Bakgrund: Varje kvart drabbas någon av en hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt är en stark känslomässig upplevelse. Oro och nedstämdhet är en vanlig reaktion som kan hålla i sig långt efter hjärtinfarkten. Det finns få studier gjorda på mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Psykisk sjukdom tros ha funnits i alla tider och påverkan på familjen är stor, inte minst för barnen. Det finns lagar som betonar att anställda inom hälso- och sjukvård ska se till barnets bästa. Trots detta var det svårt att få fram uppgifter om antal barn i Sverige som växer upp med psykiskt sjuk förälder. Enligt kartläggningar gjorda av Socialstyrelsen uppskattas det att mellan 20-40 % av vuxenpsykiatrins patienter har minderåriga barn.Syfte: Att få kunskap om barns upplevelse av att växa upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga originalartiklar. Texten analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex olika kategorier.

Parkinsons sjukdom är ett kroniskt sjukdomstillstånd och drabbar med åren allt fler människor världen över. Följderna av detta innebär en påverkan på livskvaliteten för den drabbade, men tillståndet påverkar även direkt närstående som får en försämrad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara närstående till personer med Parkinsons sjukdom. Tio vetenskapliga artiklar blev utvalda vid en litteratursökning och dessa analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Analysen resulterade i sex slutkategorier: att känna brist på information och stöd från vårdpersonal och familj; att känna begränsningar i det sociala livet; att förändringar bidrar till omförhandlingar i relationen; att ha känslor av oro, rädsla och sorg; att känna fysiska och psykiska påfrestningar och vikten av att tillgodose egna behov; att känna gemenskap och jämföra sig med andra i samma situation.

The purpose of this examination paper was to investigate relatives to stroke patients, their experiences and needs..

BakgrundEtt flertal studier har visat att hot och våld mot ambulanspersonal är vanligt förekommande. Tidigare studier inom ambulanssjukvård har tydligt beskrivit metoder som ambulanspersonal kunnat använda sig av för att minska risken för att drabbas av våld. Trots detta har ambulanspersonal uppgett att de inte haft tillräcklig utbildning inom hot och våld. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa viktiga faktorer för uppkomst av hot och våld inom ambulanssjukvård samt dess konsekvenser. MetodNio kvantitativa artiklar analyserades och sammanställdes till en systematisk litteraturstudie.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse sociala aktiviteter har för äldre människor.Metod: En litteraturstudie av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna artiklarna bygger på har ett urval av socialt aktiva äldre deltagare med fokus på sociala aktiviteter ur ett deltagarperspektiv. I dataanalysen användes kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sociala relationer, vidgade vyer, meningsfullhet, tillhörighet, delaktighet, sociala rutiner, livsberikande, tillföra något till andra, personlig utveckling och välbefinnande.Slutsats: Sociala aktiviteter var betydelsefulla för deltagarna i studierna som utgör underlag för den här studien. De bidrog till sociala relationer och välbefinnande..

Stroke är en av våra stora folksjukdomar som drabbar cirka 30 000 människor varje år.Strokedrabbade patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskanhar en central roll i omvårdnaden. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap ompatienters upplevelse av att drabbas av stroke. Syftet med denna studie är att beskrivapatienters upplevelse av stroke. Metoden som använts är en litteraturstudie där trettonkvalitativa artiklar analyserats. Tre olika huvudteman framkom ur analysen: upplevelse avförändringar efter stroke, Strategier för att hantera den nya situationen och upplevelse avmötet med sjukvården.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vad det är som händer med individen under och efter mobbningen och den kränkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den kränkande behandlingen pågår? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och även studerat referenslistor på artiklar, avhandlingar och böcker som rör ämnet vi valt. Utifrån det resultat vi fått fram är konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den kränkande behandlingen negativ. Individerna såg sig själva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, låg självkänsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

HIV, Hepatit B och C är förekommande i hela världen. Globalt är antalet HIV smittade cirka 40 miljoner medan 350 miljoner lever med kronisk Hepatit B och 170 miljoner är smittade med Hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om kunskap förändrar attityder hos sjukvårdspersonal gentemot patienter med kronisk blodsmitta. Litteraturstudien baseras på 10 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultatet av artiklarna mynnade ut i fyra teman; kunskap och attityd, kunskap och rädsla, kunskap och viljan att vårda samt kunskap och basala hygienrutiner.

Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till sjukvården. Smärta är ett symptom vid många sjukdomar och påverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smärta är högst subjektiv och det finns en mängd olika faktorer som kan påverka smärtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. Smärta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.

Intresset för komplementära smärtlindringsmetoder växer, både hos sjukvårdspersonal och hos patienter. Idag finns det en stark trend mot mer skonsamma alternativa behandlingsmetoder, framförallt vid kroniska sjukdomar där allvarliga biverkningar av konventionell läkemedelsterapi är stor. Syftet med studien var att undersöka vilka smärtlindringsmetoder som sjuksköterskan kan använda sig av inom palliativ vård och dess effekter. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. Resultatet gav flera olika behandlingsmetoder som kategoriserades under tre rubriker: distansbehandlingar, manuella behandlingar samt fysikaliska behandlingar.

AbstraktBakgrund: En viktig förutsättning för att man ska hålla sig frisk är att kroppen tillförs de ämne som är nödvändiga för att cellerna ska kunna fungera. Vätska och näring i tillräcklig mängd är en grundläggande mänsklig rättighet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån litteratur beskriva nutritionens betydelse för trycksårsprevention och sårläkning hos äldre personer, som vistas inom olika vårdinrättningar inom landsting och kommun.Metod: En litteraturstudie som baserades på 12 vetenskaplig artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att personer som drabbas av trycksår hade större behov av energi och näringsämnen till läkningsprocessen och behovet av näring och energi ökade med sårets svårighetsgrad. God nutrition främjade sårläkningen och förebyggde att fler trycksår uppstod.  Även tillskott av näringstillskott utöver den vanliga kosten förebyggde uppkom av nya trycksår och påskyndade sårläkningen hos de äldre personerna.

Bakgrund: Varje år insjuknar ungefär 7000 personer i bröstcancer i Sverige, vilket innebär att 15-20 kvinnor om dagen får en bröstcancerdiagnos och att var tionde kvinna utvecklar bröstcancer under sin livstid. Mötena mellan dessa kvinnor och sjuksköterskan blir viktiga för upplevelsen av hela sjukdomsförloppet. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som lever med bröstcancer upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie som baserades på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar, där elva artiklar har kvalitetsgranskats och analyserat. Resultat: Resultatet visade att bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde trygghet, stöd och att de blev sedda, vilket kategoriserades som vårdande möten.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.