När en person drabbades av en kronisk sjukdom förändrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. Många gånger var det en närstående som tog på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att få en förändrad livssituation, att vara beroende av andra, att få information och kunskap för att klara det dagliga Livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att Livet förändrades vilket ledde till många förluster.

Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom bland barn och tonåringar. Att vara tonåring innebär att söka efter identitet och självständighet. Tonåringarna tycker även det är viktigt att smälta in bland sina jämnåriga. Att som tonåring få diabetes kan på olika sätt påverka det dagliga Livet. Vissa tonåringar med diabetes kan uppleva stress, rädsla och oro i relation till sin sjukdom, medan andra tonåringar har lärt sig integrera sjukdomen i sina liv.

Utan ett hjärta kan inte Livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död.

I dag bedrivs det palliativ vård i stor omfattning på sjukhus. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befann sig i Livets slutskede var det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställdes för att lindra det lidande som uppstått. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av lidande och lindrat lidande i palliativ vård. Studien byggde på tre avhandlingar som var aktuella, svenska och handlade om palliativ vård utifrån patienters upplevelser.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och i världen och en vanlig behandling är mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ påverkan på de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av Livet. Då brösten är sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förändrad kroppsuppfattning och leda till känslor som sämre självförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd som inte uppvisar några kliniska markörer, vilket gör det svårt i mötet med sjukvården och leder ofta till misstroddhet. Syndromet är förknippat med psykiska och fysiska besvär i form av extrem trötthet, smärta och stora begränsningar i det dagliga Livet. Syfte: Att belysa tillvaron hos män och kvinnor som lever med Fibromyalgi. Metod: Systematisk litteraturstudie med 12 kvalitativa artiklar genomförda på män och kvinnor. Tre databaser, Cinahl, Pubmed och PsycINFO, användes för sökandet av artiklar.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår när kroppens bukspottskörtel förlorarsin förmåga att producera insulin eller då kroppens celler har blivit resistenta motinsulin. Sjukdomen kan innebära en stor omställning i Livet, vilket kan ställa höga kravpå personens levnadsvanor. Därför är det viktigt att patienten får en bra undervisning,och motiveras på bästa sätt till att klara av att leva med sjukdomen. Patientensinställning till sin sjukdom och sin situation har betydande påverkan på patientensförmåga att kunna leva med sjukdomen. Syftet med studien är att beskriva hur patienterupplever att leva med diabetes typ 2.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror på en elektrisk överstimulering av hjärnans neuron. Att leva med epilepsi påverkar många områden i Livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter är bara några av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga Livet påverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie där resultatet bygger på 14 vetenskapliga artiklar. Två aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi är rädda att berätta om sin sjukdom för omgivningen av rädsla att bli behandlade an-norlunda.

Vård vid Livets slutskede ska leda till en livskvalitet som är så bra som möjligt för den sjuka personen. Dennes önskemål och tankar ska ligga till grund för vården och därför är syftet med denna litteraturstudie att beskriva svårt sjuka personers upplevelser av att leva med vetskap om en nära förestående död. Sju vetenskapliga internationella artiklar, som svarade på syftet, granskades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Denna analys resulterade i sex kategorier: Att kämpa, hop-pas och vilja leva: Att Livet förändrats och att vara medveten om att det är tid att gå: Att uppskatta vården och att vara tillsammans: Att ha tankar om döden och att ha svårt att förlika sig med sin livssituation: Att tron, förberedelser, kunskap och mening kan förbättra: Att acceptera och anpassa sig och uppskatta små saker. Resultatet visade att viljan att leva fanns kvar och de kände och var medvetna om att Livet förändrats.

Transplantation är idag etablerad behandling vid leversvikt och njursvikt med mycket goda resultat gällande överlevnad. För patienten är det dock en stor omställning att lida av en livshotande sjukdom och i nästa stund ha fått någon annan människas organ som gör det möjligt att leva. Den nya livssituationen ställer stora krav på patientens anpassningsförmåga då behandlingen med immundämpande mediciner orsakar en mängd konsekvenser i det dagliga Livet och hälsotillståndet. För att kunna hjälpa patienten i deras återhämtningsprocess måste vi som sjuksköterskor ta del av människans livsvärld där patienters upplevelser och erfarenheter har en central roll. Syftet med denna uppsats är att beskriva människors upplevelser av att leva med en ny njure eller lever under de första åren efter transplantationen. Metoden är en litteraturstudie som utgår ifrån evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning eftersom patienters upplevelser av sin situation skall beskrivas.

Bakgrund: En kris är en vändpunkt där människor omprioriterar vad som ar viktigt i Livet. Tidigare studier visar på hur människor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förändringar i Livet. De påvisar även hur vårdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de närstående behöver av vårdpersonal vid intensiv omvårdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och två kvalitativa med kvantitativt inslag.

Att leva med en neurologiskt progressiv sjukdom som Parkinsons sjukdom påverkar den upplevda livskvaliteten negativt. Om vårdpersonalen får en ökad kunskap om depression, sväljsvårigheter samt rörelseförmågan som kan påverka livskvaliteten vid Parkinsons sjukdom, kan det bidra till en ökad upplevd livskvalitet hos patienten. Livskvalitet innebär ett mått på livsvärden av olika slag, inte enbart de mått som kan mätas i pengar. Syftet var att belysa hur den upplevda livskvaliteten påverkas av olika symtom samt hur livskvaliteten påverkar vardagsaktiviteter hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanställdes i ett resultat.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om självhushållning som en del i det moderna Livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmänniskan med matproduktionen och förutsättningarna för Livet, och dels ur perspektivet att sätta fokus på den ekologiska hållbarheten i samhället i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartläggning av staden utifrån biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan människor och en ny bikupa. Systemet baseras på ett tänkt nätverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlättar för människor i staden att ta steget till att bli biodlare. Kartläggningen visar Göteborgs växtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslår även en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina är beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling är ett ämne som binder samman alla skalor i ett designarbete, från stadsplanering till produktdetaljer, och sätter det mänskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet är ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sådant förfarande..

En av de största folksjukdomarna i Sverige är hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med hjärtrehabiliteringen är att hjälpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i Livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen..

Varje år insjuknar ca 30 000 personer i Sverige i stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke påverkar såväl fysiska som psykiska funktioner. Komplikationerna till stroke är svåra. Det finns flera riskfaktorer för stroke av vilka vissa kan förebyggas och behandlas.