Syftet med denna uppsats är att undersöka användningen av konstverk inom svenskämnet. Syftet är även att ta reda på hur man kan använda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan använda konst som redskap för att utveckla språket. Nio lärare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkät som behandlar ämnet konstverk i svenskundervisningen. Lärarna undervisar i svenska och/eller svenska som andraspråk samt andra ämnen. I uppsatsen redovisas även en läromedelsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares föreställningar om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar läroboken i undervisningen i såväl Sverige som Norge men graden av läroboksanvändning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. Några av dessa är undervisningsämnets struktur, lärobokens status och lärarens individuella lärarstil. Fyra yrkesverksamma lärare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhåller sig till läroboksanvändning. Det tyngst vägande skälet mot att använda läroboken är att färdigproducerat material upplevs hämma kreativiteten.

Syftet med denna studie är att undersöka svensklärares föreställningar om lärobokens roll i svenskundervisningen på gymnasieskolan. Enligt tidigare forskning dominerar läroboken i undervisningen i såväl Sverige som Norge men graden av läroboksanvändning kan vara kopplad till en rad olika faktorer. Några av dessa är undervisningsämnets struktur, lärobokens status och lärarens individuella lärarstil. Fyra yrkesverksamma lärare har intervjuats om hur de i sitt arbete förhåller sig till läroboksanvändning. Det tyngst vägande skälet mot att använda läroboken är att färdigproducerat material upplevs hämma kreativiteten.

Uppsatsen studerar hur utanförskapet manifesteras i Stina Aronssons roman Den fjärde vägen och Elsa Forsgrens novell ?Mörker? i Resa mellan ensamheter, bägge utgivna 1950. Dessa litterära texter skildrar kvinnor och kvinnoliv i samma litterära landskap, ett imaginärt men ändå väldefinierat Norrbotten/Tornedalen. Ur ett postkolonialt och intersektionellt perspektiv belyser jag hur författarna använder ålderdom, blindhet, genus, den sociala och tornedalska tillhörigheten, språket, namnen, tystnaden och vreden för att framhäva maktlösheten, klyvnaden och utanförskapet i de kvinnliga huvudpersonernas liv. I berättelserna finns även motberättelser där ovan nämnda motiv skapar motstånd mot centralmakten och de manliga maktstrukturerna i samhället.

Denna studie genomfördes på gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlärares grundläggande ställningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. Två huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlärare balansen mellan konstnärliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlärare balansen mellan lärares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till självständigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlärare.

SammandragSyftet med uppsatsen är att studera vilken syn fyra lärare, verksamma inom olika skolområden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhälle. Mina frågeställningar riktar sig till gymnasielärare som är inbegripna i distansutbildning i utlandet på ett eller annat sätt och behandlar frågorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som står omnämnt i Lpf 94? Påverkas det skönlitterära kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utländska kontext eleverna befinner sig i samt hur stärker fyra lärare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?Utifrån en enkätundersökning med de fyra lärarna visar det sig att kulturarvet är ett mångtydigt begrepp som kan innefatta allt från estetiska konstarter till en mer antropologisk syn där kultur är allt vi gör och tänker. Det skönlitterära kulturarv som de fyra lärarna presenterar är nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. Lärarna har olika uppfattningar om huruvida hänsyn skall tas till den utländska kontext som svenska elever som studerar på distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken är den internationaliserade skolmiljön främst märkbar i svenska skolan i utlandet.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturläsning samt i vilken utsträckning estetiska läsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturläsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnås och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkät med öppna och slutna frågor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna både genomlider och genomlever undervisningen och läsningen. Andelen estetiska läsningar är låg jämfört med andelen efferenta.

The partly autobiographical book Valley of Issa, written by Czeslaw Milosz describes (among other things) the childhood of a boy, Tomasz who is the main character, and his interactions with his relatives. In this essay I will claim that these characters possess startlingly obvious autistic traits, and in relation with this I raise and discuss another question: Does the author Milosz himself express autistic traits? My essay could hardly constitute a complete analysis with definite answers, (the bachelor format of the essay and the fact that Milosz is dead limits more extensive investigations) and I do not mean to claim that Milosz was a sick person, even though I may suspect it. Let this essay be an eye-opener and a visionary foundation for new approaches to Milosz authorship. The value of it lies in its approach.