Bakgrund: Att vara närstående vid livets slut och att förlora en av sina närmaste är oftast mycket svårt. Närstående kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vården grundar sig på fyra hörnstenar där en är stöd till närstående. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till närstående en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård.

En innovation handlar i grund och botten om en förståelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kärnvärden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjälp av semistrukturerade intervjuer från tio respondenter. Utifrån en fenomenologisk ansats har dessa kärnvärden utvecklats från begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förändra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter.

Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhåller sig till sitt intranät. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer på ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjälp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nätverksgemenskap. Vårtperspektiv på kommunikation och interaktion har präglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. Vår tolkning av resultatet visar påförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranätet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevda livsförändringar relaterar till enskilda, handledda psykedeliska sessioner. Via en kvalitativ intervjustudie med sju personer analyserades induktivt beskrivningar av respondenternas motivation, psykedeliska upplevelse och upplevda livsförändringar. Undersökningens urval bestod av fyra män och tre kvinnor från varierande socioekonomiska bakgrunder, generationer och yrkesgrupper. Analysen visade att respondenterna var motiverade av nyfikenhet, beskrev upplevelser liknande den mystiska upplevelsen och upplevde omfattande livsförändringar såsom ökad självacceptans och minskad droganvändning, en mer konstruktiv inställning problem och motgångar samt förhöjda känslor av personlig mening. Resultatet var i linje med studier som visat att psykedeliskt understödd psykoterapeutisk behandling kan leda till minskat drogmissbruk, bättre psykisk hälsa och ökat välbefinnande.

Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans uppfattning om vad som är en god död för patienter inom palliativ vård.Metoden är en beskrivande litteraturstudie med vetenskapliga artiklar som grund.                                 Litteraturstudiens huvudresultat redovisas i två underrubriker; ?Sjuksköterskans uppfattningar om en god död inom palliativ vård? och ?Sjuksköterskans sätt att hantera olika situationer vid vård av patienter i livets slutskede?. Det är viktigt att att kommunikationen mellan patient och sjuksköterska fungerar på ett lämpligt sätt och att tid avsätts för samtal. Motivation, erfarenhet, struktur, diskussion och reflektion behövs för att ge god och trygg vård som leder till en värdig död. Att ge stöd till patienter och närstående är en trygghet för sjuksköterskan.

Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar människor att samla på musik, i en tid när musik i såpass stor utsträckning finns tillgänglig för obegränsat lyssnande på internet. Min tes är alltså att det är någonting annat än tillgänglighet som driver människor att samla på musik idag. I min studie har jag tagit hjälp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar på musik i fysiska format. De är mellan åldrarna 23-46, fem män och två kvinnor. Informanterna har själva anmält intresse när de hört om min studie, eller blivit tillfrågade av mig eftersom jag på förhand vetat om att de samlar på musik.

Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är den skolnära forskning som bedrivs inom grammatikämnet. Denna har mening först när den tillämpas och syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om och i så fall hur svensklärare i grundskolans senare år tar del av forskning som rör grammatikundervisning samt om och i så fall hur forskningen påverkar deras undervisning. Fem svensklärare i grundskolans senare år har intervjuats och resultatet visar att lärarna främst utgår från kursplan, kollegial tradition och läromedel. De söker inte aktivt forskning om grammatikundervisning och denna påverkar inte deras undervisning på något märkbart sätt. Det framkommer också att lärarna inte fått någon grammatikdidaktik i sin lärarutbildning.

I uppsatsen utreds om det utländska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterätten. I sitt eget hemland är truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan där behandlas trusters förvaltare som dess ägare och därmed även som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.När truster figurerat i svenska rättsfall har ofta trusten, utan närmare motivering, liknats vid en stiftelse. Regeringsrätten har ansett en utländsk stiftelse vara en utländsk juridisk person och en i Sverige begränsat skattskyldig person. Kan även trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrättsliga stiftelsebegreppet har upptäckts att stiftelsebegreppet är långt ifrån enhetligt.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur fem lärare i södra Sverige knyter an vardagen och verkligheten till matematikundervisning i grundskolans tidigare åldrar. Vi undersöker också hur lärarna använder skolans närmiljö till det. Vi hoppas att få fler och nya idéer kring hur lärare kan använda sig av omvärlden och erfarenheter i matematikundervisningen. Vårt slutgiltiga mål med undersökningen är att vi ska kunna ta med oss dessa erfarenheter i vår egen undervisning som lärare. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt av fem kvalitativa intervjuer av lärare i skolans lägre åldrar.

Denna uppsats behandlar ett populärt sätt att bruka historia på. Den riktar sig mot samlare av historiska ting och hur de aktiverar en historiekultur. Uppsatsen belyser interaktionen mellan människa och ting. Med utgångspunkt i ett interaktionistiskt perspektiv påvisar resultatet att en människa - ting - människa relation kan utvecklas i takt med att samlandet gör det. Samlandet följer också ett visst mönster och är av en processartad form som rör sig från ett naivt och lekfullt samlande mot en allt större systematik allteftersom samlandet utvecklas.

Idag blir det allt vanligare att en döende människa tillbringar sin sista tid i hemmet där de närstående ansvarar för en stor del av omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av att vårda en döende person i hemmet. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i sex kategorier: Att vårda är krävande och innebär stora förändringar, att vilja vårda trots begränsningar och uppoffringar, att få och att sakna stöd, hjälp och information, att uppleva svåra känslor och leva med det oförutsägbara, att bevara familjelivet och att finna mening, att känna stolthet och att glädjas över tiden tillsammans. Resultatet visar att närstående är i stort behov av stöd, hjälp och information för att klara av den många gånger svåra situationen. I diskussionen behandlas aktuella omvårdnadsinterventioner samt målsättningen med den palliativa hemsjukvården och hur samarbetet mellan sjuksköterskan, närstående och den sjuke kan förbättras.

Människor har genom tiderna tagit hand om sina släktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vård. För att den palliativa vården ska bli så bra som möjligt för patienten krävs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhållningssätt, detta innebär att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vård. Den valda metoden var en litteraturstudie där åtta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vård var en vård där någon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.

 Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie. Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten? Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink.