis, to a more ciritical view of its' strength. The thesis is wrapped up in some argumentation about how and why it fails to explain what it was initially intended to do.

Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

I have critically examined heteronormativity as it permeates our society and questioned ?identities? as designed and constructed, leading to certain identities being seen as normal, while others are regarded as abnormal.I have had a discussion with my informants about love, monogamy, amicable and relationships. Every couple has basically isolated themselves after they became a couple and they feel secure with one another. The partnership is very important for my informants, partly because they see the partnership as a legal and economical security. However, these aspects are not crucial to the decision that they chose to marry, for the main reason is love and the desire to take the relationship one step further.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

The aim of this essay is to problematize the role of living support in a group home and to examine staff reflections about the users' opportunities for and possibly limits to self determination and, in addition to this, how they work towards supporting this right. The study is conducted through seven semi-structured qualitative interviews. The theoretical points of departure are theories of empowerment and paternalism. We have analysed the study results from the vantage point of these theories. The results are consistent with earlier research showing lack of guidance for supporters and also a lack of common approach towards users..

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat.

Kolorektal cancer (CRC) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen med cirka 1 miljon nya detekterade fall per år. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) är ett celltyp-specifikt kärnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks på ett vävnadsspecifikt sätt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. ?-catenin är en intracellulär mediator i Wnt/?-catenin signaleringsvägen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes.