Mitt syfte med denna undersökning Àr att i ett djupare perspektiv redogöra för orsaksgrunder till att nÄgon börjar svÀlta sig sjÀlv och utvecklar ett anorektiskt beteende. Ambitionen har varit att anvÀnda mig av en metod som gÄr ut pÄ att jÀmföra min egen förstÄelse, som kopplas till en sociologisk teoretisk utgÄngspunkt, med verkligheten genom att göra observationer och djupintervjuer pÄ ett begrÀnsat antal personer. Ingen avsikt har funnits att generera nÄgon fullstÀndig vetenskaplig sanning, utan endast se pÄ fenomenet i ett djupare perspektiv som kan anvÀndas till underlag för ytterliggare forskning vid ett senare tillfÀlle.Enligt min förförstÄelse Àr grunden till att nÄgon ska utveckla anorexi en process som startar redan dÄ individen föds. De mÀnniskor och den miljö som mÀnniskan först av allt kommer i kontakt med Àr hennes totala verklighet och det enda som hon Àr medveten om. Vad som hÀnder under denna episod i livet i kombination med senare sociala möten i olika situationer Àr de faktorer som möjliggör ett utlösande eller inte om en person börjar svÀlta sig sjÀlv och utveckla ett anorektiskt beteende.

Bakgrund:Multipel skleros Àr en kronisk sjukdom som vanligen debuterar i tidig medelÄlder. Incidensen i Sverige Àr relativt hög. Symtomen Àr neurologiska och kommer i skov eller kontinuerligt över tid. En individs sjÀlvbild kan pÄverkas av att leva med en kronisk sjukdom vilket i sin tur kan leda till antagande av olika perspektiv pÄ livet. Syfte: Att belysa individers erfarenheter av att leva med multipel skleros.

Syftet med denna studie var att undersöka hur individen upplevde sitt liv som hivbÀrare. Genom en narrativ utgÄngspunkt ville vi strukturera och förstÄ livsberÀttelsernas innehÄll samt vilken betydelse informanternas bakgrund haft. Följande frÄgestÀllningar formulerades för att uppfylla detta syfte:- Vad sÀger individen om sitt liv? ? Om barndom, tonÄrstid, tiden för hivbeskedet, tiden efter hivbeskedet samt om framtiden?- Hur kan individernas livsberÀttelser förstÄs och tolkas med hjÀlp av valda teorier?Studien Àr av ett kvalitativt slag, baserad pÄ tre semistrukturerade intervjuer med tre hivbÀrare. Vi har genom en narrativ utgÄngspunkt analyserat empirin i tre steg: genom den narrativa teorin har vi strukturerat individernas livsberÀttelser utifrÄn deras beskrivningar om barndom, tonÄrstid, tiden för hivbesked, tiden efter hivbesked samt om framtiden.

NÀr nÄgon tar sitt liv sÄ berörs mÄnga mÀnniskor, inte bara inom familjen utan Àven vÀnner och bekanta. Livet blir plötsligt förÀndrat och man mÄste kÀmpa för att överleva och orka igenom dagarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de nÀrstÄendes upp-levelser nÀr nÄgon som stÄr en nÀra begÄr suicid. Sju vetenskapliga artiklar frÄn Ären 1991-2003 som motsvarade syftet granskades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: Att kÀnna sig ensam, övergiven och stigmatiserad, att kÀnna sorg, chock och ilska och att tryggt kunna gÄ vidare i livet.

Att leva med fibromyalgi pÄverkar mÀnniskors upplevelser av sig sjÀlva och det dagliga livet. Fibromyalgi har en okÀnd etiologi och personer som drabbats upplever en mycket svÄr tid innan de har fÄtt sin diagnos bekrÀftat. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med sjukdomen fibromyalgi. 18 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1998 och 2001 analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att smÀrtan, tröttheten och bristen pÄ sömn pÄverkar förmÄgan att arbeta, att tröttheten pÄverkar det sociala livet, att fÄ hjÀlp av familjen i dagliga sysslor.

Inflammatoriska tarmsjukdomar anses numer vara en av vÄra folksjukdomar. Sjukdomen kan drabba mÀnniskor i alla Äldrar, de flesta fÄr dock sin diagnos före 40 Ärs Älder. Kunskapen bland befolkningen Àr dock liten vad gÀller dessa sjukdomar. Sjukdomen pÄverkar individen fysiskt, socialt och emotionellt. Personer som drabbas fÄr svÄrigheter att hantera det dagliga livet.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades utifrÄn en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier; att livet tar en annan riktning och att identiteten förÀndras, att kroppen och miljön blir till hinder och begrÀnsar det dagliga livet, att bemötas med respekt och vikten av sociala relationer och att lÀra sig leva med sin sjukdom. Resultatet visade att kvinnor som lever med kronisk sjukdom upplevde diagnostillfÀllet som chockerande men samtidigt som en lÀttnad. Sjukdomen medförde att identiteten och kroppen förÀndrades vilket upplevdes som svÄrt.

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

Syftet med min uppsats har varit att jÀmföra Arne NÊss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn pÄ livet. Jag ville ta reda pÄ vad de grundar sin positiva livsfilosofi pÄ, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sÀtt att lÀgga den grunden pÄ. Jag har anvÀnt mig av en jÀmförande metod och utgÄtt ifrÄn Arne NÊss Livsfilosofi och Ekologi, samhÀlle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet mÄste ha en mening och Viljan till mening.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) Àr en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lÀgre livskvalitet Àn andra kroniskt sjuka pÄ grund av att sjukdomen pÄverkar vardagslivet i större utstrÀckning. Vid MS Àr prognosen oviss och symtomen oförutsÀgbara vilket gör det svÄrt att planera vardagen sÄ att tröttheten inte tar över utan energin rÀcker.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det Àr att leva med sjukdomen MS.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad pÄ fem sjÀlvbiografier. Texten analyserades utifrÄn manifest innehÄllsanalys.Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och sjÀlvbild, FörÀndrad vardag, FörÀndrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.  Slutsatser: Att drabbas av MS innebÀr en traumatisk förÀndring som pÄverkar hela livet och som medför att livet mÄste anpassas efter de nya livsvillkoren.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstÄnd som krÀver dialysbehandling. Begreppet hÀlsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, vÀlmÄende och den generella hÀlsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgÄr hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, dÀr data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanstÀllts.

Friluftsliv och naturturism har de senaste Ären vuxit bÄde i volym och breddats nÀr det gÀller aktivitetsutbud. En tydlig trend som Àr pÄ framfart Àr den ökade populariteten vad gÀller de nya spÀnnings- och Àventyrsfyllda aktiviteter och upplevelser i naturen. Evenemanget FjÀllfest som denna uppsats fokuserar pÄ ligger i linje med denna trend. För evenemangsarrangörer Àr det av yttersta vikt att kÀnna till besökarnas förvÀntningar för att pÄ bÀsta sÀtt kunna tillfredstÀlla sina besökare. Denna uppsats vill bidra till kunskap om detta genom att studera besökares förvÀntningar och faktiska upplevelse pÄ evenemang samt undersöka om Älder och kön Àr pÄverkande faktorer pÄ förvÀntningar och upplevelser.

Inledning: Palliativ vÄrd utförs pÄ mÄnga stÀllen inom vÄrden. NÀstan var man Àn jobbar somsjuksköterska stöter man pÄ patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vÄrd Àrlindrande vÄrd i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vÄrd. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rÀttigheten att fÄ en vÀrdig sista tid i livet prioriteras högt.

Att drabbas av gynekologisk cancer Àr chockartat och kvinnor kan kÀnna rÀdsla för att dö och oro inför framtiden. Sjuksköterskor har en viktig roll i vÄrden av cancersjuka mÀnniskor, men upplever sin kunskap begrÀnsad. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av ovarialcancer. Elva artiklar analyserades med manifest innehÄllsananlys, vilket resulterade i sex kategorier: att undvika och förneka sin cancer: att vara tömd pÄ energi men fylld av kÀnslor: att kÀnna sig ensam och övergiven: att kÀnna sig skyldig och vilja vÀrna om nÀrstÄende: att ta emot stöd för att hantera situationen: att existensen utmanas och livet vÀrdesÀtts annorlunda. Resultatet visade att cancerbeskedet skapade kaos.

SvÄrlÀkta bensÄr Àr vanligt förekommande och beror ofta pÄ olika sjukdomstillstÄnd som försÀmrar cirkulationen i benen. Det Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar hela livet och ger begrÀnsningar i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med svÄrlÀkta bensÄr. Tolv kvalitativa studier analyserades med en manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att vara ockuperad av smÀrta dag som natt; att vÀtskande och illaluktande sÄr skapar skam och stress; att vara pÄ vÀg mot stillasittande och social begrÀnsning, att kÀmpa mellan förtvivlan och hopp i en lÄngsam lÀkningsprocess; att kÀnna tillit till vÄrdpersonal. SvÄrlÀkta bensÄr upplevdes begrÀnsande i livet, bÄde socialt och fysiskt.