Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.

Palliativ vård innebär vård i livets slut när det inte längre finns några medicinska behandlingar för sjukdomen. Vården kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss på upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vård, utifrån ett närståendeperspektiv. Vård i livets slut i hemmet kan innebära en stor förändring för hela familjen. Närståendes livsvärld förändras när en familjemedlem blir sjuk.

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Bakgrund: De flesta dödsfall föregås av en svår sjukdom och många är medvetna om att döden är nära. Patienter som befinner sig i livets slutskede kan känna svåra känslor som sjuksköterskan behöver hjälpa patienten att hantera. Döden och döende är unikt för varje individ, därför ställs det stora krav på den som vårdar en döende patient.Syfte: Syftet med studien var att beskriva det stöd sjuksköterskan kan ge till patienter i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med systematisk sökning i olika databaser. Resultat: Resultatet delades upp i huvudgrupperna sjuksköterskors respektive patienters uppfattning om stöd vid livets slutskede.

Trycksa?r a?r ett vanligt fo?rekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande fo?r den do?ende patienten. Sjuksko?terskan har da?rfo?r en viktig funktion och ansvar vid va?rd av dessa patienter, genom att med omva?rdnadsinterventioner minska lidandet fo?r patienten och mo?jliggo?ra en va?rdig do?d. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksko?terskans omva?rdnadsinterventioner vid va?rd av patienter med trycksa?r i livets slutskede.

Det är både fysiskt och mentalt krävande att vårda en döende människa. Närstående som vårdar är i behov av stöd, inte bara för att ta hand om den sjuka människan utan också för att ta hand om sig själv. Sjuksköterskan har möjlighet att stödja närstående och syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka hur sjuksköterskan kan stödja närstående till personer som befinner sig i livets slutskede. Till denna systematiska litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar analyserats med beskrivande syntes. Analysen resulterade i fem faktorer: att vara närvarande, att vara tillgänglig, att vara ärlig, att ge vägledning och att ge praktiskt stöd.

Palliativ vård avser att förbättra livskvaliteten för patient och närstående som lever med obotlig sjukdom. Närstående utgör en fundamental del av patientens liv, och finns ofta vid dennes sida när livet går mot sitt slut. Det är sålunda viktigt att uppmärksamma närståendes erfarenheter vad gäller palliativ vård, då deras upplevelser kan bidra till förbättringar av vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slut. En avgränsning gjordes mot palliativ vård på institution.

Introduktion: Att vårda döende patienter och dess anhöriga är komplext och sker dagligen världen över. Palliativ vård innebär att man går från kurativ, botande vård till symtomlindrande vård. Sent palliativt skede innebär vård vid livets slut. Bredvid patienten står ofta en eller flera anhöriga. Anhörig är ett vidare begrepp än bara närmaste släkt, och innefattar även andra som anses stå nära den döende patienten.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap.

Bakgrund: Litteratur som tidigare behandlat området visar att rollen som närstående har förändrats under 1900-talet. Rollen som närstående till någon som vårdas i livets slutskede på en vårdinrättning innebär en mycket påfrestande situation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en patient som befinner sig i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Det framkom att närstående ofta upplever att de befinner sig i en utsatt situation.