BakgrundGlobalisering och migration skapar möten mellan individer och grupper som inte delar samma värderingar, tro och livsåskådning. Inom vården kan de interkulturella mötena skapa situationer som kräver speciell kompetens från sjuksköterskor samt från övrig vårdpersonal. Dessutom kan kulturarvet öka i betydelse för en patient i Livets slutskede. Detta utmanar väletablerade regler och praxis om patientens autonomi, informationshantering samt utformning av behandlingsplan. Etiska dilemman och vardagliga konflikter som uppstår inom vården kan äventyra patients omvårdnad samt påverka dennes livskvalitet negativt vid Livets slutskede.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad.MetodEn litteraturöversikt har använts med avsikt att beskriva forskningsläget gällande sjuksköterskors kompetens inom transkulturell palliativ omvårdnad.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i Livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i Livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.

Bakgrund: Litteratur visar att familjer med en nära anhörig som får vård i livets slut, ofta upplever ett bristande bemötande. Bemötandet skapar starka känslor. En strävan efter att vårdpersonal utbildas i att arbeta ur ett familjecentrerat förhållningssätt kunde bidra till att familjer inte lämnades utanför vid vård i livets slut.Syfte: Var att beskriva familjers upplevelser av bemötandet från vårdpersonal vid vård i livets slut och betydelsen av bemötandet för familjer.Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier samt en mixmetod studie inkluderades. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats användes vid analysförfarandet.Resultat: Det framkom att bemötande har stor betydelse för familjers välmående och för deras förmåga att hantera den svåra situationen av att en nära anhörig befinner sig i livets slut.

För att upprätthålla god livskvalitet hos patienter i palliativ vård är det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos patienter i palliativ vård, i möten mellan sjuksköterskor och patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehålls analys resulterade i fyra kategorier; att ha självkännedom, att lyssna och vara närvarande, att stödja och upprätthålla hoppet, att se den unika människan. Litteraturöversikten ger förslag på hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjälpa patienter i Livets slutskede med existentiella behov..

Smärta i Livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Kunskap om den palliativa vården behövs för att kunna tillfredsställa den döende patientens behov. I sjuksköterskans yrkesroll ingår att främja patientens hälsa och se till att patienten upplever bästa möjliga välbefinnande vid livets slut. Den palliativa vården innebär bland annat att sjuksköterskan utmanas i vårdandet av patienters döendeprocesser. Syftet är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskan i sitt vårdande av patienter vid livets slut. Axelssons analysmetod bearbetar både likheter och skillnader i resultatet av studier.

Inledning: Palliativ vård utförs på många ställen inom vården. Nästan var man än jobbar somsjuksköterska stöter man på patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vård ärlindrande vård i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vård. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rättigheten att få en värdig sista tid i livet prioriteras högt.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i Livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna..

Sjuksköterskor kommer i kontakt med många människor i livets slut, patienter och även dess anhöriga. För människor som snart inte har någon tid kvar, finns många behov att tillgodose och här har sjuksköterskor en viktig roll. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor i livets slut. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att ha känslomässigt engagemang, att göra allt för att ge välbefinnande åt patienten, att undvika emotionell stress, att känna tidsbrist, att arbeta i team, att bli berikad av sina erfarenheter.

SammanfattningInledning: Allt mer av distriktssköterskans omvårdnadsarbete går mot att vårda människor i livets slut. Döendet för med sig existentiella tankar som kan orsaka ångest hos patienter och deras närstående.Bakgrund: Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Den innefattar även stöd till närstående under och efter vårdtiden.Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskor upplever ångest i Livets slutskede, hos döende patienter, deras närstående och sig själva, med fokus på orsakerMetod: Studien har en kvalitativ design där fyra fokusgruppsintervjuer har genomförts med sammanlagt 20 distriktssköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datamaterialet.Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att brist på trygghet och tillit skapade ångest för patienter och deras närstående. Känslor av otillräcklighet gav ångest hos sjuksköterskorna.

Bakgrund: Antalet personer som vårdas palliativt i hemmet har ökat det senaste decennierna. Den palliativa vården innebär en helhetsvård av den sjuke i Livets slutskede. Den skall samtidigt vara ett stöd för de närstående som har en betydelsefull roll för den sjuke.Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att vårda en närstående med cancer sjukdom.Metod: En innehållsanalys genomfördes i denna litteraturstudie enligt Friberg (2006). Artikelsökningarna gjordes via Cinahl och PubMed. I resultatet användes sammanlagt elva kvalitativa vetenskapliga studier som granskats.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det dör cirka 90000-100000 människor i Sverige varje år och många av dessa människor är i behov av palliativ vård. Att vara sjuksköterska i denna vårdform kan vara känslomässigt påfrestande vilket kan göra att den professionella hållningen är svår att hålla. Den palliativa vårdformen syftar till att ge en så symptomfri och behaglig sista tid i livet som möjligt.Syfte:Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i Livets slutskede.Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett resultat sammanställt av resultatet i 7 kvalitativa, vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna söktes utifrån ämnesord i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades vilket resulterade i att artiklar med medelhög och hög kvalitet valdes ut.