Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade Livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att Livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade Livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att Livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade Livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att Livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Bakgrund: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade Livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att Livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av cervixcancer samt deras upplevelser av sjukvårdens bemötande. Studien genomfördes som en litteraturstudie som grundades på 14 vetenskapliga artiklar som var framtagna från databaserna Cinahl och Medline. I resultatet framkom att vissa av kvinnorna känt skamkänsla och genans över att ha drabbats av cervixcancer. Kvinnorna beskrev även att hoppet hade stor betydelse för att orka gå vidare i sin sjukdom. Efter behandling för cervixcancer upplevde kvinnorna en försämring av deras sexuella funktioner och för en del var det påfrestande att umgås med vänner och bekanta och kvinnorna blev på grund av det socialt isolerade.

I takt med att vi människor åldras sker en naturlig förändring av måltidssituationen. Människor som tidigare i Livet har klarat sig själv kan senare under Livets gång bli beroende av hjälp för att klara av sina måltider. Något som tidigare varit så naturligt som att äta kan senare i Livet bli problematiskt. Måltidssituationen påverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vår studie var att belysa vilka miljöfaktor som påverkade måltidssituationen.

Depression är ett sjukdomstillstånd där människan känner hopplöshet och brist pålivsglädje under en längre tid. Ungdomsdepression innebär att ungdomens värld präglasav irritabilitet, koncentrationssvårigheter och en dyster syn på Livet. Denna depression ärsvår att upptäcka då ungdomen också befinner sig i ett utvecklingsskede, vars olikastadiers uttryck kan likna symtom på depression. Depression debuterar allt mer hosungdomar och är ett växande problem. Idag finns det lite forskning omungdomsdepression och därför är syftet i denna studie att belysa de känslor somungdomarna upplever i sin depression.

Bakgrund: Att genomgå hemodialysbehandling till följd av njursvikt och uremi innebär en förändrad vardag då den drabbade spendrar fyra till fem timmar tre gånger i veckan på behandlingen. Strikta dietrestriktioner och ökad trötthet blir en del av Livet.Syfte: Att beskriva vad det innebär att leva med hemodialysbehandling.Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som beskrev innebörden av att leva med hemodialysbehandling. Dessa var: en begränsad livssituation, ett ständigt beroende, strategier för att främja hälsa och behov av stöd och information. Det framgick att hemodialysbehandlingen upplevdes som starkt begränsande då behandlingen var tidskrävande, fysiskt påfrestande och hämmade det sociala Livet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i Livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation.Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att Livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar.Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser.

Bakgrund: En stor del av Sveriges äldre, svårt sjuka befolkning bor sin sista tid i Livet på särskilt boende. I personalens uppdrag ligger att främja de boendes självbestämmande men arbetet försvåras av de boendes nedsatta autonomi. Syfte: Pilotstudien syftade till att undersöka personalens upplevelse av den äldres självbestämmande när han eller hon vårdades i palliativt skede på särskilt boende. Metod: Pilotstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av fyra intervjuer med undersköterskor och sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Resultat: Som manifest resultat framkom fem kategorier: Lindra lidande i döendet, Ta döden i egna händer, Självbestämmande efter omständigheterna, Bo i ett kollektiv och Kommunikation.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade Livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att Livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

När en person insjuknar i stroke påverkas även de närståendes livssitua- tion. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår vilka problem närstående ställs inför för att kunna stödja dem genom hela vårdkedjan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser hos närstående till personer som drabbats av stroke från insjuknandet och under de första åren i hemmet. Artiklarna i studien identifierades via referensdatabaser samt analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Ana-lysen resulterade i fem kategorier: Att förstå vad som har hänt, Att vilja vara involverad och bli sedd, Att upptäcka och inte känna sig förberedd för de nya krav man ställs inför, Att inse och anpassa sig till att Livet förändras, Att behöva men sakna stöd för att orka fortsätta.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.