Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Bakgrund Postpartumdepression drabbar i genomsnitt 13 procent av alla nyf?rl?sta kvinnor v?rlden ?ver. Det ?r en komplex diagnos som inverkar b?de p? individen och hennes omgivning, tillika p?verkas hur diagnosen upplevs av yttre faktorer som samh?lle, v?rd och socialt n?tverk. Relaterat till detta genomf?rdes denna litteratur?versikt f?r att skapa f?ruts?ttningar att m?ta patienter med postpartumdepression p? b?sta s?tt.

Studiens syfte är att få en inblick i hur musikämnet på två grundskolor i västra Sverige hanteras. För att undersöka detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med en musiklärare och en rektor på respektive skola. Studien utgår ifrån teorier som handlar om skolans kulturella förändring och den politiska styrningen av skolan. Musikämnet i skolan har genomgått en stor förändring under 1900-talet, från att vara starkt knutet till kyrkan och dess nytta, till att på 2000-talet vara ett ämne vars egenvärde betonas. Genom de historiska perspektiven är det möjligt att se och förstå varför musikämnet är utformat som det är idag.

Syftet med denna studie var att beskriva hur och varför lärare kontrollerar om elever, i de tidigare åren 1-6, har förstått de grundläggande begreppen i matematiska moment. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt kvalitativa intervjuer med tre lärare i Luleå kommun som arbetar med matematik i de tidigare åren. Litteratur som behandlar detta område visade att metoderna för att kontrollera kunskap är många. Intervjuerna visade att lärarna använder sig av kunskapskontroller men att metoderna varierar lärarna sinsemellan. De utför dessa för att se om eleverna har de baskunskaper som krävs inom matematiken.

Det här arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda på vad en grupp elever med svenska som andraspråk skulle vilja arbeta med i ämnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med påverkan från litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom ämnet svenska som andraspråk. Utgångspunkten i undervisningsmaterialet är tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

Studiens syfte är att testa, utveckla och jämföra elevers förmåga att lösa förstagradsekvationer samt förenkla algebraiska uttryck där den obekanta variabeln är av, för eleverna, familjär natur, x alternativt y, respektive en godtycklig symbol, till exempel ? eller ?. Deltagarna i studien har gjort ett inledande oförberett test varefter de under höstterminen i årskurs 1 har fått undervisning i ämnet under 32 timmar. Vid terminens slut har eleverna genomfört ett avslutande och likvärdigt test. Totalt har 87 elever på gymnasieskolans teknikprogram deltagit i studien.

Bakgrund Arbetsrelaterad stress ?r ett v?xande problem inom slutenv?rden d?r sjuksk?terskor dagligen m?ter h?ga krav, etiska dilemman och resursbrist. L?ngvarig stress p?verkar b?de sjuksk?terskans h?lsa, yrkesut?vning och v?rdkvalitet negativt. Syfte Syftet var att beskriva sjuksk?terskors upplevelse av arbetsrelaterad stress i slutenv?rden.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det är möjligt att påverka elevernas skrivglädje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i Piteå. En klass läste Svenska A och två klasser läste Svenska B. Våra mätmetoder bestod av två enkäter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspänt arbetsklimat.

BakgrundEfter att ha tagit del av att särskoleinskrivningarna ökat de senaste åren ville vi ta reda på vad denna ökning beror på. Då det visat sig att det är eleverna i grundsärskolan, i synnerhet deelever som befinner sig i gränszonen mellan grundskola och särskola, som ökat ville vi titta närmare på denna problematik.SyfteSyftet med vår undersökning var att kritiskt granska särskoleinskrivningsrutinerna med sär-skilt fokus på de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan. Våra frågeställningar var:På vilka grunder skrivs en elev in i särskolan?Vem har makten att besluta om elevens framtid?Hur ser pedagoger och psykologer ute i verksamheten på problematiken kring de elever som befinner sig i gränslandet mellan grundskolan och särskolan?MetodVår undersökning bestod av en teoretisk och en empirisk del. I den teoretiska delen granskade vi kommunens särskoleinskrivningsrutiner och vad som sägs i styrdokumenten om vilka ele-ver som tillhör särskolans elevgrupp.

Detta är en undersökning om hur högstadielärare gör skönlitterära val åt sina elever i ämnet svenska. Vår undersökning begränsar sig till verksamma lärare och vi vill se hur lärarnas val påverkas av begrepp som kanon, populärkultur och skräplitteratur. Undersökningen har ägt rum på en skola i Småland, kallad Smålandsskolan, och en skola i Blekinge, kallad Blekingeskolan.Undersökningen har genomförts med intervjuer av lärare under vår VFU (verksamhetsförlagda utbildning) där vi har ställt frågor utifrån en intervjuguide som vi i förväg skapat. Frågorna handlade om vilka undervisningsämnen lärarna hade, deras erfarenheter, vilken litteratur de använder i skolan och slutligen hur de ställer sig till kanonbegreppet.Resultaten visar att lärare påverkas av kanonlitteraturen när de väljer litteratur åt sina elever, men i olika stor utsträckning. Undersökningsskolornas skönlitterära utbud påverkas även av skolornas budget och om skolan har ett bibliotek.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med examensarbetet är att studera vilka åsikter lärare inom grundskolan och särskolan har om en skola för alla, utifrån ett perspektiv som lyfter fram elever i behov av särskilt stöd. Fokus ligger på vilka förändringar som behöver ske inför genomförandet av en skola för alla samt vilka fördelar respektive nackdelar en skola för alla kan medföra för eleverna. De forskningsfrågor som ligger till grund för examensarbetet är:Vad säger lärare i grundskolan och särskolan om en skola för alla?Vilka faktorer påtalar lärare är grundläggande för att en skola för alla ska fungera?Vilka positiva respektive negativa följder kan en skola för alla föra med sig för eleverna enligt lärare?Litteraturgenomgången behandlar de faktorer som kan påverka hur framgångsrikt genomförandet av en skola för alla blir, och dessa är bland andra att en ändrad människosyn krävs i samhället, skolans personal behöver vidareutbildas och en anpassning av skolmiljön fordras. Bland de fördelar som framkommit finns argumenten att eleverna från särskolan inte behöver särskiljas, grundskolans elever lär sig att acceptera människors olikheter och eleverna kan få ett utbyte av varandra.

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur fem lärare uppfattar sitt läraruppdrag. Sedan jämför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Min övergripande frågeställning är: Hur uppfattar fem utvalda lärare sitt läraruppdrag och hur förhåller sig deras uppfattningar till det som framhålls om uppdraget i styrdokument och litteratur? Examensarbetet är utfört utifrån en kvalitativ surveyundersökning där resultaten från intervjuer med fem lärare tolkas och jämförs med hur litteratur och styrdokument uppfattar läraruppdraget. Styrdokumenten fokuserar på att läraruppdraget går ut på att vara kunskapsförmedling och att utveckla elevernas etiska förhållningssätt.