Syftet med vÄr studie Àr att undersöka manliga elevers och studie ? och yrkesvÀgledares uppfattning om anledningar till och orsaker kring det lÄga antalet manliga sökande till Barn ? och fritidsprogrammet. Inför vÄr studie funderade vi pÄ olika metoder men valde att göra intervjuer med sju pojkar som gÄr pÄ Barn- och fritidsprogrammet och med fyra studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika högstadieskolor. Vi gjorde Àven en litteraturstudie för att se vad som tidigare skrivits i Àmnet. Genom sammanstÀllande av intervjuerna och vÄr litteraturstudie har vi försökt beskriva vilka anledningar och orsaker det finns till att antalet manliga sökande till Barn- och fritidsprogrammet Àr sÄ fÄ. Sammanfattningsvis tyder resultaten pÄ att pojkarna upplever den information de fÄr angÄende sitt gymnasieval som bristfÀllig. VÄr reflektion kring detta slutar vid frÄgan; kan ungdomarna ta till sig den information de fÄr? Vidare kan vi konstatera att vÄra intervjupersoner tycker att ett namnbyte och en tydligare struktur pÄ programmet Àr att föredra..

Frakturer Àr nÄgot som drabbar mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre mÀnniskor, men det finns fÄ vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smÀrta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av smÀrta relaterat till frakturer utifrÄn frÄgestÀll-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmÀrta: hur be-skriver personer sitt uthÀrdande: hur beskriver personer sina kÀnslor inför framtiden. Med akut smÀrta menar vi i denna studie inte bara den smÀrta som uppstÄr vid skadetillfÀllet utan Àven den frakturrelaterade smÀrtan under lÀkningsprocessen som kan vara upp till sex mÄnader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analy-sen resulterade i Ätta kategorier: att vara rÀdd för att fÄ mer ont vid rörelse: att kÀnna sig maktlös och sÄrbar nÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig: att vakna av smÀrtan: att stÄ ut utan tillrÀcklig smÀrtlindring: att försöka koncentrera sig pÄ nÄgot annat för att fÄ lindring: att vara rÀdd att inte bli trodd: att kÀnna oro för att smÀrtorna blir bestÄende: att vara rÀdd för att inte överleva men ÀndÄ kÀmpa.

Frakturer Àr nÄgot som drabbar mÄnga mÀnniskor, i synnerhet Àldre mÀnniskor, men det finns fÄ vetenskapliga studier som beskriver deras upplevelse av smÀrta i samband med frakturer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av smÀrta relaterat till frakturer utifrÄn frÄgestÀll-ningarna: hur upplever personer en akut fraktursmÀrta: hur be-skriver personer sitt uthÀrdande: hur beskriver personer sina kÀnslor inför framtiden. Med akut smÀrta menar vi i denna studie inte bara den smÀrta som uppstÄr vid skadetillfÀllet utan Àven den frakturrelaterade smÀrtan under lÀkningsprocessen som kan vara upp till sex mÄnader. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analy-sen resulterade i Ätta kategorier: att vara rÀdd för att fÄ mer ont vid rörelse: att kÀnna sig maktlös och sÄrbar nÀr smÀrtan Àr outhÀrdlig: att vakna av smÀrtan: att stÄ ut utan tillrÀcklig smÀrtlindring: att försöka koncentrera sig pÄ nÄgot annat för att fÄ lindring: att vara rÀdd att inte bli trodd: att kÀnna oro för att smÀrtorna blir bestÄende: att vara rÀdd för att inte överleva men ÀndÄ kÀmpa.

Bakgrund: Prostatacancer Àr Sveriges vanligaste cancersjukdom, ungefÀr sju tusen mÀn behandlas varje Är inom slutenvÄrden. Ett dÄligt bemötande frÄn sjukvÄrden kan pÄverka behandlingsresultatet. Varje man mÄste bemötas efter sin upplevelse, dÀrför Àr det viktigt att vara lyhörd för mannens upplevelse av sin vardag. Olika behandlingsalternativ kan ge olika biverkningar, vilket kan leda till konsekvenser i mannens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att belysa mÀns upplevelser av vardagen efter pÄbörjad behandling vid prostatacancer.

Bakgrund: Det finns en tid av vÀntan före döden. För att kunna vÀnta pÄ döden krÀvs det frÄn individen en acceptans och medvetenhet kring att man ska dö.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av vÀntan nÀr de befinner sig i ett palliativt skede.Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tre biografier, Den utmÀtta tiden, Tisdagarna med Morrie och Ro utan Äror. En teoristyrd analys utifrÄn de sex S:n, samt en systematisk textkondensering anvÀndes.Resultat: I analysen framkom tvÄ teman: Viktiga inslag i vÀntan pÄ döden och Reflektioner kring liv och död. Det framkom att vÀntan Àr en process med fyra stadier: Acceptans, VÀntan pÄ sjukdomens vÀg, Förberedande inför döden och NÀr bara vÀntan finns kvar. De tvÄ teman finns genomgÄende i de tre första stadierna.Diskussion: I diskussionen speglas resultatet mot bakgrunden och egna reflektioner pÄtalas.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensÄr har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvÄrdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; SÄrbehandling, den bakomliggande orsaken till sÄret, lÀkandet, livsstil, smÀrta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensÄrspatienter har liten förstÄelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de fÄr vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbÀttra lÀkandet. Huvudresultatet visade Àven att dessa patienter har svÄrt att kÀnna delaktighet i sina behandlingar, utan istÀllet lÀgger över allt ansvar pÄ sjuksköterskorna.

Syftet med denna studie har varit att underso?ka huruvida Apple, ett av va?rldens sto?rsta varuma?rken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. Fo?r att genomfo?ra den tva?rkulturella studien anva?ndes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Tva? niva?er anva?ndes fo?r att analysera materialet, fo?rst ett makroperspektiv o?ver samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv o?ver de a?tta filmer som hade en motsvarighet i respektive land.

Stroke Àr en neurologisk sjukdom som medför svÄra konsekvenser bÄde för personen som genomgÄtt stroke och för dennes nÀrstÄende. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som genomgÄtt stroke innebÀr stora förÀndringar i livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person som genomgÄtt stroke. Fjorton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier: förlust av det liv som en gÄng varit; behoven hos personen som genomgÄtt stroke kommer i första hand; osÀkerhet inför framtiden; en kamp för att hantera situationen samt trots allt ser framtiden ljus ut. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄende och dennes behov nÀr en familjemedlem genomgÄtt stroke.

Ett av de största hÀlsoproblemen i vÄr tid Àr rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svÄrt att sluta. Syftet med litteraturstudien Àr att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvÀnjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som anvÀnts Àr en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstÀmde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades.

Handhygien Àr en grundlÀggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vÄrdrelaterade infektioner och Àr ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vÄrdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gÀllande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom omrÄdet. Resultat: VÄrdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter Àn före patientvÄrd. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten.

I takt med den teknologiska utveckling och globalisering som framskridit de senaste Ären, har det blivit allt viktigare att kunna fatta rÀtt beslut utifrÄn data som finns till-gÀnglig. För att kunna fatta rÀtt beslut Àr det betydelsefullt att data Àr i rÀtt form och erhÄlls i rÀtt tid. Som stöd för detta kan beslutstödssystem anvÀndas, vilken möjliggör att anvÀndare kan utföra analyser.Att införa ett datalager Àr en tidskrÀvande och kostsam process. Enligt Butler och Sammon (2000) Àr det endast 50 % av datalagerprojekten som blir framgÄngsrika. Forskare har identifierat ett antal faktorer som bör tas i akt för att undvika misslycka-de projekt.Detta examensarbete syftar till att göra en sammanstÀllning av de framgÄngsfaktorer som forskare identifierat.

Kultur Àr nÄgot som utvecklas över tid och skapas av vÀrderingar, tro och normer. Den inverkar pÄ en individs uppfattningar, attityder och livsval. DÄ en mÀnniska blir patient kommer kulturen utöva inflytande pÄ dess beteende och tankar, vilket sjuksköterskor mÄste ha kunskap om och respekt för. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser, erfarenheter ochattityder i samband med att de vÄrdar patienter med annan kulturell bakgrund Àn den egna. Metoden var en litteraturstudie med en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr elva vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Handen har en vÀldigt stor betydelse i mÀnniskans liv. Med handen utför vi mÄnga olika slags viktiga sysslor. Vi Àter, duschar och klÀr pÄ oss med hjÀlp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hÀlsar pÄ andra och kramar de som stÄr oss nÀra med hjÀlp av handen.

Palliativ vÄrd betyder att en mÀnniska inte lÀngre vÄrdas för att botas utan istÀllet vÄrdas för att fÄ ett sÄ bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vÄrd, inklusive den palliativa vÄrden av barn, stÄr patienten och dennes nÀrstÄende inför en svÄr tid med mÄnga utmaningar och motgÄngar. MÄnga funderingar framkommer dÄ de nÀrstÄende mÄnga gÄnger ej besitter likvÀrdig facklig kunskap om medicin och omvÄrdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstÄr blir svÄrhanterliga för den drabbade patienten och dess förÀldrar nÀr kommunikationen brister med vÄrdpersonalen. För vÄrdpersonalen förekommer mÄnga laddade möten med patient, förÀldrar och nÀrstÄende dÄ vÄrdpersonalens kommunikationsförmÄga utsÀtts för hÄrda prövningar.Syftet Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vÄrd.Examensarbetet Àr en litteraturstudie baserad pÄ Ätta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en ocksÄ delvis anvÀnde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad förÀldrar upplever som viktigt vad gÀller kommunikationen mellan dem och vÄrdpersonalen angÄende vÄrden av patienten, det vill sÀga det sjuka barnet.