Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet anvÀnts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men pÄverkar Àven friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sÄrbar situation vilket krÀver omsorgsfull omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamÄende och krÀkningar, fatigue, hÄrförlust, smak-och luktförÀndringar) samt vilka hanteringsstrategier de anvÀnder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras pÄ nio kvalitativa artiklar.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera förÀldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som kÀnner barnet bÀst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begrÀnsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. FörÀldrarna tyckte mÄnga gÄnger att det var svÄrt att fÄ gehör dÄ de sÄg att deras barn inte mÄdde bra. Det tog ofta lÄng tid att fÄ en diagnos pÄ sjukdomen och behandling till barnet.

Vad innebÀr lycka för de arbetslösa boende pÄ orten Bengtsfors som under mÄnga Ärs tid kantats av negativa hÀndelser i form av nedlÀggningar av industrier? Hur ser livet ut för dessa mÀnniskor, vilka förÀndringar i vardagen sker nÀr man förlorar sitt arbete? Kan dessa individer kÀnna lycka och uppnÄ lyckoeffekter under andra förhÄllanden, utan ett arbete?Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur arbetslösa individer pÄ en nedlÀggningsdrabbad ort ser pÄ sitt liv, sin lycka och sin framtidstro. Upplevs lyckan annorlunda beroende pÄ kön, Älder, utbildning eller familjesituation?Jag kommer att diskutera begreppen arbetslöshet, motivation, tillfredstÀllelse, identitet och lycka utifrÄn de utvalda intervjupersonernas vardag och utifrÄn Abraham Maslows motivations- och behovsteori, Anthony Giddens teorier om identitet, tillfredstÀllelseteorin, den affektiva teorin samt hybridteorin.Sammanfattningsvis visar min undersökning pÄ att kön och Älder inte har nÄgon betydelse för en persons lycka och tillfredstÀllelse. Utbildning och civilstÄnd visade sig ha betydelse för lycka och tillfredstÀllelse men det verkar vara grundinstÀllningen till sjÀlva livet som Àr den avgörande faktorn.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjÀrtsviktsdiagnos, vilket innebÀr att det Àr en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvÄrden. HjÀrtsvikt Àr ett tillstÄnd med besvÀrande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet pÄverkas av individens fysiska och psykiska hÀlsa, grad av oberoende, sociala förhÄllanden och hÀndelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos personer med svÄr hjÀrtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

Bakgrund: TrycksÄr Àr en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. SmÀrta frÄn trycksÄret Àr ett vanligt förekommande problem som pÄverkar livskvaliteten negativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksÄr i livets slutskede samt att se om personer med smÀrta och trycksÄr Àr smÀrtskattade med VAS/NRS. Syftet var Àven att se om det fanns nÄgot samband mellan trycksÄr och smÀrta.Metod: Metoden som anvÀnts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frÄgor tagna ur dödsfallsenkÀten.

Studiens syften Àr att undersöka musikens inverkan pÄ mÀnniskan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikÀmnet skapar i skolsammanhang. Metoden Àr en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade frÄn ett antal olika omrÄden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. UtifrÄn fem böcker som ingÄtt i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och mÀnniska?, ?Musik och hÀlsa? och ?Musik i skola?.

I dagens samhÀlle bor mÄnga svÄrt sjuka personer kvar i hemmet, vilket medför att deras anhöriga kan sÀttas i en svÄr situation, bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att fÄ kunskap och förstÄelse för hur personer som har nÀrstÄende som vÄrdas hemma upplever sin situation. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att ha en nÀrstÄende som vÄrdas i hemmet. Sex personer som hade en nÀrstÄende som vÄrdades i hemmet deltog. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

STÖDCENTER FÖR EU-MIGRANTER I LILJEHOLMENIdag bestĂ„r den snabbast vĂ€xande gruppen hemlösa i Stockholm av arbetsimmigranter frĂ„n andra EU-lĂ€nder .Mitt projekt har som syfte att erbjuda denna grupp mĂ€nniskor med en byggnad som kan hjĂ€lpa dem integreras in i samhĂ€llet, och fungera som en lĂ€nk och mellansteg mellan livet i utanförskap och ett vĂ€rdigt liv med möjlighet till jobb, eget boende och social gemenskap..

För att frÀmja patientens fysiska hÀlsa mÄste sjuksköterskan Àven arbeta med det mentala tillstÄndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i mÄnga olika skeden i livet. Vid en amputation gÄr bÄde funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen mÄste hitta tillbaka till livet med helt andra förutsÀttningar Àn tidigare. Copingstrategier anvÀnds av personal, patienter och anhöriga och Àr viktiga för att hantera en pÄfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka copingstrategier individer som genomgÄtt amputation anvÀnde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Bakgrund Varje mÀnniska Àr unik med behov som varierar och Àndras över tid. I vÄrden av den döende mÀnniskan syftar vÄrden till att lindra och stötta i stÀllet för att bota. Viktigt som sjuksköterska Àr att ha en helhetssyn som utgÄr frÄn den döendes subjektiva uppfattning om vad en god död Àr. Begreppet god död Àr abstrakt och öppet för tolkning men flera gemensamma aspekter om vad en god död Àr tas upp i litteraturen. Dessa var; relation, kommunikation, lindrat lidande, vÀrdighet samt avslut.Syfte Syftet var att undersöka vilka faktorer som sjuksköterskor och döende patienter uppfattar bidrar till en god död.Metod Studien grundade sig pÄ nio kvalitativa artiklar och en litteraturstudie som tagits fram genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL.Resultat Resultatet visade att det som sjuksköterskor och döende patienter uppfattade som en god död bestod av flera olika faktorer.

En lÀrare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlÀtta att fÄ inspiration frÄn andra lÀrare till undervisningen. Vi har dÀrför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi anvÀnt oss av Storylinemetoden. Storyline berÀttelsen tar oss med pÄ en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

Studien Àmnar utreda vilket förhÄllande elever i gymnasiets tredje Ärskurs har till lÀro- och kursplanerna samt hur de upplever det egna ansvaret i uppföljningen av de tillhörande mÄlen. I studien vÀgs, förutom aktuell forskning om elevrelaterat ansvar, Giddens sociologiska teoribildning in. Detta görs för att sammanlÀnka skolsystemet med det omgivande samhÀlle det Àr en del av. Eftersom eleverna Àr den sista Ärskullen som tar studenten enligt Lpo 94 Àr det ocksÄ den lÀroplanen som i arbetet fokuseras. Eleverna utgör pÄ sÄ vis ocksÄ det yttersta beviset pÄ hur lÀroplanens ideal har förankrats i den konkreta verksamheten.

Varje dag fÄr mÀnniskor besked om att de har en kronisk sjukdom. Kroniska sjukdomar som exempelvis multipel skleros Àr en sjukdom som drabbar mÀnniskor som Àr mitt i livet. De flesta mÀnniskor med en kronisk sjukdom kommer Àven att erfara problem med sin sexualitet. Sexualiteten har en central roll i mÀnniskans liv och Àr Àven viktig i en relation till sin partner. Sjukdomen kan Àven medföra att den drabbade blir mer beroende av sin partner i det dagliga livet.