Sökresultat:
1409 Uppsatser om Liv pć landet - Sida 14 av 94
Logotyp : Att harmonisera logotyp med företagets image
Undersökningens syfte Àr att analysera hur Sverige, svensken och invandraren presenteras i lÀromedel i svenska som andrasprÄk. Dessa lÀroböcker Àr för mÄnga vuxna invandrare en dörr som leder till livet i Sverige dÄ böckerna inte bara ger information om sprÄket utan ocksÄ om svenska traditioner, levnadssÀtt och hur man klarar sig i samhÀllet.I resultatet framgÄr att lÀroböckerna ibland presenterar en stereotyp bild av landet Sverige och dess invÄnare. En del stereotyper kan anses vara positiva men en del Àr relativt negativa vilket ger ett dystert intryck. Vissa generaliseringar förekommer ocksÄ vilket kan vara ett problem dÄ lÀsaren, d.v.s. invandraren fÄr en skev och vinklad bild av verkligheten..
Spel till dans - FrÄn Dansladu till Stockholm Pride
Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..
Spel till dans- FrÄn Dansladu till Stockholm Pride
Uppsatsen handlar om mina erfarenheter av att vara dansmusiker och spelman inom svensk folkmusik idag. Under flera Ärs tid har jag fördjupat mig inom spelmansmusiken och har med tiden kÀnt av ett större behov att spela till dans för att nÄ en djupare i respektive tradition. Med fokus pÄ polskedans ska jag utforska vad jag kan utveckla i mitt fiolspel och samtidigt ta reda pÄ hur dansen tas emot av en ny publik. Metoden kommer vara att dokumentera danspelningar- och kurser pÄ olika platser i landet. Jag kommer ocksÄ att hÄlla egna kurser med danspedagoger med rörliga roller-pedagogik i ett projekt som kallas Queerpolska..
Kommuner och barnfattigdomsforskning : Hur relaterar Sveriges kommuner till nationell barnfattigdomsforskning?
Hur tas barnfattigdomsforskning emot pÄ kommunal nivÄ i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls nÄgot utrymme? Barnfattigdom i Sverige har varit ett mycket debatterat Àmne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet Àr stor vilket innebÀr att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rÀtten till en skÀlig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. DÄ regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom Àr det nu upp till dem att styra upp detta. DÄ det finns en del nationell forskning att tillgÄ i Àmnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjÀlp, frÄgan Àr bara hur kommunerna stÀller sig till barnfattigdomsforskning.
Paradoxen i VÀstafrika : En jÀmförande studie mellan Elfenbenskustens och Ghanas agerande i EPA-förhandlingarna med EU
Varför har Elfenbenskusten och inte Ghana skrivit pÄ ett interimsavtal med EU mellan 2008 och 2013?UtifrÄn ovanstÀllda frÄgestÀllning utreder föreliggande uppsats paradoxen om tvÄ förhÄllandevis lika lÀnder som har agerat olika i förhandlingar med EU om ekonomiska partnerskapsavtal (EPA). FrÄgan besvaras med hjÀlp av förhandlingsteoretiska förklaringar som belyser varför avtal sluts eller ej. För uppsatsen ÀndmÄl sammanfattas dessa som inrikespolitiska, miljömÀssiga och strukturella aspekter. Resultatet visar att inrikespolitiska förÀndringar i Ghana föranledde landets beslut att avstÄ frÄn att underteckna interimsavtal med EU.
Employer branding i Kina : ? Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?
Kurs/nivÄ: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivÄ, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsÀttning för att lyckas Àr att rÀtt personal driver företaget framÄt. VÀsterlÀndska företag upplever att kompetensen Àr svÄr att finna och behÄlla inom kunskapsbaserade tjÀnster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding Àr ett vedertaget begrepp i vÀstvÀrlden som hjÀlper företag att attrahera personal, forskningen Àr inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behÄlla kompetent personal pÄ plats i landet.
Internationellt inköp : SvÄrigheter vid inköp frÄn Kina
Den ökade globaliseringen i dagens samhĂ€lle har lett till att det svenska nĂ€ringslivet samarbetar allt mer med utlĂ€ndska partners för att ta vara pĂ„ de fördelar som uppstĂ„r i och med detta fenomen.Ett av de asiatiska lĂ€nder som haft ökade inköp frĂ„n vĂ€stvĂ€rlden Ă€r Kina. Under början av 1980-talet öppnades landet upp för handel med utlandet och mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska företag startade dĂ„ fabriker i landet eller ingick joint venture med kinesiska företag. Ăn idag Ă€r Kina en stor och vĂ€xande marknad som mĂ„nga vĂ€sterlĂ€ndska företag vill etablera sig pĂ„ för att kunna utnyttja dess lĂ„ga materialkostnader och billiga arbetskraft. Det finns dock inte bara fördelar med att göra inköp frĂ„n denna marknad utan ocksĂ„ en del svĂ„righeter som svenska företag bör vara medvetna om innan de ger sig in pĂ„ den kinesiska marknaden.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilka generella och logistiska svĂ„righeter som finns dĂ„ medelstora svenska industriföretag gör inköp frĂ„n Kina.Vi har i denna uppsats anvĂ€nt oss av en kvalitativ forskningsmetod dĂ„ vi gjort ingĂ„ende intervjuer med tre olika företag som gör inköp i Kina, dessa Ă€r: Industri AB, Aluminium AB och Metall AB. Vi har anvĂ€nt oss av ett deduktivt angreppssĂ€tt dĂ€r vi har utgĂ„tt frĂ„n olika teorier som vi sedan jĂ€mfört med vĂ„r empiri för att hitta skillnader eller likheter dem emellan.I teorin har vi utgĂ„tt frĂ„n en modell som behandlar olika svĂ„righeter som kan uppstĂ„ i samband med inköp frĂ„n utlandet.
Polsk-svensk ordlista med finans- och bankterminologi
Sedan kommunismens fall i Polen har utvecklingen i landet gĂ„tt mycket fort. Med övergĂ„ngen till en marknadsekonomi följde en vĂ„g av nystartade företag. Ăven utlĂ€ndska aktörer har varit ivriga att investera i Polen, inte minst svenska företag. Drygt 15 Ă„r efter kommunismens fall har landet utvecklats till att bli en fullgod partner i den europeiska gemenskapen och utbytet mellan Polen och andra lĂ€nder, dĂ€ribland Sverige, har blivit Ă€nnu viktigare. Det svensk-polska utbytet har i allmĂ€nhet men speciellt pĂ„ det ekonomiska planet aktualiserat behovet av en ekonomisk fackordordbok mellan svenska och polska.
Konflikter mellan allemansrÀtten, renskötselrÀtt och markÀgarens ÀganderÀtt
AllemansrÀtten Àr vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det Àr dÀrför svÄrt att utlÀsa vad som Àr tillÄtet genom att enbart lÀsa lagstiftning. FrÀmst regleras allemansrÀtten genom sedvanerÀtt vilken kan skilja sig nÄgot beroende pÄ var i landet man befinner sig. AllemansrÀtten medför inte bara rÀttigheter för utövaren utan ocksÄ faktiska skyldigheter att förhÄlla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrÀttens olika rÀttigheter och skyldigheter, vad renskötselrÀtt innebÀr och ifall det uppstÄr nÄgra problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markÀgaren har för begrÀnsningar i sin ÀganderÀtt och skyldigheter gentemot bÄde allemansrÀtten och renskötselrÀtten..
Ensamkommande flyktingbarns sociala behov : En kvalitativ studie om professionella aktörers förestÀllningar om ensamkommande flyktingbarns sociala behov och möjligheten att tillfredsstÀlla dessa behov samt de professionellas kamp med att upprÀtthÄlla bala
Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.
Svensk Kinamat : Export av svenska livsmedel till Kina
Som en följd utav den vÀxande efterfrÄgan för importerade livsmedel i Kina, finns det idag ett par svenska livsmedelsföretag som exporterar svenska livsmedel till Kina. Den stÀndigt vÀxande ekonomin i Kina har skapat nya konsumentbehov och öppnat nya möjligheter för utlÀndska företag att sÀlja sina inhemska produkter till landet med en enormt vÀxande marknad.Enligt en fÀrsk amerikansk rapport har den ekonomiska tillvÀxten i Kina bidragit till en vÀxande medelsklass som efterfrÄgar sÀkrare och naturligare kvalitets produkter. I rapporten framgÄr att med en vÀxande medelklass i landet har mÀnniskor blivit mer mÄna om att köpa utlÀndska livsmedel. Detta pga. ett antal tidigare livsmedelsskandaler, som orsakat förödande konsekvenser för befolkningen.
HollÀndska sjukan En litteraturstudie om effekterna av hollÀndska sjukan pÄ Botswanas textil- och boskapsindustri.
Botswanas ekonomiska tillvÀxt utgör ett sÀllsynt exempel pÄ ett afrikanskt land som har lyckats anvÀnda sina naturtillgÄngar till att driva pÄ en ekonomisk utveckling och samtidigt minimerat effekterna av den sÄ kallade HollÀndska sjukan (HS). HS Àr ett ekonomiskt fenomen som gÄr ut pÄ att en vÀxande sektor som baseras pÄ naturtillgÄngar skadar landets tillverkningssektor och leder dÀrmed till en indirekt de-industrialisering. Botswanas diamantindustri stÄr för drygt 35% av BNP:n och hela 75% av exportintÀkterna vilket gör att landet har en mineralbaserad ekonomi. Detta faktum har gjort landet vÀldigt intressant för forskning. Aktuell forskning har med hjÀlp av ekonometriska metoder visat att landets tillverkningssektor har undvikit eller drabbats minimalt av de effekter som HS utgör.
Hur förvaltas löntagarfondspengarna? : En komparativ studie mellan AllmÀnna arvsfonden och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
Löntagarfonderna inrÀttades 1983 av den socialdemokratiska regeringen för att jÀmna ut löneskillnader i landet. Den borgerliga regeringen avvecklade löntagarfonderna under 1993. Fondpengarna anvÀndes delvis till att grunda stiftelser. Dessa stiftelser har fÄtt kritik för oegentligheter och otydliga regelverk. En rapport med rekommendationer för att ÄtgÀrda problemen avslogs av Riksdagen 2001.
Abstrakta kursmÄl och garanterad likvÀrdighet
Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lÀrare i samhÀllskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lÀrarna anser om det friutrymme som den mÄl- och resultatstyrda skolans kursmÄl i samhÀllskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att stÀlla det faktum att kursmÄlen i samhÀllskunskap Àr abstrakta och dÀrmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvÀrdighet enligt lÀroplanen skall kunna garanteras över hela landet. UtifrÄn intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssÀtt, Äsikter och uppfattningar om kursmÄl, friutrymmet och likvÀrdighet skiljer sig Ät mellan lÀrare och skolor. Med hjÀlp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvÀrdighet kan vara problematisk att uppnÄ i en decentraliserat styrd skolverksamhet..
Att undervisa romska elever
Sedan Är 2000 Àr romer tillsammans med fyra andra grupper erkÀnda som etniska minoriteter i Sverige, vilket fÄtt konsekvenser bland annat för modersmÄlsundervisningen i skolorna runt om i landet. Genom examensarbetets intervjuer framkom att det finns en paradox kring bevarandet av kulturell sÀrart och samtidig integration, dÀr skolans personal stÀller sig frÄgande till hur man ska möta en frÀmmande tradition. Trots preciseringen av alla varianter av romani chib som etniska minoritetssprÄk visar sig flera informanter ha en oklar bild av skillnaderna mellan de olika sprÄken, vilket leder till att den garanti som finns för att romska elever ska fÄ undervisning pÄ rÀtt variant inte uppfylls..