Över 80 procent av världens befolkning drabbas någon gång i livet av ryggsmärta. Människor som lever med ryggsmärta kan drabbas av sänkt livskvalitet, smärta ångest och sömnproblematik. Massage är en alternativ behandlingsmetod som påverkar kroppen på flera sätt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage påverkar patienter med ryggsmärta. Metoden var en litteraturstudie.

Delirium är vanligt bland äldre personer som vårdas på sjukhus. Att drabbas av delirium har ofta konsekvenser. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av delirium. Åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre slutkategorier, att befinna sig i en skrämmande värld mellan dröm och verklighet, att känna sig som en outsider och få sin verklighet ifrågasatt, att finna trygghet i bekräftande relationer. Resultatet visade att många hade upplevet någon form av rädsla under deliriet och att allt det som upplevdes under deliriet kändes verkligt just då.

Felmedicineringar inom somatisk slutenvård är ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Läkemedelsbehandling är en central del av modern sjukvård och ett viktigt ansvarsområde för sjuksköterskan. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar patientsäkerheten vid sjuksköterskans läkemedelshantering inom somatisk slutenvård. Sjuksköterskans arbetsmiljö kan på olika sätt antingen medverka till eller motverka patientsäkerheten vid läkemedelhantering då många faktorer interagerar i denna komplexa miljö och process. Denna litteraturstudie är deskriptiv med en systematisk ansats med avsikt att sammanställa och lokalisera aktuell forskning. Via databassökningar på PubMed och CHINAL har relevanta artiklar identifierats. Resultatet, som baseras på tio vetenskapliga studier visar hur dynamisk och multifaktoriell sjuksköterskans arbetsmiljö är, och hur detta kan påverka patientsäkerheten vid läkemedelshanteringen.

SammanfattningSyftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slutskede och deras närstående, hur sjuksköterskan påverkas i dessa situationer samt hur sjuksköterskan hanterar detta. Författarna ville också undersöka vilket stöd sjuksköterskan får i dessa situationer. Studien utfördes som en beskrivande litteraturstudie och totalt inkluderades 15 artiklar. Huvudresultatet visade att sjuksköterskor upplevde tidsbrist i samband med vård i livets slutskede samt oro för patienten och dennes närstående. Väntade dödsfall var lättare att hantera jämfört med oväntade och plötsliga dödsfall.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete då de mister en förälder och att barnen inte får bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet får bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte är att beskriva barns upplevelser av att förlora en förälder. Studien är en litteraturstudie gjord på två böcker där barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förälder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehållsanalys.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Det är allt vanligare att personer som överlevt hjärtstopp eller har allvarlig hjärtsvikt behandlas med en implanterad defibrillator. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med en implanterad defibrillator. Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: att känna rädsla för att få en strömstöt eller för att dö; att känna sig begränsad av ICD:n; att känna sig förändrad; att tvingas anpassa sitt liv; att sakna information och känna behov av stöd; att känna sig tacksam och trygg med ICD:n. Resultatet visar att det till stor del är osäkerheten och rädslan för att få en strömstöt som gör att personer med ICD känner att de själva begränsas och att livet förändras.

Bakgrund: Sveriges största folkhälsoproblem idag är hjärt- kärlsjukdomar och den vanligaste orsaken till att personer uppsöker akutsjukvård. Att drabbas av hjärt- kärlsjukdom innebär ett lidande och en livsstilsförändring för den drabbade. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad som kan påverka en patient till förändrad livsstil efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie gjordes utifrån 8 stycken artiklar där författarna inspirerades av Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i 4 kategorier sjukdomsinsikt, informationskällor, socialt stöd och professionellt stöd.

Bakgrund:Tidigare forskning visade att anhöriga till personer som undergår hemodialysbehandling går igenom en svår tid. Syfte:Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser i samband med hemodialysbehndling Metod:En systematisk litteraturstudie genomfördes på tio kvalitativa studier. Dessa analyserades enligt Evans (2002) beskrivande modell. Resultat:Analysen av materialet resulterade i att fem teman med tolv tillhörande subteman, där patienternas upplevelser i samband med hemodilalysbehandlingen framkom. Slutsats:Resultatet beskriver patienternas upplevelser och problem på olika sätt.

Antalet personer som överlever hjärtstopp har ökat tack vare snabbare och förbättrade insatser. Dessa överlevare möter en värld där förutsättningarna förändrats. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av hjärtstopp och återupplivning. Litteraturstudien baserades på elva vetenskapliga artiklar som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier: att känna ny förståelse; att vara förändrad; att se livet och omvärlden som osammanhängande; att hantera hotet och ovissheten och att ha minnen av att vara död.

Idag lever omkring 34 miljoner människor i världen med HIV. Smittskyddslagar och riktlinjer om lika behandling har tagits fram, trots detta behandlas denna patientgrupp annorlunda. Syftet med litteraturstudien var att beskriva bemötandet av patienter som lever med HIV/AIDS med två frågeställningar, den ena utifrån patienters perspektiv och den andra utifrån sjuksköterskors. Studien gjordes som en integrativ översikt där kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. I resultatet presenterades två matriser innehållande begreppen; blir respekterade, bildar relationer, blir inte respekterade och blir bortprioriterade, samt; respekterar patienten, respekterar inte patienten, berör patienten, visar empati och känner rädsla.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvårdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan på bästa sätt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna på engelska. De granskades med hjälp av granskningsmallar.

Psykisk ohälsa är fortfarande något som det inte pratas öppet om i vårt samhälle. Vi tyckte därför det var angeläget att belysa upplevelsen av att leva med en person som har psykisk ohälsa, vilket är syftet i vår litteraturstudie. Sammanfattningsvis framgår det av resultatet att närstående gick igenom en sorgeprocess när någon som stod dem nära drabbades av psykisk ohälsa. Sorgen handlade mycket om alla de förluster som allvarlig sjukdom alltid innebär. Det framkom även att känslor av ilska och skuld var en del av upplevelsen.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.