I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen.Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning.Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll.

Vårt syfte med arbetet var att studera hur man som lärare kan arbeta med barnlitteratur, som bryter mot skolans värdegrund, i sin undervisning samt om denna sorts litteratur förekommer i klassrummen idag. Den metod vi valde för arbetet var en kvalitativ litteraturstudie där ett antal utvalda barnböcker analyserades med fokus på hur personer och samhällen beskrevs i böckerna. Den teori vi utgick från vid analyserna var intersektionalitetsteorin. Vi undersökte hur dessa beskrivningar stämde överens med den värdegrund skolan ska förhålla sig till. För att ta reda på vilka böcker som användes i klassrum idag, så att studien skulle vara aktuell, tillfrågades ett flertal lärare i tre kommuner i Norrbotten om vilken litteratur som barnen hade haft tillgång till i klassrummen samt vilken litteratur de hade valt att arbeta med under året tillsammans med barnen.

Uppsatsen syfte är att problematisera dikotomin maskulint/feminint och subjekten män/kvinnor, samt att införa ett icke-heterosexuellt perspektiv in i genusforskningen kring ungdomslitteratur. Detta görs utifrån teoretiker som Judith Butler, R.W. Connell och Judith Halberstam. Som utgångspunkt för den hermeneutiskt textinterna analysen används ungdomsromanen Spelar roll av Hans Olsson. Uppsatsen har också ett didaktiskt syfte där det efterfrågas en större medvetenhet kring ämnet sexuell läggning i skolan och utgår från Litteraturdidaktikerna Louise M.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet.

Uppsatsen undersöker hur historie- och Litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Uppsatsen undersöker hur historie- och Litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Den här uppsatsen undersöker hur Voltaires idéroman Candide och ett urval av romanens motiv kan analyseras och kopplas till en nutida samhällsdiskurs. Den ger även förslag på hur verket, mot bakgrund av en didaktisk diskussion, kan användas i undervisningssammanhang. Uppsatsen behandlar Voltaire och hans kritiska förhållande till Leibniz optimistiska och deterministiska världsåskådning. Här orienteras läsaren i den filosofiska motsättning som ligger till grund för verkets kärna: Voltaires polemik mot en okritisk acceptans av tesen Vi lever i den bästa av världar. Uppsatsen siktar på att levandegöra verkets tema optimismen och ett tänkbart huvudmotiv: människans utsatthet (i tillvaron), genom att koppla detta till dagsaktuella och till synes seglivade fenomen, t.ex.

Forskning visar att allt fler barn och ungdomar i Sverige utvecklar psykisk ohälsa. I Sverige finns olika instanser dit ungdomar kan vända sig om de mår dåligt och är i behov av samtalsstöd. En av dessa platser är ungdomsmottagningen som riktar sig till både killar och tjejer. Gruppen killar utgör idag en minoritet på ungdomsmottagningarna. Samtidigt pekar forskning på att depression och självmord bland killar ökar.

This survey is a theoretical analysis concerning didactics of literature, in which I problematize what Martha C. Nussbaum describes as ?narrative imagination?. By using postcolonial theory, more specific: Gayatri Spivaks essay ?Can the Subaltern Speak?? and her theoretical formula ?a leap into the other?s sea?, I try to answer the following question: Can ?narrative imagination? be understood as a manifistation or concretisation of ?a leap into the other?s sea??The answer that is given concerning my general question is simply: No.

In this thesis ? concerning didactics of literature ? I perform a reading and theoretical analysis of two pivotal works within reader-response theory, more precisely: Literature as Exploration (1938) and The Reader, the Text, the Poem ? The Transactional Theory of the Literary Work (1978), both written by Louise M. Rosenblatt. The object of this analysis is to examine whether Rosenblatts? theory and methodology can be used to accomplish understanding for ?the other?, what Martha C.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka svensklärares intentioner med litteraturundervisningen på gymnasiet, hur undersökningens resultat förhåller sig till Lars-Göran Malmgrens etablerade svenskämneskonceptioner, samt belysa resultatet i relation till litteraturdidaktisk forskning för att synliggöra olika konsekvenser av tänkta intentioner. Uppsatsen empiri utgörs av inskickat och nätbaserat undervisningsmaterial samt intervjuer med verksamma svensklärare. På ett övergripande plan är ambitionen att studien bidrar till att belysa lärares reflektioner om litteraturundervisningens innehåll. I resultatet framträder den traditionella litteraturundervisningen som vanligast förekommande bland de intentioner lärarna har med undervisningen. Eftersom starka traditioner inom ett ämne tenderar att befästas och bli till norm gör det att andra sätt att se på ett ämne marginaliseras eller inte släpps fram, vilket ska ses som ett problem. Lärarnas utsagor kan om de sammanställs i kategorier ses som diskursiva praktiker som kan befästa eller utmana den rådande ordningen, hegemonin.

The purpose of this essay is to investigate and discuss the current state of game research and its potential usage in didactic situations. The essay is divided in two parts. Part one consists of an attempt to comment preceding contemporary game research and address possible myths that have been established. Part two aims to discuss games narrative capacity and function in education using the theories and terms laid down by Wolfgang Iser and Gérard Genette.Contemporary game research tends to focus on classic retro games, trying to form theories for a general understanding of the media. This is a useful method as long as the purpose of the study is to define how game mechanics and layout are formed.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Syftet med denna studie är att belysa nio killars förhållande till skönlitteratur i skolan och på fritiden, och dessutom presentera former av litteraturundervisning som både verksamma pedagoger och lärarstuderande kan ha nytta av. För att få insikt i dessa killars erfarenheter av skönlitterär läsning har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer. Vi har spelat in, transkriberat, kommenterat och utifrån vår forskningsbakgrund analyserat samtliga informanters svar. I våra kommentarer fokuserar vi oss på informanternas utsagor, och belyser därefter pedagogiska metoder som kan vara till stöd för lärare i undervisningen. I diskussionen resonerar vi kring de intervjusvar vi fått samt ställer dem i relation till övergripande frågor rörande svensklärares litteraturdidatik.