Bakgrund: Studien handlar om samspelssituationer vid skötbordet på förskolan. Vianser att det är viktigt för barn och pedagog att samspela vid skötbordet.Vi har tidigare upplevt att pedagoger byter barnens blöjor på löpandeband och inte tar tillfället i akt för samspel och kommunikation med detenskilda barnet. Med vår studie vill vi beskriva vikten av samspel medsmå barn vid skötbordet.Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur barn och pedagoger interagerari samband med situationer på skötbordet på två förskolor i västra Sverige.De frågor vi ställt oss är ?samtalar pedagoger med barnet på skötbordet??Och ?vad samtalar pedagoger och barn om på skötbordet?? Samt ?hurinteragerar barn och pedagoger på skötbordet??Metod: Utgångspunkten i studien är hermeneutisk och vi har använt oss av enkvalitativ metod. Vårt redskap i studien är observation där vi använt ossav löpande protokoll och Mp3-spelare för ljudupptagning.

Bakgrund:Det är viktigt att barn får en tillgång till mycket böcker i förskoleklassen. Med böckernashjälp kan barns utveckling stimuleras. I bakgrunden beskriver vi tidigare forskning omskönlitteraturens betydelse inom olika områden för barns utveckling.Syfte:Undersökningens syfte är att belysa några pedagogers tankar om vilken avsikt de har medskönlitteraturen i verksamheten.Metod:Studien gjordes genom sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från olika förskoleklasser.Resultat:Studien visar att förskollärare använder skönlitteraturen som ett pedagogiskt verktyg medflera olika avsikter i förskoleklassen. I första hand använder pedagogerna litteratur för attfrämja barns språkutveckling och fantasi och för att utveckla barns empatiförmåga. Böckeranvänds också i verksamheten till en viss del för att skapa föräldrasamverkan.

I vår studie har vi fördjupat oss i hur pedagoger uppfattar modersmålets betydelse för identitetsutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Vi intervjuade sex pedagoger för att höra deras uppfattning kring ämnet samt hur de arbetar med att utveckla och stimulera barn med annat modersmål än svenska. I vår studie framkom det att samtliga pedagoger såg modersmålet som viktigt men att det fanns stora brister i deras arbete med att utveckla och stimulera barns modersmål då endast en av de pedagoger som vi intervjuade arbetade aktivt med barns modersmål. Detta på grund av bristande kunskap och engagemang hos pedagogerna men också på grund av ekonomiska skäl och av resursbrist..

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsätt på skäll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå kommun och den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i år 1. Jag intervjuade även fem pedagoger som arbetade med elever i olika åldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och även synsättet på skäll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, något som delvis stämmer överens med tidigare forskning.

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna.

Denna studie handlar om hur pedagoger tänker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhålls pedagogers förhållningssätt i arbetet med fokus på matematik. Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas synsätt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet är även att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgår från intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhållningssätt kring matematik i förskolans verksamhet.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad pedagoger på förskolan anser vara innehållet i ämnet matematik för små barn och jämföra detta med litteraturens beskrivning. En enkätundersökning gjordes för att få fram vilken inställning verksamma pedagoger i en medelstor tätort i Mellansverige har till ämnet matematik. De flesta tillfrågade pedagogerna anser att man ska lära barnen matematik tidigt i livet för att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, så står det även i läroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet..

Syftet med detta arbete är att redogöra för hur pedagoger ser på barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgår ifrån är: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet använder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger från olika förskolor. I vår analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att få en bild av vilken syn pedagoger har på begreppet barns inflytande. Vi vill även få en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever när det gäller att ge femåringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger på fyra förskolor. Inflytande är ett begrepp som utgör en central del i vår studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvärdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebär.

Den här uppsatsen är ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjälp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterära produktionsfältet, först och främst förläggare. Jag har två mål med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, både som kulturkonsumenter och -producenter kan förhålla oss till dessa nya medier när de är så pass abstrakta som de är idag..