Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur pedagoger inom montessori- grundskolor ser på implementeringen av Lgr11 i sin verksamhet. Studiens empiri grundar sig på intervjuer med sex pedagoger som arbetar inom montessorigrundskolor. Vilka för- och nackdelar anser pedagogerna det finns med Lgr11 och hur de ser på framtiden att jobba utifrån den? I litteratur genomgången ger vi bakgrund till montessoripedagogiken och läroplanen 2011. Resultatet av studien är att pedagogerna är positiva till den nya läroplanen även om det medför att de blir tvungna att sätta betyg på sina elever.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Det här examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förståelse för hur pedagoger uppfattar att små barns språkutveckling påverkas av böcker och framförallt av vilken sorts språk som används i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrågor som infattar vad pedagogerna anser om småbarnsspråk i litteratur, hur de använder sig av litteraturen och till sist hur det påverkar barns språkutveckling. Vi har noterat att många böcker som vänder sig till små barn inte har en korrekt eller fullständig svenska i sin text, de använder sig av så kallat småbarnsspråk. Vi har också frågat pedagogerna hur de använder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jämförts med vad tidigare forskning om små barns språkutveckling samt forskning om småbarnslitteratur visar.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Syftet med vår undersökning var att synliggöra två förskolors arbetssätt för att uppnå de strävansmål i Läroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssättet på en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola är likartat. De frågor vi utgick från var Hur arbetar pedagogerna på en profilerad förskola för att nå målen i läroplanen? Hur arbetar pedagogerna på en förskola utan specifik profilering för att nå målen i läroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssätt? Vi valde att använda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger på två olika förskolor i Skåne.

Examensarbete 15 hp Lärarutbildningen Höstterminen 2008ABSTRAKTHanna Kroon, Sandra Sandström och Anna SvenssonMotorik och lärande - hur verksamma pedagoger resonerar kring relationen motorik och lärandeMotor ability and learning - the relationship between motor ability and learning from teachers point of viewAntal sidor: 29Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på relationen motorik och lärande samt vilken betydelse detta har i pedagogers vardagsarbete. En enkätundersökning skickades ut till verksamma pedagoger och riktade sig till lärare i grundskolan. Dessutom användes adekvat litteratur och vetenskapliga artiklar inom området. Litteraturstudien visar på en splittrad syn gällande betydelsen av motorik för elevens lärande. Däremot framhålls att det finns ett indirekt samband.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Detta är en uppsats som handlar om musik i förskolan. Hur ser pedagogers planering och genomförande av sångsamlingar ut? I litteraturgenomgången behandlas pedagogens roll, musikens roll, musikens påverkan, barnet och musiken, kreativitet och vad läroplanen säger. Det som undersöks med hjälp av intervjuer och observationer är om pedagoger har planering, mål och syfte med det de gör, samt hur genomförandet ser ut. Resultatet visar att pedagogerna har planeringar för sångsamlingarna i olika grad.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten.

Utomhuspedagogik är en pedagogik som har blivit aktuell under de senaste åren. Media ochannan litteratur ger en positiv bild av utomhuspedagogik men den används inte i någon störreutsträckning på skolorna idag. Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar delärare som använder sig av utomhuspedagogik, vad det finns för svårigheter och problem medmetoden och hur pedagogen kan lösa dessa svårigheter. Studien genomförs med hjälp avkvalitativa semistrukturerade intervjuer av åtta pedagoger som använder sig avutomhuspedagogik. I resultatet framgår det att det som motiverar pedagogerna är framföralltatt de ser förbättringar hos eleverna när det gäller samarbete och koncentrationen.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjälp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd tråd beskrivs motoriken iförhållande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsätt skildras, samt en kortarebeskrivning av Läroplanens innehåll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn på barns motoriska träning, samt hur ofta motorikenåterkommer som en del i verksamheten. I studien används kvantitativ enkät, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen.I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig.