Jane Austen är en av 1800-talets mest lästa författare och har vunnit stor popularitet tack vare sina ingående och humoristiska porträtt av det engelska samhället. Just hennes livliga beskrivningar av livet på den engelska landsbygden runt år 1800 kryddade med en satirisk underton gör Austens romaner intressanta objekt för litteraturanalys. Trots att hennes texter är fast rotade i sin tid tycks de aldrig bli omoderna, vilket beror på att människor nu som då brottas med liknande problem och ställningstaganden. 200 år senare tvingas vi fortfarande fatta livsavgörande beslut som rör kärlek, pengar och status. En av hennes mest kända verk - Sense and Sensibility - publicerades 1811 och är en klassisk Austenroman som tar upp just problematiken kring dessa teman.

Syftet med vår undersökning är att se till hur pedagoger resonerar kring och definierar läs-och skrivsvårigheter samt begreppet integrering för att därigenom se till de didaktiska val som pedagogerna gör vid Litteraturundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Metoden vi valt för att undersöka om och i så fall hur lärare anpassar och fokuserar Litteraturundervisningen är kvalitativa intervjuer. Två av våra informanter är lärare i svenska, en är specialpedagog och en är speciallärare. Resultatet visade att företeelsen läs- och skrivsvårigheter och integreringsbegreppet tolkas på skilda vis beroende på lärarens egna erfarenheter, övertygelser och subjektiva tolkningar. Resonemangen kring läs- och skrivsvårigheter samt integrering kom att utgöra en fingervisning för vilka didaktiska val pedagogerna gjorde i sin undervisning och hur den egna organisationen var utformad.

Syftet med denna studie är att studera i vilket syfte lärare använder bänkboken/friläsningsboken i undervisningen i svenskämnet i grundsskolans senare år. Studien bygger på intervjuer med fem lärare som arbetar i grundsskolans senare år. Resultatet från dessa intervjuer har sammanställts och presenteras med styrdokukument och tidigare forskning som lyfts i denna studie..

 I uppsatsen analyseras Jack Kerouacs roman På väg utifrån fem grundteman; Att vara på väg; om resandets funktioner, Avvikelse från samhället, Idolisering och inflytande, Genus och kvinnosyn och Etnicitet. Analysen följs sedan av ett förslag på hur man i klassrummet kan behandla dessa delar av Kerouacs roman. Utöver detta innehåller uppsatsen ett avsnitt där litteraturens roll och funktion i skolan behandlas  och ett avsnitt som behandlar vikten av en dynamisk Litteraturundervisning. .

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Defrågeställningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört Litteraturundervisningens karaktär, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat två svensklärare på grundskolan och fyra elever. Resultaten från intervjuerna har sammanställts och analyserats med utgångspunkt både i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

Enligt Skolverkets kommentarmaterial till kursplanen i svenska i Lgr 11, är betydelsen av det så kallade ?vidgade textbegreppet? fortfarande viktigt i svenskundervisningen, trots att begreppet i sig inte används längre. Betyder det att olika slags medier är vanligt förekommande i svenskundervisningen, och särskilt i Litteraturundervisningen?Den här uppsatsen behandlar omständigheterna kring de textmedier som man väljer i Litteraturundervisningen och ämnar besvara följande frågor:? Vilka begrepp och uttryck nämns i kursplanen i svenska i Lgr 11 och hur används de?? Vilken betydelse lägger en svensklärare i dessa begrepp och uttryck och hur används de generellt?En analys av kursplanen i svenska, fokuserad på begreppsanvändning i anknytning till Litteraturundervisning, lägger grunden som sedan byggs vidare på med en undersökning av en yrkesverksam svensklärare och hennes elever, samt en utforskning av hur utvalda begrepp används utanför skolans värld.Forskningen visar att det sätt begrepp används på i kursplanen gör det svårt för multimodala texter att ta plats i svenskundervisningen, trots påståendet att ?det vidgade textbegreppets? innebörd fortfarande är viktigt. Men studien visar också att det finns fler faktorer än bara kursplanen som influerar vilka texter som väljs ut till att användas i klassrummet.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur Litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur..

Studiens syfte är att undersöka vilken svensk skönlitteratur som används i svenskundervisningen på gymnasiet. Undersökningen belyser Litteraturundervisning på gymnasiet med koppling till ett litterärt svenskt kulturarv. Den empiriska undersökningen grundar sig på en enkätundersökning med svensklärare på gymnasiet och på en jämförelse med sexton utvalda antologier för gymnasiet. I enkätundersökningen deltog lärare från tio olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att det först och främst är elevernas intressen som styr lärarnas val av skönlitteratur.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks hur skönlitteraturen används i svenskundervisningen, både ur ett historiskt perspektiv och enligt dagens forskning i klassrumspraktik. Den stora frågan är varför man läser skönlitteratur i skolan.De historiska legitimeringarna för läsning av skönlitteratur har visat sig vara relativt få och okomplicerade i jämförelse med dagens. Under svenskämnets första hundra år läste man i princip skönlitteratur av ett enda skäl ? att fostra eleverna in i en gemensam kulturell bildning. Det kulturarv som skulle föras vidare till nästkommande generation bestod av en enhetlig litterär kanon av de mest framstående svenska och västerländska författarna.

Studiens syfte är att leda i bevis att det kan vara svårt att nå upp till de uppsatta utbildningspolitiska målen om jämställdhet i Litteraturundervisningen för gymnasiet. Analysen belyser om målen överensstämmer med den samhällsstruktur vi befinner oss i och om Litteraturundervisningen är förenlig med jämställdhetsmålen. Den pedagogik som syns och planeras i undervisning och den pedagogik som inte syns men finns runt om oss i vardagslivet urskiljer vad som påverkar oss att hålla på könstraditioner. Undersökningen grundar sig på en tolkningsmetod där översättningen av händelseförlopp, handlanden och texter är av betydelse. Resultatet visar att ett vanemässigt tänkande och vår objektiva syn på omvärlden kan göra det svårt att nå upp till jämställdhetsmålen i Litteraturundervisningen..

Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, Litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar..

This essay shows how teachers adjust the literature studies in the mother tongue subject to their different classes in upper secondary school.The study is based on interviews with two teachers and an analysis of two different school-books. The conclusion is that the subject of literary education in the vocational programs is a pragmatic subject with focus on the pupils? needs and skills, and the subject in the theoretical programs has more focus on mediation of a literary heritage..

Article 4.1(h) in the Rome I regulation establishes which law that will be applicable on contracts concerning financial instruments concluded in multilateral systems. The main problem is that most contracts concluded within these systems have standard clauses which contain a clause on the applicable law. If this is the case, Article 3.1 in the Rome I Regulation is applicable instead. This problem makes it difficult to find a need for article 4.1(h) if it will only be applicable in exceptional cases. However, the legal position on this matter is still unclear since the Rome I Regulation has just been put into force.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.